Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.

Läget i energiunionen – ny rapport visar på svenska framsteg

EU-kommissionen har släppt en ny rapport om framsteg och utmaningar gällande EU:s samlade energipolitik.  Rapporten, som är den första sedan den gröna given lanserades, utvärderar även varje medlemslands energiplaner och hur dessa lever upp till unionens klimatmål.

I rapporten analyseras medlemsländernas nationella klimat- och energiplaner i syfte att utvärdera hur väl respektive land uppfyller de mål och ambitioner som är kopplade till 2030 års klimat- och energimål. Sammantaget visar rapporten att länderna generellt sett gör goda framsteg och att 2030-målet är inom räckhåll. Pandemin tycks dessutom haft en liten effekt på EU:s energisystem, samtidigt som framtida satsningar på energisystemen lyfts fram som ett sätt att stimulera Europas återhämtning efter krisen.

För Sveriges del redovisas positiva resultat när det gäller mängden utsläpp av koldioxid. Sedan 2005 har de inhemska koldioxidutsläppen minskat med 25 %, vilket kan jämföras med det nationella 2020-målet som siktar mot 17 % minskning. När det gäller andelen förnybar energi i Sverige kan 54,6 % av energikonsumtionen härledas till förnybara energikällor, vilket är högre än det nationellt satta 2020-målet på 49 %. Dock uppmanas Sverige att investera mer i energieffektivisering av byggnader, ny infrastruktur för elfordon samt utfasning av fossila energikällor.

Inom ramen för det som kallas ”energiunionen”, det vill säga EU:s samlade åtgärder för ett mer hållbart energisystem, finns det fem dimensioner som rapporten siktar in sig på. Dessa är utfasning av fossila bränslen, omställning till förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Rapportens syfte är att vägleda medlemsländerna hur arbetet med energiunionens prioriteringar fortsatt kan stärkas, samt hur det nya räddningspaketet Next Generation EU kan främja att prioriteringarna implementeras.

Utöver rapporten om tillståndet i energiunionen, har kommissionen även presenterat en ytterligare rapport om den fossilfria energins konkurrenskraft i EU, som bland annat visar att den europeiska industrin varit duktig på att åtnjuta energiomställningen och användningen av ”grön” energi. Exempelvis betonas det hur energiomställningen även bidrar till fler mervärden, ökad arbetsproduktivitet samt ökad sysselsättning. 

Läs mer om rapporten här.

Faktablad och rekommendationer beträffande Sveriges energianvändning återfinns här.  

Tre av åtta svenska EU-mål riskerar att inte uppfyllas

Sverige ser ut att nå fem av åtta EU-mål till 2020. De EU-mål som Sverige kanske klarar avser forskning och utvecklingsandel av BNP samt energieffektivitet. Däremot når Sverige inte målet om att minska andelen som saknar gymnasieutbildning, där utvecklingen går åt motsatt håll.

EU-länderna beslutade för tio år sedan om åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020. Bortsett från de gemensamma målen har EU-länderna satt egna nationella mål, där Sveriges mål generellt sett betraktats som mer ambitiösa än andra.

På EU-nivå ser chanserna goda ut för att nå målen gällande växtgasutsläpp, sysselsättning och delen universitetsutbildade. Vad gäller satsningarna på forskning och fattigdomsbekämpning ser utsikterna desto sämre ut. Kvarstående mål om energieffektivitet, tidiga skolavhopp och förnyelsebart återstår det att se huruvida målen uppnås eller inte.

Det finns fem mål som Sverige sannolikt kommer att uppnå och dessa listas nedan enligt Sveriges läge, följt av Sveriges EU-mål för 2020 inom parentes:

  • Höjd sysselsättning: 82,6% (Över 80%)
  • Minskning växthusgaser: -24,8% (-17%)
  • Andel förnybar energi: 54,5% (49%)
  • Andel 30 – 34-åringar som har eftergymnasial utbildning: 52% (45-50%)
  • Andelen personer 20 – 64 år som står utanför arbetskraften: 10,8% (Under 14%)

Vidare finns det två mål inom vilket det kvarstår att se huruvida Sverige uppnår målen:

  • Forskning och utvecklingsandel av BNP: 3,4% (4%)
  • Energieffektivitet: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe (Max energiförbrukning 43,4 Mtoe)

Det åttonde EU-målet handlar om att få fler elever genom gymnasiet och utgörs av att andelen elever i åldrarna 18 – 24 utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Målet är det enda vars utveckling gått åt motsatt håll då Sverige har en ökad andel utan gymnasieutbildning.

  • Andelen som saknar gymnasieutbildning: 9,3% (7%)

Motsvarande statistik för år 2019 finns inte från Värmland. Däremot finns det siffror från 2017 – 2018 som exempelvis visar på att 21,7% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning gentemot riksgenomsnittet på 26,7%, enligt Dialog Värmland.

Ta del av Dialog Värmland här.

Läs hela artikeln här.