Ta chansen att bidra till den nya designrörelsen ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”!

Som en del av den gröna given vill EU-kommissionen inspirera till en ny designrörelse som omformulerar EU:s levnadsmiljöer. Desginrörelsen ska kallas ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”. Tanken med den nya europeiska Bauhaus är att introducera en ny filosofi för design, stadsplanering och arkitektur som fokuserar på hållbarhet, tilltalande estetik och inkludering i linje med målen uppsatta i den gröna given. Just nu är initiativet i en designfas och det finns stora möjligheter att påverka vad det nya europeiska Bauhaus ska innebära. 

Det nya europeiska Bauhaus är tänkt att vara en konst- och desginrörelse som ska definiera hur EU:s framtida stadsmiljöer utformas för att vara hållbara, estetiskt tilltalande och inkluderande. Initiativet kommer lanseras i tre faser: design, leverans och spridning. Just nu är projektet i designfasen och EU-kommissionen vill få in exempel och designförslag som representerar de tre dimensionerna (hållbarhet, estetik och inkludering) som den nya Bauhaus är tänkt att vara. Som ett resultat kommer fem pilotprojekt att finansieras i ”leverans-fasen”, vilket innebär att fem platser i EU kommer att väljas ut för att förverkliga den nya Bauhaus. Det går att bidra med exempel på designer, idéer, artiklar, uppsatser, problem eller andra uttryck som relaterar till hållbar, estetisk och inkluderande design. Alla kan bidra till projektet oavsett bakgrund eller yrke. För organisationer går det även att bli en partner till initiativet och ta del av nätverket kring den nya designfilosofin.

Inspirationen till det nya Bauhaus kommer från konst- och designrörelsen Bauhaus som var en designskola som grundades 1919 i den tyska staden Weimar. Tankarna som introducerades med Bauhaus var en kombination av konst med funktionell design genom tvärkulturella uttryck och metoder. Bauhaus var inte begränsad till ett designområde utan var en designstil som användes i arkitektur, stadsplanering, industri- och textildesign där form kombinerades med massproduktion. Bauhaus karaktäriseras av klass- och historielös design där funktion står i centrum.

Läs mer om den nya europeiska Bauhausrörelsen här.

Läs EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens debattinlägg om den nya Bauhausrörelsen här.

Bidra med inlägg till rörelsen här.


Totalt 18 städer har skrivit på ”Green City Accord” för grönare städer

Nu har totalt 18 europeiska städer anslutit sig till EU-kommissionens initiativ Green City Accord som ska göra alla EU:s städer och tätorter grönare, renare och hälsosammare. Initiativet lanserades i oktober förra året och har fem fokusområden: luft, vatten, grönområden, cirkulär ekonomi och buller.

Initiativet ska förbättra livskvalitén i EU:s städer genom att göra dem grönare och tystare. De städer som ansluter sig till Green City Accord förbinder sig att ta itu med de mest brådskande miljö- och klimatförändringarna innan 2030, till exempel att förbättra städernas luft- och vattenkvalité, öka den biologiska mångfalden i städernas grönområden, övergå till en cirkulär ekonomi och minska stadsbullret. Förutom att förbättra livskvalitén för städernas invånare är initiativet en plattform för ökat kunskapsutbyte, nätverkande och transparens.

Cirka 70 % av EU:s befolkning bor i ett stadsområde och därför menar EU-kommissionen att en riktad åtgärd mot städer som Green City Accord är ett sätt för EU att snabbare implementera miljö- och klimatlagstiftning, inklusive målen inom den gröna given, samt nå FN:s hållbarhetsmål.

Alla städer och tätorter i EU, stora som små, kan ansluta sig till initiativet. Kravet är att staden styrs av ett stads- eller kommunfullmäktige. Flera mindre tätorter har redan anslutit sig, till exempel den portugisiska kommunen Penafiel med 21 000 invånare och den grekiska staden Argostoli med 10 600 invånare. Från Skandinavien är det fyra städer som har anslutit sig: Oslo, Helsingfors, Åbo och Lahtis.

Mer information om initiativet Green City Accord finns här.

European Green Deal Goes Local synliggör positiva exempel av lokalt klimatarbete

Via samarbetet ”European Green Deal Goes Local” har EU-kommissionen och Regionkommittén intensifierat arbetet med att implementera den gröna given på lokal nivå, bland annat genom att lansera en ny interaktiv karta som lyfter hur den gröna given genomförs på lokal och regional nivå.

European Green Deal Goes Local är ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och Regionkommittén. Initiativet utgörs av en arbetsgrupp med 13 lokala och regionala representanter från Regionkommittén, vars syfte är att säkerställa att den lokala och regionala nivån utgör kärnan i implementeringen av den gröna given. Arbetsgruppen ska även vara drivande i arbetet med att säkerställa den gröna givens funktion i att vara en grön tillväxtstrategi och en del av återhämtningen efter coronakrisen.

Under arbetsgruppens senaste möte diskuterades en lång rad områden som är viktiga i arbetet med att implementera den gröna given som tillväxtstrategi. Mötet avhandlade bland annat frågor kopplat till omställningen i industrin, på transportområdet och i jordbruket. En viktig fråga som också diskuterades var behovet av ett socialt starkt Europa. Mötet skedde precis efter att EU-kommissionen förbundit sig till en ny samarbetsfas som ska intensifiera arbetet med att säkerställa den regionala och lokala nivåns del i genomförandet av den gröna gCiven.

Inom ramen för European Green Deal Goes Local har det nyligen lanserats en interaktiv karta som lyfter positiva exempel på regioners och städers arbete med att minska koldioxidutsläppen och hur detta bidrar till de klimat- och miljöambitioner som ryms inom den gröna given. Bland exemplen återfinns ett antal från Sverige, från Kungsbacka och Östersund, i form av projekt inom allt från elektriska flygplan, grön mobilitet och hållbara livsmedelssystem.

För de regioner, kommuner och städer som vill dela med sig av positiva exempel på lokala och regionala projekt eller initiativ som minskar klimatutsläppen finns det ett formulär som kan skickas in till Regionkommittén. I formuläret ska det finnas en beskrivning över det valda exemplet, inom vilket området det ryms samt hur det bidrar till minskande klimatutsläpp. Formuläret nås genom att klicka här.

Information om arbetsgruppens senaste möte finns här.  

Kartan med positiva exempel nås genom länken här.

Information om European Green Deal Goes Local finns här.

En 55-procentig minskning av EU:s utsläpp till 2030 – förslag från EU-kommissionen

I linje med den gröna given och ambitionen om ett klimatneutralt EU år 2050 presenterade EU-kommissionen den 17 september ett uppdaterat och mer ambitiöst förslag till utsläppsmål. Målet innebär att EU:s utsläpp bör minska med minst 55 % fram till 2030. 

Kommissionens ursprungliga förslag till utsläppsmål motsvarande en minskning på 40 % av utsläppen till 2030. I en nyligen genomförd konsekvensbedömning, i kombination med kritik som framförts från Europaparlamentet om att kommissionens ambitioner är för låga, har kommissionen gjort bedömningen att ett utsläppsmål på 55 % är rimligt och praktiskt genomförbart. Bedömningen har gjorts utifrån faktorer baserade på samhälle, miljö och ekonomi.

Det nya utsläppsmålet innebär också att EU:s klimatlag, som presenterades i början på mars 2020, justeras med det nya 55-procentiga målet. Dessutom uppmanar EU-kommissionen Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna det nya målet så det kan harmoniseras med EU:s hållning och åtaganden kopplat till Parisavtalet. 

I samband med att förslaget offentliggjordes den 17 september kunde kommissionen även presentera ett lagförslag som ska bana väg för att utsläppsmålet ska uppfyllas, en översyn av EU:s handel med utsläppsrätter, politiska förslag och åtgärder för att främja resurseffektivitet och förnybar energi samt striktare ramar gällande utsläpp från vägfordon. Kommissionen har även genomfört en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som visar att EU är på god väg att uppnå det nuvarande målet på 40 % minskade utsläpp till 2030, mycket tack vare investeringar i förnybar energi.

EU-kommissionen framhäver även att det nya klimatmålet är en viktig del i EU:s återhämtning från coronapandemin. Genom klimatlagen är förhoppningen att incitament ska skapas för att mer resurser läggs på att utveckla en resurseffektiv ekonomi, ökad innovation, större konkurrenskraft samt skapandet av nya gröna arbetstillfällen. Dessa investeringar ska i sin tur också stimuleras genom det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Läs mer om det nya förslaget här.

Frågor och svar om det nya förslaget finns här.

Forum för bioekonomi

Den 21 april anordnade Skogsindustrierna ett webbsänt seminarium med inbjudna gäster från skogsbranschen och politiken som lyfte högaktuella ämnen kopplat till den cirkulära bioekonomin. Ett av diskussionsämnena var bland annat skogssektorns roll och potential i EU:s gröna giv.

Ett av tre teman som avhandlades under seminariet berörde hur coronaviruset och dess effekter inverkar på skogsindustrin. Än så länge bedöms skogsnäringen ha klarat sig relativt väl genom krisen, samtidigt som det också sker exempelvis korttidspermitteringar inom branschen. Dessutom har åtgärderna som införts till följd av viruset inneburit att transporter delvis blivit svårare och dyrare, samtidigt som vissa produkter saknar efterfrågan i nuläget. Politiskt läggs nu också vikt vid att säkerställa varuflöden och fortsatt export och import.

Seminariet gav även en inblick i den pågående Skogsutredningen, vars syfte är att utreda möjligheter till stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Då direktiven illustrerar den målkonflikt som finns kring skogen, fick riksdagsledamöter från Miljöpartiet, Centerpartiet och Moderaterna möjligheten att ge sin syn på dessa konflikter. I slutet av 2020 ska utredningen presentera sina förslag för hur skogens olika intressen ska kunna kombineras och avvägas gentemot varandra.

Det avslutande temat för seminariet behandlade hur den gröna given kommer inverka på den svenska skogssektorn och vilken roll den svenska skogsnäringen kommer att ha i genomförandet av en grön omställning. Argument som lades fram till skogens fördel är dess förmåga att bidra till tillväxt samtidigt som den leder till lägre utsläpp samt förnybara produkter och material. Sammantaget identifierades mycket i den gröna given som har stor inverkan på svensk skogsnäring, vilket belyser behovet av att vara med och påverka dess innehåll och implementering i ett tidigt skede.

Inspelningen från seminariet går att hitta här.

En sammanfattande rapport om seminariet går även att läsa via länken här.

2021 kan bli järnvägens år

I linje med de mål som presenterats på transportområdet inom ramen för den gröna given, presenterar EU-kommissionen nu ett förslag om att 2021 ska bli Europaåret tillägnat järnvägen.

Genom att utse 2021 till Europaåret för järnvägen vill kommissionen uppmärksamma tågtransporter som ett hållbart alternativ för både människor, ekonomi och klimat. Via kampanjer, evenemang och olika initiativ avser kommissionen att under 2021 framhålla de innovativa och säkerhetsmässiga fördelar som ökad tågtrafik kan innebära.

Järnvägen beskrivs även som en viktig del i EU:s arbete med framtida transporter och mobilitet. I dagsläget sker 75 % av EU:s inre transporter på väg, vilket kommissionen vill ändra på genom att jobba för att mer av transporterna förs över till just järnväg och sjövägar. EU:s kommissionär med ansvar för transporter, Adina Vălean, betonar också att järnvägen fyller en viktig funktion i att föra samman människor, regioner och företag i hela EU.

Att förslaget presenteras just nu kan ses i ljuset av den gröna given som kommissionen lade fram i december, och som inkluderar målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Av EU:s totala utsläpp står transporterna för en fjärdedel av utsläppen, vilket sammantaget innebär att transporter på järnväg kommer bli centralt för att uppnå klimatmålet 2050.

Förslaget ska enligt sedvana godkännas av EU-parlamentet och Ministerrådet innan det kan bli verklighet.

Läs mer om EU-kommissionens initiativ och bakgrunden till Europaåret för järnvägen här.

Historisk klimatlag presenterad i Bryssel

Den 4 mars kunde EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny klimatlag som ska säkerställa att EU uppfyller målet om klimatneutralitet år 2050. Samtidigt bjuds allmänhet och relevanta aktörer in till samråd kring den kommande klimatpakten.

Genom den nya klimatlagen ska EU:s institutioner och medlemsländer vara rättsligt bundna att genomföra nödvändiga åtgärder för att nå målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Lagen ger också en fingervisning om vad som kommer prägla EU:s agenda de kommande åren, samtidigt som den ska skapa förutsägbarhet för myndigheter, företag och medborgare.

Klimatlagen föreslås även innefatta ett antal mekanismer och instrument som ska se till att klimatåtgärder kan följas upp och utvärderas. Detta är inte minst viktigt för att EU ska kunna justera sina åtaganden i takt med att framsteg sker på området. Dessutom ska dessa framsteg analyseras vart femte år utifrån de åtaganden som medlemsländerna är bundna till via Parisavtalet. Exempel på vad som ingår i förslaget till ny klimatlag är:

  • Ett kommande förslag från kommissionen om nytt EU-mål beträffande utsläppen av växthusgaser fram till år 2030, vilket förutspås ske senast september 2020.
  • Översikt av politiska instrument samt korrigeringar för att nå de nya 2030-målen.
  • Krav på nationella anpassningsstrategier med syftet att medlemsländerna ska bli mindre sårbara inför klimatförändringarnas effekter.

Utöver klimatlagen öppnar även EU-kommissionen från och med den 4 mars ett samråd om en ny europeisk klimatpakt som ska pågå under 12 veckors tid. Pakten kommer delvis fungera som en plattform där aktörer från olika delar av samhället kan delge sitt engagemang, uppvisa åtaganden och inleda samarbeten. Paktens syfte är även att manifestera behovet av att alla samhällets sektorer är med och bidrar i processen att nå ett klimatneutralt EU.

Innan klimatlagen kan bli verklighet ska EU-parlamentet och medlemsländerna i Ministerrådet tycka till om förslaget. Om både parlamentet och Ministerrådet kan enas enligt plan, kommer lagen kunna vara på plats innan det internationella klimatmötet i Glasgow i november.

Läs mer om den nya klimatlagen här.

Frågor och svar om den nya klimatlagen finns här och lagen i sin helhet kan läsas här.

Kommissionen presenterar ”Den europeiska gröna given”

EU-kommissionen presenterade under onsdagen ”Den gröna given”, som ska leda vägen fram till att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen genom en grön omställning. Utöver de åtgärder och strategier som presenteras kommer även en klimatlag att läggas fram inom 100 dagar.

Den 11 december lanserade EU-kommissionen ”Den europeiska gröna given”, på engelska kallat ”European Green Deal”, en plan som ska verka för att göra EU:s ekonomi hållbar genom att omvandla klimat- och miljöutmaningar till möjligheter inom alla politikområden och främja en rättvis omställning för alla.

Den europeiska gröna given är en plan som omfattas av att ställa om till en cirkulär ekonomi, hejda klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och minska föroreningar. Planen presenterar de investeringar som krävs och vilka finansieringsverktyg som finns tillgängliga. Alla sektorer av ekonomin omfattas av den gröna given, såsom transport, energi, jordbruk, byggnader och industrier.

För att nå ambitionen om att EU senast 2050 ska vara världens första klimatneutrala världsdel kommer ett förslag om en europeisk klimatlag att läggas fram inom 100 dagar. Utöver det kommer även EU-kommissionen att lägga fram följande strategier:

  • Strategi för biologisk mångfald fram till 2030.
  • En ny industristrategi.
  • En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
  • En strategi från jord till bord för hållbara livsmedel.
  • Förslag på ett föroreningsfritt Europa.

Stora investeringar är nödvändiga för att uppnå målen inom den europeiska gröna given. En investeringsplan kommer att läggas fram i början av nästa år för att främja ett hållbart Europa och möta finansieringsbehoven. Klimatförändringar och miljöförstöring är en gemensam utmaning men EU-kommissionen betonar att alla regioner och medlemsländer inte har samma utgångsläge. Därför betonas att vikten av att EU främjar en rättvis omställning och ger särskilt stöd till regioner som är beroende av koldioxidintensiv verksamhet.

En ”klimatpakt” kommer också att presenteras i mars 2020 där allmänheten får en röst och roll i att utforma åtgärder, utbyta information, främja gräsrotsverksamhet och utveckla inspirerande lösningar. Det som händer härnäst är att EU-kommissionen uppmanar Europaparlamentet och Europeiska rådet att stödja ambitionen  om en grön giv och således förverkliga den.

Läs hela pressmeddelandet om Den europeiska gröna given här.

Läs mer om Den europeiska gröna given här.

Skogsorganisationer betonar skogens centrala position i European Green Deal

Produktiv samordning inom den skogsrelaterade EU-politiken och en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är av stor vikt för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal, menar CEPF, EUSTAFOR, CopaCogeca, CEI-Bois, CEPI, EOS och Bioenergy Europe i ett gemensamt utlåtande.

De undertecknade organisationerna, som är representanter för europeiska skogar och skogsbaserade sektorerna, välkomnar de riktlinjer gällande en ”European Green Deal” som presenterats av den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. I det gemensamma utlåtandet betonas vikten av att skogssektorn får en central position i framtida diskussioner om hur man minskar användandet av fossila bränslen inom EU.

Europeiska skogar växer stadigt och hjälper klimatet, människorna och naturen. Skogarna hanteras hållbart och har således fyllt en viktig funktion för samhällets klimatutmaningar. Mot den bakgrunden är det av stor vikt att säkerställa produktiv samordning och synergier inom den skogsrelaterade EU-politiken och att skogens multifunktionella roll formas därefter.

Organisationerna som står bakom uttalandet framhåller att en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är det viktigaste verktyget för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal. En uppdatering av den nuvarande strategin har redan begärts av medlemsstaterna i Rådets slutsatser, Regionkommittén och av flertalet intressenter inom skogsindustrin.

Inrättandet av en transparent och inkluderande plattform för intressenter, där lämpliga lösningar för utmaningar som är relaterade till skogar och skogsförvaltning på EU-nivå kan diskuteras, efterfrågas även av de undertecknade organisationerna. Avslutningsvis framhåller organisationerna att det är nödvändigt att uppdatera EU:s skogsstrategi för att ge den lämpligt erkännande som en del av European Green Deal.

Läs hela utlåtandet här

Läs mer om Ursula von der Leyens programförklaring och riktlinjer här