Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

Resolution om EU-parlamentets hållning till ny skogsstrategi

EU-parlamentets jordbruksutskott röstade den 7 september för en resolution som föreslår hur EU-parlamentet ska förhålla sig till EU-kommissionens kommande förslag om ny skogsstrategi. Hela parlamentet måste dock rösta om resolutionen innan den kan bli verklighet, vilket betyder att ändringar troligtvis kan komma att ske.

Som en del av den gröna given kommer EU-kommissionen under början av nästa år att presentera ett nytt förslag till en ny europeisk skogsstrategi. Det är i ljuset av detta som EU-parlamentets jordbruksutskott röstat fram en icke-lagstiftande resolution med ett första förslag till hur parlamentet bör förhålla sig till strategin när den väl presenteras under första kvartalet 2021. EU-parlamentet måste dock i sin helhet godkänna resolutionen, vilket innebär att det fortsatt kan komma att ske ändringar i de förslag som resolutionen presenterar.

Resolutionen betonar att en ny skogsstrategi efter 2020 bör vara en ambitiös och fristående strategi som kan bana väg för att skogssektorn ska få bästa möjliga politiska stöd. Bland annat betonas vikten av att en ny skogsstrategi värdesätter och uppmärksammar skogens mångfunktionella roll, att den harmoniseras med den gröna given liksom den nya livsmedelsstrategin Från-Jord-till-bord och handlingsplanen för biologisk mångfald.

Konkreta förslag är att det hållbara skogsbruket ska stärkas samtidigt som hänsyn tas till att förbättra de europiska skogarnas ekologiska status. I resolutionen betonas dessutom vikten av att skogen måste bli mer resilient och kunna anpassa sig efter klimatförändringarna. Naturvård och skyddande av skog bör också vara en del av det hållbara skogsbruket, utan att för den delen innebära utvidgning av idag redan skyddade områden.

Vidare innehåller resolutionen skrivningar som poängterar att ett hållbart skogsbruk måste genomsyras av ett tydligt hållbarhetsperspektiv, där ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter väger lika tungt. Detta ska kombineras och möjliggöras med medel och ersättningsmekanismer som kan skapa incitament för en ekologiskt och ekonomiskt hållbar skogssektor. Resolutionen kan kort sammanfattas i följande punkter:

  • Stödja en välbalanserad och hållbar skogsförvaltning.
  • Förstärka skogens motståndskraft och utforma mekanismer som i ett tidigt läge kan varna för exempelvis skogsbränder.
  • Främja hållbart skogsbruk globalt och bekämpa importen av illegalt avverkat virke.

Läs mer om resolutionen här.

Nylanserad klimatlag föreslås bli än mer ambitiös

För en tid sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny klimatlag. Nu vill EU-parlamentariker Jytte Guteland (S), som är huvudansvarig för klimatlagen i parlamentet, att målen för klimatlagen höjs och att Europas utsläppsminskningar snabbas på.

Tanken med den nya klimatlagen är att den rättsligt ska binda hela EU till att verka för ett klimatneutralt EU vid år 2050. Innan lagen kan bli verklighet måste EU-parlamentet liksom Ministerrådet godkänna förslaget. Nu vill den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S), som har huvudansvar för att parlamentet enas om en gemensam hållning i frågan, att klimatambitionerna med lagen höjs och blir mer ambitiösa.

I kontrast till EU-kommissionens förslag vill Guteland se att utsläppen minskar med 65 % fram till år 2030, istället för 50-55 % som kommissionen föreslagit. Därtill menar hon att det behovs ett utsläppsmål även för 2040, som uppskattningsvis bör innebära minskade utsläpp på cirka 80-85 %. Klimatlagen innebär även att kommissionen i samband med uppföljning av länders klimatarbete kan komma med åtgärder som per automatik blir bindande, vilket inte anses vara en väg framåt enligt Guteland.

EU-kommissionens förslag innebär att målet om klimatneutralitet ska uppnås på EU-nivå men Guteland vill även att varje individuellt medlemsland ska sträva efter målet om klimatneutralitet år 2050. Det bör också avsättas mer pengar till uppföljning samtidigt som kommissionen får utökade befogenheter att sätta press på de medlemsländer som eventuellt inte tar sitt ansvar när det gäller att minska utsläppen. Guteland föreslår även att det inrättas ett oberoende klimatråd som kan tillhandahålla vetenskapliga analyser, underlag och nödvändig information beträffande aktuell klimatforskning.

För att parlamentet ska kunna enas om en gemensam hållning i frågan om EU:s nya klimatlag kommer Gutelands förslag i ett första steg att behandlas i parlamentets miljöutskott. Förhoppningen är att förslaget ska godkännas av utskottet redan i juni, för att sedan röstas igenom av hela parlamentet någon gång i september.

Läs mer om Jytte Gutelands (S) förslag gällande parlamentets hållning i frågan om den nya klimatlagen här.