Europaparlamentsvalet: Resultat & trender

För första gången någonsin ökade valdeltagandet i EU-valet. 50,97% av röstberättigade i EU har sagt sitt. 

Som Brysselkontoret återkommande rapporterat om, var det den 23-26 maj val till Europaparlamentet. Ett val, som i Sverige har genomsyrats av ett hårt debattklimat med många turer om vad EU inte bör syssla med, snarare än vad politikerna vill åstadkomma. Trots det, ökade valdeltagandet i Sverige från att ha varit 51% 2014, till 55% 2019. Av 7 576 917 röstberättigade i Sverige röstade 4 187 848 personer i valet.

Sveriges 20 mandat fördelas enligt följande, med politiska grupper inom parantes:

  • Socialdemokraterna 23,48% – 5 mandat (S&D)
  • Moderaterna 16,83% – 4 mandat (EPP)
  • Sverigedemokraterna 15,34% – 3 mandat (ECR)
  • Centerpartiet 10,78% – 2 mandat (ALDE)
  • Kristdemokraterna 8,62% – 2 mandat (EPP)
  • Miljöpartiet 11,52% – 2 mandat (De gröna/EFA)
  • Liberalerna 4.13% – 1 mandat (ALDE)
  • Vänsterpartiet 6,80% – 1 mandat (GUE/NGL)

Utefter politiska grupperingar i Europaparlamentet tilldelas EPP flest svenska mandat (6). Om Storbritannien lämnar EU, tilldelas Sverige 1 mandat till, vilket kommer tillfalla Miljöpartiet, som då får 3 mandat.

På europeisk nivå tappar de traditionellt starkaste politiska grupperingarna, EPP och S&D flest platser i parlamentet. S&D går från 186 till 153 mandat, EPP går från 217 till 179 mandat. De gröna ökar från 52 till 69 mandat, och ALDE ökar kraftigt från 68 till 105 mandat. De konservativa (ECR) minskar från 76 till 63 mandat, och vänstern (GUE/NGL) minskar från 52 till 38 mandat. Högerkanten ökar betydligt. Populister (EFD) ökar från 41 till 54 mandat, och nationalister (ENF) ökar från 37 till 58 mandat. Fördelningen enligt ovan utgår från hur de politiska grupperingarna som fanns i Europaparlamentet såg ut efter valet 2014. Detta kan komma att förändras då det nyvalda Europaparlamentet tillträder och grupperingarna för 2019-2024 ska fastställas.

Fördelningen av mandaten innebär att ingen grupp får majoritet, utan det kommer krävas, likt i det förra valet, en större koalition och en hel del överenskommelser. Som en följd av valresultatet, finns det fog att anta att de mindre grupperingarna, på grund av att de större politiska grupperna minskar, får mer möjlighet att påverka beslutsprocessen.

Resultatet på aggregerad nivå (EU-nivå) återspeglar inte resultatet i Sverige. De stora vinnarna i Europa är De gröna och ALDE. Trots det tappar Miljöpartiet från 4 till 2 (3) mandat, och Liberalerna tappar 1 mandat, medans Centerpartiet ökar med 1. Moderaterna återfår sitt fjärde mandat, vilket man tappade vid 2014 års val. De stora förlorarna i Europa, S&D och EPP gick relativt bra i Sverige. Socialdemokraterna behåller sina 5 platser. Dock åker feministiskt initiativ (FI) ur parlamentet, FI satt i S&D i Europaparlamentet.

Trots ett högre valdeltagande i Europa än på länge, skiljer sig deltagandet mycket från land till land. Belgien tar förstaplatsen med ett valdeltagande på 88,47%, medans Slovakien intar sistaplatsen med ett deltagande på 22,74%. I Belgien är det dock obligatoriskt att gå och rösta och det hölls samtidigt regional- och federalt val. En tydlig trend är att valdeltagandet är genomgående lägre i Östeuropa, medans det i Väst -och Sydeuropa är ett något högre valdeltagande än EU-genomsnittet. Av de nordiska länderna är valdeltagandet som högst i Danmark med 66%.

Vad det blir för typ av Europaparlament återstår nu att se. Närmast kommer parlamentet att träffas i början av juni för att välja talman och vilka kommittéer Europaparlamentet ska bestå av. Vidare ska en ordförande till EU-kommissionen väljas, hur processen kring det kommer gå till är inte helt klart. Enligt EU-fördraget ska medlemsstaterna (rådet) nominera en kandidat till presidentposten, och i nomineringen ta valresultatet i beaktning. Därtill måste Europaparlamentet godkänna kandidaten för att den ska kunna bli ny ordförande för EU-kommissionen. Av praxisskäl och i enighet med förra valet har de politiska grupperna i parlamentet utsett varsin toppkandidat, på EU-språk ”Spitzenkandidat”, till ordförandeposten. Det finns dock motsättningar i EU huruvida detta system kommer användas eller inte. Av allt att döma lär det bli lite av en dragkamp mellan institutionerna. En ny EU-kommission ska vara på plats den 1 november.

Läs om valresultatet här.

Läs om viktiga datum och eftervalsprocessen här.

 

 

Vårens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama återfinns bland annat en kartläggning av missnöje/misstro till EU, som med anledning av det stundande Europaparlamentsvalet tyder på en hel del förändringar.

Under det senaste årtiondet har antalet euroskeptiker i EU:s medlemsstater fördubblats enligt en undersökning av nationella valresultat, från 9% 2008, till 18% 2018. Dock tyder siffror på aggregerad nivå att inställningen till EU blivit något mer positiv, från en högsta notering på 47% under 2013, till 39% 2018.

Siffror som visar på ett stort missnöje är dock inget ovanligt i EU. I 12 medlemsstater finns en majoritet som hyser missnöje även mot sitt nationella styre och i en jämförelse är det totala missnöjet alltjämt högre på nationell nivå än på EU-nivå. Emellertid visar sig missnöjet på olika sätt, då det på nationell nivå sällan får någon större konsekvens, medans det på EU-nivå kan utspela sig på ett helt annat sätt, vilket vi bland annat ser av Brexit. I studien återfinns även data som tyder på att populism och EU-misstro är nära sammanlänkat.

Intressant nog visar studien på att regioner med högre BNP per capita tenderar att rösta mer EU-kritiskt. Eftersom låginkomstområden tenderar att rösta mer populistiskt förutsatte man att höginkomstområden skulle rösta mer EU-vänligt.

Vidare inkluderar det 68:e numret av Panorama bland annat ett reportage där kommissionären för EU:s regionalpolitik, Corina Cretu, diskuterar arbetet med sammanhållningspolitiken under hennes period som kommissionär. Cretu poängterar särskilt de regelförenklingar som gjorts gällande implementeringen av sammanhållningspolitiken, vilka har gjort det lättare för Europas regioner att utvecklas med hjälp av EU:s regionalpolitik.

Läs det senaste numret av magasinet Panorama här.

 

SKL har lanserat en ny plattform: Lär andra om EU

Med anledning av vårens Europaparlamentsval har SKL samlat information om hur EU och det kommande valet påverkar Sveriges medborgare och organisationer.

Den 28 februari lanserade SKL sin nya plattform, ”Lär andra om EU”, vilket är ännu ett steg mot att öka kunskapen kring hur EU fungerar och påverkar oss. På plattformen återfinns bland annat information om hur valet påverkar kommunmedborgare, hur EU:s beslutsprocess ser ut och hur EU fungerar i lokalpolitiken.

SKL tillhandahåller ett brett utbud av information och välkomnar alla att använda den vidare inom sina organisationer. Sidan erbjuder även en översikt av SKL:s EU-relaterade arbete, där även webbsändningarna av ”På gång inom EU” återfinns, vilka Region Värmlands Brysselkontor tidigare rapporterat om. Nästa schemalagda webbsändning är den 7 maj.

Vårens Europaparlamentsval närmar sig med stormsteg och SKL:s hemsida är en bra utgångspunkt för att lära sig mer och sprida information om valet.

Läs mer om SKL:s plattform här.

 

Europaparlamentet lanserar ny hemsida om det kommande EU-valet

Den 23-26 maj är det val till Europaparlamentet och parlamentet lanserar nu en hemsida med information inför valet för att öka valdeltagandet.

Hemsidan eu-val.eu finns nu tillgänglig med information om EU-valet senare i år. Hemsidan lanseras på 24 språk och syftar till att informera och erbjuda vägledning inför valet. Bland annat finns information om rösträttsålder och hur den som befinner sig i utlandet, inkluderat utanför EU, kan gå tillväga för att utnyttja sin rösträtt.

Utöver röstningsförfarandet innehåller Europaparlamentets nya hemsida information om det som kallas ”toppkandidater” (eller spitzenkandidat) som är systemet genom vilket EU-kommissionens nya ordförande utses. Hemsidan presenterar också hur parlamentets olika grupperingar ser ut, samt nyheter om vad som händer i EU och hur man som EU-invånare påverkas av EU-valet.

Vidare finns ytterligare information om EU och Europaparlamentet på deras applikation för smart-plattformar, Citizens’ app: Europa till hands. Däri finns bland annat information för den som önskar engagera sig inför valet.

Läs mer och bekanta dig med eu-val.eu här.

Läs mer och ladda ner Citizens’ app här.