Hur kommer Europas bioekonomi se ut år 2050?

Den frågan har forskare på EU:s gemensamma forskningscenter Joint Research Centre (JRC) ställt sig. De har publicerat en studie över möjliga scenarier för hur Europas bioekonomi skulle kunna se ut år 2050. Forskarna har utgått från hur politiker och EU:s befolkning skulle förhålla sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling och klimatmålen i Parisavtalet.

Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan JRC och Generaldirektoratet för Forskning och Innovation. Rapporten har som mål att ge en bild om hur Covid-19 och EU-kommissionens bioekonomistrategi kommer att påverka och forma Europas framtida bioekonomi. Forskarna gör ett försöka att förutse hur bioekonomin kommer att utvecklas, identifiera vilka hinder som kommer uppstå och diskuterar vilka åtgärder som bör tas för att se till att FN:s globala mål för hållbar utveckling och klimatmålen i Parisavtalet uppnås.

Forskarna har använt flera olika perspektiv för att ge en bild av hur samhällets alla delar skulle kunna se ut, bland annat teknik, miljö och ekonomi. Förenklat så utgår rapporten utifrån två mått: tillgång och efterfrågan. Tillgången genom varor och tjänster antas kontrolleras av politiker, vilka har kapaciteten att införa politik som bidrar till hållbarhetsmålen genom att lagstifta, investera och förenkla för utvecklingen av en hållbar bioekonomi. Efterfrågan påverkas i sin tur av EU:s invånare, vilka kan minska sin masskonsumtion och öka konsumtionen av närproducerade och hållbara produkter.

Utifrån dessa två faktorer presenterar JRC fyra möjliga scenarier av Europas ekonomi år 2050. Nedan följer ett sammandrag av alla scenarier.

1. ”Ni får göra det åt oss”

I detta scenario föreställer sig forskarna att ansvaret att genomföra klimatåtgärder bara ligger på politikerna. Medborgarna förändrar inte sina konsumtionsvanor eller beteenden utan fortsätter konsumera enligt samma mönster. Följden blir att den gröna politiken inte får fäste i samhället, utan ses som ett nödvändigt ont. Fortsatta hårda miljöregleringar ger visserligen en effekt på konsumtionspriser med resultat att konsumtionen minskar. Dock, med resultatet att dyrare inhemska varor minskar Europas globala konkurrenskraft med ökade sociala klyftor som resultat. I detta scenario beräknar JRC att den globala temperaturen år 2100 kommer att ha ökat med 2.5 grader, det vill säga 0.5 grader över målet i Parisavtalet.

2. ”Vi gör det tillsammans”

Här arbetar politiker och invånare tillsammans. Politikerna genomför klimatvänliga reformer och investerar offentliga medel i grön infrastruktur. EU:s invånare förändrar sitt beteende genom minskad konsumtion och vaneförändringar. Resultatet är en ökad social hållbarhet, mindre massproduktion och mer lokal produktion. 2050 blir den biobaserade cirkulära ekonomin norm och 2100 hålls den globala temperaturökningen under Parisavtalets 2-graders mål.

3. ”Vi gör det själva”

Medborgarna tar här ansvaret för klimatförändringarna helt själva, med ändrade konsumtionsvanor och social aktion. Politikerna tar inga beslut för att förbättra klimatet. Vinnare är små- och medelstora företag som drar nytta av den sociala rörelsen som drivs fram av medvetna konsumenter som vill främja lokal produktion. Dock har större företag svårt att ställa om utan stöd från den offentliga sektorn och den gröna omställningen blir lidande. Resultatet blir en global temperaturökning på 2.5 grader år 2100.

4. ”Vi gör det oundvikliga”

Business as usual. Varken politiker eller medborgare tar nya beslut för att förändra sina vanor och beteenden utan fortsätter leva som vi gör i dagsläget. Från politiska beslut görs ändå några framsteg med ökad energieffektivitet och viss omställning till en cirkulär ekonomi men konsumtionsvanor förändras sakta och inte i den takt som hållbarhetsmålen kräver. Resultatet blir 3.5 grader global temperaturökning år 2100. Det här scenariot anses vara det mest sannolika.

Dessa framtidsscenarier ger en bild av hur Europa skulle kunna se ut år 2050. Analysen bygger på flera experters åsikter och beskriver flera potentiella framtidsscenarier. Vilken av dessa framtidsscenarier, om ens något, som kommer vara verklighet år 2050 är omöjligt att veta. Vad rapporten lyfter fram är att vi redan nu i ett så pass tidigt läge måste vara medvetna om våra egna begränsningar och förstå att det att det krävs en kraftsamling av både politiker och medborgare för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskarna från JRC illustrerar utmaningen som Europa står inför genom att citera ett afrikanskt ordspråk: Om du vill gå fort, gå själv. Om du vill gå långt, gå tillsammans.

Läs mer om rapporten om Europas bioekonomi år 2050 här.

Läs mer om FN:s globala mål för hållbar utveckling här.

Läs mer om klimatmålen i Parisavtalet här.


Historisk klimatlag presenterad i Bryssel

Den 4 mars kunde EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny klimatlag som ska säkerställa att EU uppfyller målet om klimatneutralitet år 2050. Samtidigt bjuds allmänhet och relevanta aktörer in till samråd kring den kommande klimatpakten.

Genom den nya klimatlagen ska EU:s institutioner och medlemsländer vara rättsligt bundna att genomföra nödvändiga åtgärder för att nå målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Lagen ger också en fingervisning om vad som kommer prägla EU:s agenda de kommande åren, samtidigt som den ska skapa förutsägbarhet för myndigheter, företag och medborgare.

Klimatlagen föreslås även innefatta ett antal mekanismer och instrument som ska se till att klimatåtgärder kan följas upp och utvärderas. Detta är inte minst viktigt för att EU ska kunna justera sina åtaganden i takt med att framsteg sker på området. Dessutom ska dessa framsteg analyseras vart femte år utifrån de åtaganden som medlemsländerna är bundna till via Parisavtalet. Exempel på vad som ingår i förslaget till ny klimatlag är:

  • Ett kommande förslag från kommissionen om nytt EU-mål beträffande utsläppen av växthusgaser fram till år 2030, vilket förutspås ske senast september 2020.
  • Översikt av politiska instrument samt korrigeringar för att nå de nya 2030-målen.
  • Krav på nationella anpassningsstrategier med syftet att medlemsländerna ska bli mindre sårbara inför klimatförändringarnas effekter.

Utöver klimatlagen öppnar även EU-kommissionen från och med den 4 mars ett samråd om en ny europeisk klimatpakt som ska pågå under 12 veckors tid. Pakten kommer delvis fungera som en plattform där aktörer från olika delar av samhället kan delge sitt engagemang, uppvisa åtaganden och inleda samarbeten. Paktens syfte är även att manifestera behovet av att alla samhällets sektorer är med och bidrar i processen att nå ett klimatneutralt EU.

Innan klimatlagen kan bli verklighet ska EU-parlamentet och medlemsländerna i Ministerrådet tycka till om förslaget. Om både parlamentet och Ministerrådet kan enas enligt plan, kommer lagen kunna vara på plats innan det internationella klimatmötet i Glasgow i november.

Läs mer om den nya klimatlagen här.

Frågor och svar om den nya klimatlagen finns här och lagen i sin helhet kan läsas här.

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.