Slovenien ny ordförande i ministerrådet

Den 1 juli tog Slovenien över ordförandeskapet i ministerrådet. Sloveniens fokus är att bygga ett resilient EU som är bättre rustat för framtida utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ” Tillsammans. Resiliens. Europa”. 

Det är andra gången som Slovenien är ordförande i ministerrådet. Tillsammans med Tyskland och Portugal utgör man en trio vars ordförandeskap huvudsakligen präglats av pandemin.   

Slovenien har fyra prioriteringar under ordförandeskapet:

  1. Resiliens, återhämtning från pandemin och EU:s strategiska autonomi: Slovenien vill bl.a. stimulera reflektion runt vad EU kan lära sig från pandemin, främja arbetet med Hälsounionen, främja resiliens, inklusive digital resiliens för att göra EU motståndskraftigt mot cyberattacker, samt implementera återhämtningsfonden Next Generation EU där Faciliteten för återhämtning och resiliens ingår. 
  2. Stimulera diskussion om framtidens EU: Större delen av arbetet med konferensen för Europas framtid kommer att implementeras under Sloveniens ordförandeskap.
  3. En union för det europeiska sättet att leva, rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla: Slovenien vill framförallt fokusera på rättsstatsprincipen och kommer att organisera en ”årlig dialog” om hur EU och enskilda medlemsstater upprätthåller rättsstatens principer. 
  4. Ett trovärdigt och säkert EU som kan säkerställa säkerhet och stabilitet i närområdet: Slovenien vill bl.a. stärka de transatlantiska relationerna samt främja stärkt samarbete med NATO. Slovenien vill även fokusera på relationerna med länderna på västra Balkan och hoppas även man ska göra framsteg i förhandlingarna om EU:s nya migration- och asylpakt. 

Mer information om Sloveniens ordförandeskap finns här.

Sveriges återhämtningsplan – satsningar gällande utbildning och omställning, demografiska utmaningar samt tillväxt och bostadsbyggande

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta är den sista artikeln i Brysselkontorets artikelserie som tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområden. I denna artikel fokuserar vi på områdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande” för att ge en bild av vilka typer av satsningar som Sveriges regering har valt att prioritera inom dessa områden.  

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdena grön återhämtning och om digitalisering. De sista fokusområdena för den här artikelserien är utbildning och omställning, bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare som adresserar konsekvenser av Covid-19 men även andra samhällsutmaningar. Utifrån pelarna har regeringen föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning. Satsningarna som täcks i denna artikel är starkt kopplade till tre pelarna.  Dessa är:

  • smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt (pelare tre),
  • social och regional sammanhållning (pelare fyra) samt
  • hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft (pelare fem).

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen både år 2019 och 2020 gällande de tre områdena. I korthet handlar rekommendationerna om kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens; att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar; samt stimulera bostadsinvesteringar och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning. Mer om dessa nedan i sammandragen av varje investering.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna för de tre områdena i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 12,7 miljarder. Störst andel får Äldreomsorgslyftet följt av investeringar för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Nedan följer ett sammandrag av alla investeringar nämnda ovan.  

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”.
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021) 

Sveriges investeringar för inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”

Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande – Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 

Dessa investeringar är införda för att adressera den bostadsbrist som finns i Sverige, särskilt på hyres- och studentbostäder, i storstadsområdena och i områden med hög befolkningstillväxt. Stödet är också till för att stimulera byggbranschen i lågkonjunkturen som orsakats av pandemin. Bostäderna som finansieras genom stödet kommer att ha en generellt lägre hyra jämfört med liknande nyproduktion. Regeringen bedömer att investeringar i bostäder gynnar tillväxten i stort genom att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för studerande. I hus som byggs med stödet och som har mer än 10 bostäder ska var åttonde bostad hyras ut till målgrupper som har svårt att träda in på bostadsmarknaden. Det är Länsstyrelserna och Boverket som ansvarar för implementeringen av stödet.

Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen – Äldreomsorgslyftet

Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Både äldreomsorgspersonal samt första linjens chefer ska kunna studera under betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder genom RRF.

Det svenska pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en antagen pensionsålder om 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Den demografiska utvecklingen med fler pensionärer är en utmaning för välfärden och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Målet med satsningen är höjda pensioner, god kompetensförsörjning och fler karriärvägar inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har fått uppdraget att betala ut statsbidrag till kommuner och regioner för den tid som personalen studerar och även informera om vilka utbildningar som ger rätt till stöd.

Utbildning och omställning – Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor

Hösten 2020 sökte sig rekordmånga personer till utbildningar på högskolor och universitet. Regeringen menar att det delvis beror det på den konjunkturnedgång som orsakats av Covid-19 pandemin. När arbetslösheten bland personer med gymnasieutbildning som högsta utbildning ökade valde flera att öka sin kompetens genom att vidareutbilda sig. Dessutom finns arbetskraftsbrist i flera yrken till exempel inom vården och IT-sektorn som kräver högskoleexamen. På grund av detta finns ett ökat behov av utbildningsplatser på Sveriges universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildningar. Därför har regeringen valt att använda medlen från Faciliteten för återhämtning och resiliens för att möjliggöra för fler att utbilda sig både inom högskola och universitet samt yrkesvux och yrkeshögskola. Med de nya medlen beräknar regeringen att ca 1,5 miljoner fler kan studera på universitetsnivå mellan 2021–2025, ca 150 000 fler på regionalt yrkesvux mellan 2020–2023 och 190 000 fler på yrkeshögskola mellan 2020–2023. Det kommer även vara fokus på de personer med störst utbildningsbehov, till exempel de som saknar en fullgjord utbildning på gymnasial nivå.

Universiteten får extra medel genom de ordinarie statliga finansieringskanalerna. Myndigheten för Yrkeshögskolor tillsammans med enskilda utbildningssamordnare ansvarar för att koordinera fler platser i regional yrkeshögskolan. Skolverket ansvarar för att betala ut statsbidrag till kommuner för fler yrkesvuxplatser. För regionalt yrkesvux måste tre kommuner lämna in en gemensam bidragsansökan som visar på ett regionalt arbetsmarknadsbehov för utbildningar.

Nästa steg 

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft. 

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.  

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Läs vår artikel om fokusområdet grön återhämtning här.

Läs vår artikel om fokusområdet digitalisering här.


Sveriges återhämtningsplan – fokusområde digitalisering

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ” Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Sveriges investeringar inom digitaliseringsområdet

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdet ”Grön återhämtning”, läs den artikeln här. Det andra fokusområdet för den här artikelserien är Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning. Satsningarna är starkt kopplade till pelare två: digital omställning. Tillsammans med den gröna omställningen är den digitala omställningen en av EU-kommissionens högst prioriterade områden. Detta är delvis på grund av att en ökad digitalisering kan bidra till att minska utsläpp från persontransporter. Dessutom har Covid-19 pandemin visat på hur viktigt digitaliseringen är för samhällets resiliens och tvingat fram en snabbare digitalisering.  

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen gällande digitaliseringsområdet både år 2019 och 2020. I korthet handlar rekommendationerna om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar i bland annat digitaliseringsomsrådet.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 4,62 miljarder i ökad digitalisering. Störst andel får forskning inom digitalisering följt av bredbandsutbyggnad och sist förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Nedan följer ett sammandrag av dessa investeringar.

Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021)
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021)

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ” Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning”

Förvaltningsgemensam digital infrastruktur

Den här investeringen handlar om att centralisera den offentliga sektorns data för att öka informationsutbytet mellan myndigheter samt förenkla för medborgare och företag. Ett initiativ för en gemensam digital infrastruktur på välfärdsområdet har tagits redan 2019 av SKR och en Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur är inledd. Målgrupp är hela den offentliga förvaltningen inklusive regioner och kommuner som kommer kunna ta del av gemensamt utvecklade lösningar. Samordnande aktör kommer vara Myndigheten för digital Förvaltning (DIGG), samverkande med flera andra myndigheter.

Bredbandsutbyggnad

Sverige är redan en av EU:s mest digitaliserade medlemsländer. De områden som ligger efter är de som ligger utanför så kallade statistiska tätorter, det vill säga orter med minst 200 invånare. Genom medel från Faciliteten för återhämtning och resiliens utökas budgeten för bredbandsutbyggnad. Stödet riktar sig mot marknadsaktörer, samfälligheter och andra som kan söka stöd för bredbandsutbyggnad. Det är Post- och Telestyrelsen (PTS) som är samordnande myndighet. Regeringen bedömer även att det går att uppnå synergier med ERUF gällande dessa investeringar.

Forskning inom digitalisering

Den största posten inom fokusområdet är forskning om digitalisering. Regeringen gör redan stora satsningar på att öka forskningen inom digitaliseringsområdet. Digitalisering sker i alla delar av samhället och regeringen vill särskilt att det ska forskas på hur den digitala omvandlingen påverkar samhället i grunden. Stödet riktar sig mot personer, organisationer eller företag verksamma inom forskning och innovation. Samordnande myndigheter är Vetenskapsrådet och Vinnova och här bedömer regeringen att det går att uppnå synergier med Horisont Europa. Det finns även ett helt nytt europeiskt sektorsprogram kallat ”Digitala Europa” som regeringen inte nämner som har liknande prioriteringar och eventuella synergier.

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Sveriges återhämtningsplan – fokusområde grön återhämtning

I slutet av maj 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ”Grön återhämtning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Fokusområde ”Grön återhämtning”

De nationella återhämtningsplanerna är medlemsstaternas ansökan om medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens inom återhämtningspaketet Next Generation EU. Återhämtningsplanerna innehåller att antal investeringar och reformer som ska bidra till återhämtningen av ekonomin. Medlemsstaterna har fått instruktioner från EU-kommissionen om hur dessa planer ska vara utformade då EU-kommissionen vill att åtgärderna ska ligga i linje med deras övriga politiska prioriteringar. Återhämtningsplanerna ska innehålla åtgärder från sex tematiska pelare. Sverige har valt att organisera sin plan i fokusområden som har koppling till en eller flera pelare. Dessutom har EU-kommissionen kommit med landspecifika rekommendationer för återhämtning.

Det första fokusområdet är ”Grön återhämtning”. Fokusområdet har stark koppling till EU-kommissionens pelare ett: grön omställning. Grunden för pelare ett är EU:s gröna giv med miljö- och hållbarhetsmål. Faciliteten för återhämtning och resiliens har som syfte att bidra till den gröna omställningen genom att skapa en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin. Den vägen mot en grön omställning är kantat av ett antal klimatmål. Det första målet en 55 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 nivåer senast 2030. Det delmålet ska lägga grunden för slutmålet: ett koldioxidneutralt EU år 2050.

I återhämtningsplanerna är medlemsstaterna ålagda att förklara hur planen kommer att bidra till dessa mål. Planen måste visa hur reformer och investeringar bidrar till att koldioxidutsläpp minskar, andelen grön energi ökar, energieffektivitet förbättras och energisystem integreras. Dessutom ska påverkan på marina miljöer, omställning till en cirkulär ekonomi och återuppbyggnad av ekosystem tas i beaktning. Ökad biologisk mångfald är också av stor vikt inom pelare ett. Insatser på klimatområdet ska utgöra minst 37% av medlens användning i medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Inom området grön återhämtning har Sverige också fått landspecifika rekommendationer som handlar om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar (rekommendation 2019:2, 2020:2) samt kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens (rekommendation 2020:1).

Sveriges investeringar för en grön återhämtning

Inom grön återhämtning presenterar regeringen fem olika satsningar till ett totalt värde av 16,3 miljarder kronor. En del av medlen kommer att läggas till budgeten för redan initierade projekt som till exempel klimatklivet och industriklivet. Figur ett visar fördelningen av investeringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att de största satsningarna görs genom klimatklivet, industriklivet och energieffektivisering av flerbostadshus som alla tre främst innehåller investeringar i grön teknik och infrastruktur. Det görs även satsningar på fler skyddade naturområden. Till sist görs järnvägssatsningar för att rusta upp 60 km järnväg samt finansiera ett brobyte i Trollhättan och Vänersborg.

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ”Grön återhämtning”

Industriklivet

Syftet med industriklivet är att hjälpa industrin med forskning och innovation som bidrar till att Sverige blir koldioxidneutralt 2045. Det målet kräver stora investeringar i teknik som ännu inte finns tillgänglig eller är kommersiellt hållbar. Målgruppen för dessa insatser är framför allt storskaliga industrianläggningar inom industrier kopplat till sektorerna massa och papper, kraftvärme samt biodrivmedel. Industrin kan ansöka om stöd för insatser genom Energimyndigheten, läs mer på deras hemsida här.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett initiativ med syfte att stödja kommunala och regionala aktörer att investera i grön teknik. Ny teknik har ofta högre finansiell risk än konventionella produkter och har strängare lånvillkor vilket kan hindra investeringar i grön teknik. Lokala aktörer som företag, myndigheter, kommuner, regioner eller bostadsrättsföreningar kommer kunna ansöka om stöd genom Naturvårdsverket för att komplettera egna medel och investeringar. Energimyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna kommer också att vara involverade i planering och implementering. Typiska projekt som kan finansieras genom Klimatklivet kommer vara inom transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi, t.ex. cykelbanor och laddpunkter för elfordon. Även projekt som involverar biodrivmedel baserat på biomassa, kraftvärmeproduktion och användning av spillvärme kan ansöka om stöd. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här.

Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus

Uppvärmning och nedkylning av flerbostadshus står för ca 40 % av EU:s totala energianvändning och bidrar med ca 35 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. Dock är energieffektivisering svårt att uppnå då den samhälleliga nyttan ofta är högre än den privata nyttan i att öka energieffektivisering. Med satsningen hoppas regeringen öka återbruket av material, miljömedvetna materialval och tillvaratagande av bebyggelsens befintliga värden. De flerbostadshus som har den högsta energianvändningen (mer än 100 kWh/m2) kan ansöka om stöd. Länsstyrelserna och Boverket kommer att besluta om ansökningar och betala ut stöd. Stödet riktar sig mot fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Även entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Järnvägssatsning

Regeringen gör flera investeringar i att upprusta Sveriges järnvägsinfrastruktur. Syftet är att flytta transporter från väg till räls. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Skydd av värdefull natur

Som ett sätt att bevara den biologiska mångfalden och viktiga skogsområden innehåller återhämtningsplanen investeringar i skydd av värdefull natur. För att ett skyddat skogsområde ska kunna inrättas måste det finnas möjligheter för fastighetsägare att få ersättning för förlorade intäkter. Det kommer i så fall att ske på två sätt. Antingen kan staten köpa marken eller betala en intrångsersättning till fastighetsägaren. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE).

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.


Sveriges återhämtningsplan inlämnad till EU-kommissionen

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket kallat Next Generation EU för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Sverige har nu lämnat in sin återhämtningsplan till EU för granskning och har ansökt om ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Denna artikel tittar närmare på Sveriges återhämtningsplan.

Next Generation EU är ett återhämtningspaket som ska motverka de negativa ekonomiska effekterna från pandemin. Det omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag och majoriteten av budgeten kommer att göras tillgänglig för medlemsländerna genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Till skillnad från andra medlemsländer har Sverige valt att bara ta del av bidragsdelen. För att ta del av medel från RRF måste medlemsländerna ta fram nationella återhämtningsplaner som beskriver hur medlen ska användas och vilka reformer som ska genomföras för att bidra till målen i planen.

Hur återhämtningsplanerna ska vara utformade styrs till stor del av EU-kommissionen. De nationella återhämtningsplanerna ska ha en tydlig koppling till den europeiska planeringsterminen, EU-kommissionens landspecifika rekommendationer och EU:s tillväxtstrategi för 2021. Den europeiska planeringsterminen har som mål att främja bland annat en grön och digital omställning. I den europeiska terminen ingår EU-kommissionens landspecifika rekommendationer över samhällsutmaningar som respektive medlemsland bör lösa. I Sveriges fall har EU-kommissionen bl.a. rekommenderat investeringar i utbildning och färdighetsutveckling, hållbara transporter samt hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. EU:s tillväxtstrategi 2021 har fokus på hållbarhet, produktivitet, jämlikhet och makroekonomisk stabilitet. Alla dessa faktorer måste vara inkluderade i de nationella återhämtningsplanerna.

Utmaningar för Sverige

Återhämtningsplanerna ska alltså ta i beaktning både europeiska prioriteringar och landspecifika samhällsutmaningar. I Sveriges återhämtningsplan beskrivs hur pandemin har påverkat landets ekonomi. Arbetslösheten har ökat kraftigt, framför allt bland unga (15–24 år) och låg 2020 på 8,3 % enligt SCB. De restriktioner som införts för att bromsa smittspridningen har begränsat den fria rörligheten på den inre marknaden. Detta är särskilt drabbande för Sverige där värdet av exporten motsvarar nästan halva BNP. Stor osäkerhet på världsmarknaden bidrar också till att företag är mindre benägna att investera vilket bidrar till att tillväxten dämpas. För kommuner och regioner har de demografiska utmaningarna tillsammans med påfrestningarna på regionernas hälso- och sjukvårdssystem varit störst. Det finns även regionala skillnader i arbetslöshet där Stockholm har drabbats värst av pandemin.

Återhämtningsplanens struktur och innehåll

Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare inom vilka Sverige har föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning.

  1. Grön omställning

De nationella återhämtningsplanerna ska bidra till den gröna given och att EU ska bli koldioxidneutralt 2050. Med hjälp av RRF ska Sverige bidra till det målet genom att bland annat investera i hållbara transporter, energieffektivisering av flerbostadshus och ny grön teknik. Sveriges återhämtningsplan har fokuserat på investering i grön teknik för industrin och investeringar i järnvägen för att flytta transporter från väg till räls. Totalt investeras 16,3 miljarder inom pelaren för grön omställning.

  1. Digital omställning

Sverige har redan en av EU:s högsta digitaliseringsgrad. I återhämtningsplanen har Sverige valt att fokusera på ytterligare utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning för att påskynda den digitala omställningen i samhället. En fjärdedel, omkring 8,5 miljarder, av medlen från RRF går till att främja digitalisering.

  1. Smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt

Den här pelaren är kopplad till att stimulera ekonomin för att ta Sverige ur lågkonjunkturen som uppstod på grund av pandemin. Sveriges strategi uttryckt i återhämtningsplanen är att ha en aktiv finanspolitik med ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter för hushåll med låg inkomst. Investeringarna i utbildning bidrar till målet att ha en inkluderande tillväxt. Ökade möjligheter till utbildning och byte av yrkesinriktning är något som är särskilt viktigt för att öka kunskapsnivåer och kompetens bland utrikes födda. En annan del av Sveriges återhämtningsplan är det så kallade Äldreomsorgslyftet. Målet är att få ökad kompetens och kvalitet på Sveriges äldreomsorg. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder kronor genom RRF.

  1. Social och regional sammanhållning

Den här pelaren ska bidra till att minska regionala skillnader. Återhämtningsplanen innehåller ett särskilt landsbygdspaket som ska stimulera livskraftiga landsbygder genom gröna jobb och företag på landsbygden. I pelaren investeras 2 miljarder i snabbare bredbandsutbyggnad, 1,5 miljarder i pålitlig järnvägsinfrastruktur och 0,93 miljarder till fler platser i regionernas yrkesvux-utbildningar.

  1. Hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft

Den här delen av planen ska bidra till att hälso- och sjukvårdssystemen är väl fungerande och effektiva. En viktig del är investeringar i fler utbildningsplatser för undersköterskor. Inom pelaren ingår också reformer för att öka den institutionella motståndskraften genom reformer som motverkar penningtvätt och finansiering av terrorism.

  1. Politik för nästa generation

Inom den sjätte pelaren ligger barn och unga i fokus. Återhämtningsplanen innehåller åtgärder som bidrar till att kompetens och utbildningsnivå upprätthålls inom utbildningssektorn. Flera av de tidigare nämnda åtgärderna innehåller element av den sjätte pelaren, t.ex. ökad digitalisering som bidrar till att fler kan ta del av utbildning på distans. Den gröna omställningen bidrar också till kommande generationers välfärd. I programmet läggs det fram ökat statsstöd till kommunerna för utbildningsverksamhet. De medlen ligger dock utanför RRF och endast intentionen till ökat statsstöd är en del av återhämtningspaketet.

Insatser på regional och kommunal nivå

Sveriges återhämtningsplan innehåller flera insatser som kommer att påverka regional och kommunal nivå. I korthet får kommuner och regioner ökat statsstöd och riktade infrastrukturinvesteringar. Under de kommande veckorna kommer vi att publicera fler artiklar som avhandlar Sveriges återhämtningsplan och som går djupare in på de delar av programmet som är av särskilt intresse för kommuner och regioner, till exempel:

  • Klimatklivet, ett initiativ med klimatinvesteringar på kommunal och regional nivå, t.ex. cykelbanor och laddningsinfrastruktur.
  • Äldreomsorgslyftet som innebär investeringar i äldreomsorgen för att öka personalens kunskap och kompetens.
  • Ökat statsstöd till barnomsorg och utbildningsverksamhet.
  • Snabbare bredbandsutbyggnad genom 2 miljarder för ökad räckvidd och pålitlighet i bredbandsnätet.
  • Fler utbildningsplatser i regional yrkesvux, framför allt för undersköterskor.
  • Ett landsbygdspaket som ska stimulera en livskraftig landsbygd genom gröna jobb och företag.

Nästa steg

Alla reformer och investeringar som beskrivs i återhämtningsplanen ska implementeras senast 2026. I nästa steg i processen ska EU-kommissionen granska återhämtningsplanen och inom två månader ge sitt utlåtande. Efter det måste planen godkännas av ministerrådet.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Vi har tidigare rapporterat om Faciliteten för återhämtning och resiliens läs den artikeln här.

Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.

Regionkommittén uppmanar EU-kommissionen att jämställdhetssäkra återhämtningen efter COVID-19

I ett nytt yttrande från Europeiska regionkommittén uppmanas EU-kommissionen till att justera sin jämställdhetsstrategi för att ta höjd för pandemins effekter på jämställdheten i EU, samtidigt som lokala och regionala myndigheter får nyckelroller i detta arbete.

I yttrandet betonar Regionkommittén det faktum att pandemin orsakat många negativa effekter på jämställdheten mellan könen i EU. Framförallt lyfts ökningen av antalet rapporterade fall när det gäller våld i hemmet under pandemin och nedstängningen. Exempelvis nämns Litauen, där våld i hemmet ökade med ungefär 20 % under den tre veckor långa nedstängningen. Regionkommittén beskriver också hur städer och regioner arbetat förebyggande, bland annat genom rådgivning från myndigheter som riktats till kvinnor som blivit utsatta för våld.

På grund av pandemins effekter på jämställdheten vill Regionkommittén att EU-kommissionen erkänner att kvinnor är mer utsatta under pandemin, både socialt och ekonomiskt, och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i de resiliens- och återhämtningsplaner som medlemsländerna måsta utarbeta för att få del av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Därtill vill Regionkommittén att hela den europeiska planeringsterminen tydligare genomsyras av jämställdhetsaspekter så att jämställdhet ska kunna uppnås på bred front i EU.

Kommittén menar även att den jämställdhetsstrategi som EU-kommissionen presenterade innan pandemin numer är ofullständig. Därför måste även den ta höjd för de nya utmaningar som pandemin fört med sig när det gäller jämställdhet, samtidigt som lokala och regionala myndigheter bör ges bättre möjligheter att delta i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin. Strategin bör dessutom särskilt uppmärksamma behovet av bättre sociala skyddsnät, säkrare arbetsvillkor och bättre löner i kvinnodominerade sektorer som varit hårt pressade under pandemin.

Regionkommittén lyfter även vikten av att regionala och lokala myndigheter ges möjlighet att delta i EU:s arbete med att förebygga könsbaserat våld, liksom att delta i utformningen av informationskampanjer om exempelvis könsstereotyper. EU:s politik för jämställdhet bör dessutom i högre utsträckning fokusera på kvinnors representation kopplat till beslutsfattande. Avslutningsvis efterlyses även bättre finansieringskällor och stöd tillägnade jämställdhetsarbete inom ramen för långtidsbudgeten och de olika EU-programmen och fonderna.

Läs mer om Regionkommitténs yttrande här.

Ny årlig strategi för hållbar tillväxt och klargöranden kring faciliteten för återhämtning och resiliens

I EU-kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt 2021 presenteras en plan och vägledning för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är ett centralt verktyg i EU:s kommande återhämtningsinstrument Next Generation EU.

Den årliga strategin för hållbar tillväxt kan ses som starten för den europiska planeringsterminen ett år och framåt. Nu, liksom förra året, utgår strategin för hållbar tillväxt från den gröna given men med skillnaden att den är anpassad efter pandemins effekter på Europa. Inom ramen för strategin för hållbar tillväxt 2029 presenterar EU-kommissionen även en ”strategisk vägledning” för hur faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomföras.

Region Värmlands Brysselkontor har sedan tidigare rapporterat om Europeiska rådet överenskommelse om ett nytt återhämtningsinstrument vid namn Next Generation EU (NGEU), och det är inom ramen för detta instrument som faciliteten för återhämtning och resiliens finns presenterad. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör den största delen av NGEU och är tillägnad medlemsländernas återhämtning från krisen i form av medel som kan avsättas för nödvändiga stöd och reformer, liksom åtgärder som stimulerar en rättvis omställning i linje med den gröna given.

Faciliteten har en föreslagen budget om 672,5 miljarder euro som kan tillhandahållas genom både lån och bidrag under de kommande åren, vilket kan jämföras med NGEU:s totala budget på 750 miljarder euro. Sverige kan tilldelas ca 3,7 miljarder euro genom faciliteten.

För att kunna ta del av medlen klargör den nya strategin för hållbar tillväxt 2021 att medlemsländerna måste utforma utkast till nationella planer där reformer och investeringar som bidrar till respektive lands återhämtning presenteras. Planerna ska ha en tydlig koppling till prioriteringarna och målen som ryms inom ramen för den gröna given och de fyra fokusområden som föregående års strategi för hållbar tillväxt presenterade. Dessa fyra är:

  • Miljömässig hållbarhet
  • Produktivitet
  • Rättvisa
  • Makroekonomisk stabilitet

I de nationella planerna för resiliens och återhämtning vill EU-kommissionen även att länderna ska lägga vikt vid reformer och investeringar som kan öka ländernas möjligheter till tillväxt, jobbskapande samt social och ekonomisk resiliens. Dessutom pekar kommissionen ut sju ”Flaggskeppsprojekt” som medlemsländerna uppmanas att investera i. Projekten innefattar grön energi och energieffektivisering, renovering av privata och offentliga byggnader, hållbara transporter, bredbandsutbyggnad, digitalisering, industriell data samt omskolning och kompetensutveckling.

Medlemsländerna måste lämna in planerna för återhämtning och resiliens till EU-kommissionen senast den 30 april 2021 men kommissionen uppmanar medlemsländerna att lämna in utkast på planerna redan den 15 oktober 2020.  Faciliteten för återhämtning och resiliens ska enligt planerna vara tillgänglig redan den 1 januari 2021.

Läs mer om faciliteten och den årliga strategin för hållbar tillväxt här.

Frågor och svar om initiativen finns här.

Bildkälla: © European Union