Nya studier analyserar sammanhållningspolitiken

Europaparlamentet har beställt två rapporter om implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020; en gällande den tematiska koncentrationen och en om satsningar på jämställdhet.

Med anledning av nästkommande programperiod har utskottet för regional utveckling i Europaparlamentet beställt två rapporter gällande jämställdhet och tematisk koncentration i implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020, vilka nu har publicerats. Rapporterna presenteras närmare nedan.

Rapport om jämställdhet och sammanhållningspolitiken

Rapporten om jämställdhet, ”Gender Dimension of the EU Cohesion Policy” avser att introducera nya ingångar till diskussionen om jämställdhet och icke-diskriminering inför den kommande programperioden. Konkret knyter studien an till hur jämställdhet i stadiet av planering, implementering och uppföljning har inkorporerats i Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Rapporten innehåller även åtta landspecifika fallstudier, där Sverige är ett av de länder som har analyserats. Bland annat framgår att Sverige är ett av de medlemsländer som visar högst engagemang på politisk och operativ nivå när det gäller jämställdhet.

Baserat på resultatet av studien föreslår författarna bland annat att det för nästkommande programperiod bör införas obligatoriska krav på jämställdhet inom samtliga av EU:s operationella program. Dessutom menar författarna att det finns ett behov av ett starkt politiskt åtagande gällande jämställdhet på samtliga politiska nivåer i EU (Europeisk, nationell och regional nivå).

Rapport om den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken

Rapporten om tematisk koncentration, ”Territorial Needs and Ring-fencing Requirements: Experience with Implementation in ERDF and ESF”, syftar till att granska implementeringen av de europeiska struktur och investeringsfonderna (ESIF), där ERUF och ESF ingår, gällande EU:s krav på öronmärkt finansiering till vissa politiska områden.

Av de 11 tematiska områdena i rapporten är det tema 8, ”främja hållbar sysselsättning med hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet”, och tema 9, ”främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering”, som är de områden som i genomsnitt blivit mest prioriterade av EU:s medlemsstater. Sverige ligger lägre än den genomsnittliga siffran gällande tema 8 och 9, men betydligt starkare inom tema 2 och 3, vilka handlar om att förbättra informations- och kommunikationsteknik och konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

I rapporten framgår bland annat att kraven på öronmärkta medel, som fördelas mellan de 11 tematiska områden, inte har spelat en avgörande roll för de investeringsval som gjorts, men att de ändå har säkerställt att fler resurser allokeras till sociala prioriteringar inom sammanhållningspolitiken. För nästa programperiod (2021 – 2027) betonar rapporten vikten av ett flexibelt regelverk, som tillåter att de operationella programmen anpassas till regionala och territoriella behov och förutsättningar. Därtill understryks behovet av att skapa synergier mellan ERUF och ESF som en viktig aspekt inför nästkommande programperiod.

Läs rapporten om jämställdhet inom sammanhållningspolitiken här.

Läs rapporten om tematisk koncentration av sammanhållningspolitiska medel här.

Nya regler om öppenhet främjar ett transparent Europaparlament

Parlamentariker som har en inflytelserik roll i lagstiftningsförfarandet tvingas nu redovisa vilka lobbyister de träffar.

Den 31 januari röstade Europaparlamentet om att ändra arbetsordningen i parlamentet. Arbetsordningen är Europaparlamentets interna regelverk, det stadgar hur parlamentet ska fungera och vilka regler som gäller. De två lagförslag som nu röstats igenom karakteriseras av ökad insyn i lagstiftningsprocessen och innebär att Europaparlamentariker tvingas redovisa vilka intresseorganisationer och lobbyister de träffar i samband med lagförslag.

Det första lagförslaget handlar om att parlamentariker som är ordförande i något av utskotten och ansvariga för en fråga endast ska kunna ha möten med intresseorganisationer och lobbyister som är registrerade i det så kallade Öppenhetsregistret. Förslaget röstades igenom med en majoritet på 380 för, 224 mot och 26 nedlagda.

Öppenhetsregistret är en databas där intresseorganisationer som arbetar med påverkansarbete registrerar information om organisationen, såsom vilka intressen som företräds, av vem och hur mycket det kostar. EU-kommissionen kräver sedan ett antal år tillbaka att de intresseorganisationer som vill träffa företrädare för kommissionen är registrerade i Öppenhetsregistret.

Likt det första lagförslaget, handlar det andra förslaget om parlamentariker som är ordförande i något av utskotten och ansvariga för en fråga. Men det andra förslaget stadgar hur representanterna ska publicera sina möten med intresseorganisationer eller lobbyister online. Förslaget röstades igenom med en majoritet på 396 för, 220 mot och 21 nedlagda.

Båda lagförslagen innebär att alla Europaparlamentariker som är inblandade i lagstiftningsförfarandet antingen som rapportörer, skuggrapportörer eller ordförande i ett utskott ska redogöra för vilka de träffar. Ändringarna träder i laga kraft den 11 februari vid nästa sammankomst, med undantag för särskilda bestämmelser gällande utskotten som istället träder i kraft efter EU-valet när en ny församling tillträder i parlamentet.

Läs mer om ett transparent Europaparlament här.

Europaparlamentet lanserar ny hemsida om det kommande EU-valet

Den 23-26 maj är det val till Europaparlamentet och parlamentet lanserar nu en hemsida med information inför valet för att öka valdeltagandet.

Hemsidan eu-val.eu finns nu tillgänglig med information om EU-valet senare i år. Hemsidan lanseras på 24 språk och syftar till att informera och erbjuda vägledning inför valet. Bland annat finns information om rösträttsålder och hur den som befinner sig i utlandet, inkluderat utanför EU, kan gå tillväga för att utnyttja sin rösträtt.

Utöver röstningsförfarandet innehåller Europaparlamentets nya hemsida information om det som kallas ”toppkandidater” (eller spitzenkandidat) som är systemet genom vilket EU-kommissionens nya ordförande utses. Hemsidan presenterar också hur parlamentets olika grupperingar ser ut, samt nyheter om vad som händer i EU och hur man som EU-invånare påverkas av EU-valet.

Vidare finns ytterligare information om EU och Europaparlamentet på deras applikation för smart-plattformar, Citizens’ app: Europa till hands. Däri finns bland annat information för den som önskar engagera sig inför valet.

Läs mer och bekanta dig med eu-val.eu här.

Läs mer och ladda ner Citizens’ app här.

Europaparlamentet har antagit sin position om InvestEU

Den 16 januari enades Europaparlamentet om sin position gällande programmet InvestEU, inom ramen för långtidsbudgeten 2021 – 2027. InvestEU är ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program.

Huvuddelen av InvestEU är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (European Fund for Strategic Investment, EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB).

InvestEU föreslås bli en förlängning av EFSI under åren 2021 – 2027. Finansieringen till InvestEU kommer likt EFSI att bestå av samfinansiering från EU-budgeten och EIB. Utöver EFSI samlar InvestEU även finansieringsinstrument som i denna programperiod återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Enligt EU-kommissionens förslag ska InvestEU finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Europaparlamentet vill även att programmet ska bidra till att öka sysselsättningsgraden i EU, bidra till de åtaganden EU förbundit sig till via Parisavtalet, samt bidra till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning.

Europaparlamentet föreslår att InvestEU ska få en total budget på 40,8 miljarder euro, vilket man hoppas ska stimulera mer än 698 miljarder euro i privata investeringar. Europaparlamentet vill även att 40 procent av budgeten ska gå till att finansiera klimatåtgärder.

Efter att Europaparlamentet nu har antagit sin position om InvestEU kommer förhandlingar mellan parlamentet och Ministerrådet att inledas för att nå en slutgiltig överenskommelse om programmet.

Läs parlamentets pressmeddelande här.

Läs kommissionens informationsfolder om InvestEU här.

EU allt närmare att sluta det största handelsavtalet någonsin

Europaparlamentet röstade idag för handelsavtalet mellan EU och Japan. De stora vinnarna är små- och medelstora företag vars export till Japan nu underlättas.

Handelsavtalet mellan EU och Japan, som har förhandlats sedan 2013, är det första bilaterala avtalet någonsin mellan parterna. Avtalet är också unikt i ett annat avseende, det är nämligen första gången Parisavtalet uttryckligen hänvisas till i ett handelsavtal.

Europaparlamentet röstade för handelsavtalet, som kommer att ta bort nästan alla tullar som årligen kostar företagen i EU cirka en miljard euro, med en stor majoritet då 474 ledamöter röstade för, 152 röstade mot och 40 avstod.

Handelsavtalet kommer att öppna upp det största handelsområdet någonsin. Japan och EU:s ekonomier motsvarar tillsammans nästan en tredjedel av världens totala BNP och berör 635 miljoner människor.

De stora vinnarna på handelsavtalet är de små- och medelstora företagen, som står för 78 procent av EU:s export till Japan. Handelsavtalet kommer särskilt att gynna producenter av kött, mejeriprodukter, textil, läder, alkoholhaltiga drycker och produkter för järnvägsunderhåll.

Handelsavtalet innehåller även skrivelser om skydd för arbetare och att verka för att motverka olaglig skogsavverkning.

Nästa steg i processen är att EU:s medlemsländer ska ratificera handelsavtalet den 21 december. Handelsavtalet kan därmed börja gälla redan den första februari 2019, då Japan redan ratificerat det.

Läs kommissionens pressmeddelande här.

EU-parlamentet lanserar ny plattform: Det här gör EU för dig

Europaparlamentet har lanserat en ny hemsida som syftar till att sprida kunskap om EU:s positiva inverkan på medborgarnas liv och EU:s regioner. Fyra initiativ och projekt med EU-stöd som bedrivs i Värmland tas upp som exempel.

Hemsidan är framtagen av Europaparlamentets utredningstjänst EPRS tillsammans med EU-institutionernas kommunikations-och översättningstjänster. Tillsammans har de tagit fram hundratals informationsblad på svenska där exempel på den positiva inverkan som EU har på människors liv presenteras. Det handlar om vad EU gör för ditt jobb, din familj, din hälso- och sjukvård, dina fritidsintressen, dina resor, din säkerhet, dina konsumentval och dina sociala rättigheter.

Det går även att klicka sig fram till vad EU gör för din region och där kan man läsa om fyra initiativ och projekt med EU-stöd som bedrivs i Värmland:

  • Projektet ”Den nya stål- och metallindustrin – Kunskap, Kvalitet och Konkurrenskraft” bedrivs på Bergsskolan i Filipstad och syftar till att stärka konkurrenskraften hos de 25 medverkande företagen genom innovation och kompetensförsörjning. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Värmland och sju värmländska kommuner, tillsammans med EU.
  • På Karlstads universitet har en forskningsmiljö inom skogsbaserad bioekonomi byggts upp. Syftet är att få fler små och medelstora företag att bli mer aktiva i forsknings- och innovationsprojekt. Ett projekt som bedrivs handlar bland annat om biobaserade produkter, biobaserade livsmedelsförpackningar, förbättrat skogsbaserad processteknik samt ett effektivare arbete med innovation. Projektet med att bygga upp en forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi finansieras av Tillväxtverket och Region Värmland tillsammans med EU.
  • Central Scandinavia Borderland är ett samarbete mellan Värmlands län och angränsande regioner i Norge som syftar till att öka den värmländska järnvägens kapacitet och utveckla en tillväxtstrategi för Värmland genom bättre förbindelser mellan Örebro och Stockholm, samt Oslo och Göteborg.
  • Två projekt för ungdomar mellan 15 och 24 år: ”Värmlands Unga” och ”Värmlands Framtid” är samarbeten mellan olika kommuner, landstinget och Försäkringskassan som får stöd av EU genom den Europeiska Socialfonden. Det förstnämnda projektet syftar till att motverka skolavhopp och det andra att minska ungdomsarbetslösheten. Projektägare är Karlstads kommun.

Se vad EU gör för dig genom att klicka här