FN:s globala mål i fokus – hur har EU utvecklats de senaste fem åren?

FN:s Agenda 2030 har under flera år bidragit till att forma både europeiskt och regionalt policyarbete mot hållbar utveckling och tillväxt. Nu har Eurostat, den europeiska myndighet som bevakar statistik inom EU, publicerat en rapport som utvärderar EU:s framsteg de senaste fem åren mot att uppnå FN:s globala mål. EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7).

Agenda 2030 består av 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och är resultatet av ett arbete som pågått i nära 30 år inom FN. Hållbar utveckling är även inbäddat i EU:s fördrag och EU-kommissionens nuvarande politiska riktlinjer är utformad för att uppnå målen i Agenda 2030.

Eurostat har utvärderat utvecklingen på EU-nivå genom att använda ett dataset besående av kvantitativa indikatorer från den senaste femårsperioden. Dessa indikatorer beskriver olika faktorer kopplade till de globala målen. Analysen innehåller även ett kapitel om Covid-19 pandemin och dess effekt på framsteg mot hållbarhetsmålen. Dessutom har EU-kommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC) föreslagit indikatorer som kan användas för att mäta framstegen på regional nivå.

Eurostat har delat in utvecklingen av de globala målen i fyra kategorier.

  1. Betydande framsteg
  2. Vissa framsteg
  3. Viss tillbakagång
  4. Betydande tillbakagång

I korthet kan sägas att EU gör framsteg mot en majoritet av FN:s globala mål. Figur ett visar Eurostats bedömning hur 15 av de 17 globala målen har utvecklats i EU.

Bildkälla: (C) Europeiska Unionen. Sustainable development in the European Union — Monitoring report on progress towards the SDGs in an EU context — 2021.

Eurostat menar att EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Indikatorerna för mål 16 visar att EU har färre mord och överfall samtidigt som medborgare upplever att kriminalitet, våld och vandalism har minskat. Indikatorerna för mål 1 visar att allt fler klarar att tillgodose sina basala behov. Indikatorerna för mål 3 visar ett EU:s medborgare har en mer hälsosam livsstil samtidigt som externa faktorer som luft-, vatten- och ljudföroreningar har minskat. Bättre förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder för många sjukdomar har även bidragit till att dödligheten i EU har minskat de senaste fem åren.

Vissa framsteg har gjorts gällande implementering av tio av de globala målen, bland andra ingen hunger (mål 2), god utbildning (mål 4) och jämställdhet (mål 5).

Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7). Indikatorerna för mål 15 visar på en viss tillbakagång genom ohållbar landanvändning som minskat biologiska mångfald. Samtidigt har en viss förbättring skett inom mål 15 genom fler skyddade skogsområden. Indikatorerna för mål 7 visar att energikonsumtionen i EU har ökat. Samtidigt har andelen hållbara energikällor ökat, dock inte i den takt som behövs för att nå EU:s mål på 32 % hållbara energikällor innan år 2030. Enligt Eurostat är dock den sammantagna bedömningen att en viss tillbakagång har gjorts gällande mål 7. Rent vatten och sanitet för alla (mål 6) samt hav och marina resurser (mål 14) har inte utvärderats i Eurostats rapport. Eurostat ser ingen betydande tillbakagång för något av målen.

Någon utvärdering av utvecklingen mot FN:s globala mål på regional nivå finns inte än, men arbete pågår att ta fram en metodologi för just det syftet. Joint Research Center (JRC), EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, har publicerat en rapport som föreslår ett antal indikatorer tillgängliga på regional nivå som skulle kunna användas för att mäta framsteg mot de globala målen.

Ladda ner Eurostats rapport om EU:s framsteg mot FN:s globala mål här.

Ladda ner JRC:s artikel om indikatorer för att övervaka framsteg mot FN:s globala mål på regional nivå här.

Regionkommittén har kommenterat hur FN:s globala mål kan ligga till grund för återhämtningen från pandemin, läs mer här.

You in the EU – jämför din livsstil med andra EU-medborgare

EU:s statistikkontor Eurostat har skapat ett infografiskt verktyg som gör det möjligt att jämföra olika aspekter av EU-medborgarnas livsstilar. Tjänsten är gratis och öppen för alla som vill veta mer och jämföra sitt sätt att leva med andra EU-medborgare.

You in the EU är ett digitalt, interaktivt och infografiskt verktyg där du utifrån ett antal frågor kan jämför dig och din livsstil med andra personer inom EU. Frågorna delas in efter tre olika teman, vilka är ”jag och mitt liv”, ”jag och mina levnadsförhållanden” samt ”jag och mitt arbete”. Frågorna möjliggör jämförelse utifrån ett EU-snitt men också i förhållande till andra EU-länder.

För att svara på frågorna fyller du i uppgifter om kön, land och åldersgrupp. Uppgifterna används i sin tur som grund för de vidare jämförelser som finns tillgängliga inom You in the EU, där aspekter kopplade till livsstil används för att jämföra ditt eget sätt att leva utifrån parametrar som kön, åldersgrupp och nationalitet.

Några av de frågor som används för att jämföra livsstilar berör exempelvis förväntad medellivslängd, vilken typ av bostad hen lever i, om hen lever ensam eller ihop med andra, sanitära standarder, förekomst av föroreningar och miljöproblem i ens direkta närhet men också frågor relaterade till försörjning och sysselsättning.

Om du är intresserad av att jämföra din livsstil med andra EU-medborgare finner du länken till You in the EU här.