Satsning från EU-kommissionen och EIB frigör €8 miljarder till små och medelstora företag

För att råda bot på den likviditetsbrist som råder inom näringslivet i och med coronapandemin, vidtas nu åtgärder för att banker och långivare ska få utökade garantier för att låna ut likvida medel till små och medelstora företag.  

Coronavirusets effekter på världsekonomin har försatt många små och medelstora företag i en mycket svår ekonomisk situation med likviditetsbrist som följd. Bristen på likvida medel innebär att banker och långivare inte är lika benägna att låna ut pengar till företag som är i stort behov av pengar under krisen, då riskerna med detta anses vara allt för höga. EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) gör därför en gemensam satsning för att frigöra resurser till garantier som kan stimulera utlåningen till små och medelstora företag under krisen.

Genom att frigöra 1 miljard euro från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) vill EU-kommissionen och EIB stärka Europeiska investeringsfondens (EIF) möjligheter att tillhandahålla garantier till banker och långivare via Cosmes lånegarantiinstrument och Horisont 2020:s InnovFin-garantiinstrument för små och medelstora företag. Garantierna uppgår till ett värde av 2,2 miljarder euro vilket i sin tur frigör 8 miljarder euro i finansiering till utsatta företag i behov av likvida medel. De viktigaste inslagen i garantierna är:

  • Enklare och snabbare tillgång till EIF-garantin.
  • Högre risktäckning – upp till 80 % av potentiella förluster på individuella lån.
  • Fokus på rörelsekapitallån i hela EU.
  • Mer flexibla villkor, inklusive senareläggning, omläggning eller betalningsuppskov.

Långivarna och bankerna, exempelvis Almi, erbjuds garantierna genom en inbjudan till intresseanmälan som utlystes den 6 april. Vid en intresseanmälan kommer pengar kunna delas ut direkt via Cosmes och Horisonts respektive garantiinstrument, vilket innebär att långivarna kan få omedelbar tillgång till garantierna redan i april. Åtgärderna kommer omfatta minst 100 000 företag, och tanken är att företagen ska kunna vända sig direkt till sina lokala banker och långivare för att ansöka om lån.

Mer information om åtgärderna och finansieringen av likvida medel finner du här.

Länk till listan på långivare och banker som är aktuella för dessa åtgärder återfinns här.

FLYTTAS TILL SENARE DATUM – Ny möjlighet att söka medfinansiering via WiFi4EU

Med bakgrund i coronavirusets effekter på många regioner och kommuner runtom i Europa har EU-kommissionen valt att skjuta upp ansökningsomgången via WiFi4EU. Bedömningen är att det i nuläget inte är möjligt att söka medel på lika villkor. Nytt datum för ansökan kommer presenteras vid ett senare tillfälle när situationen anses vara under kontroll. Läs mer om beslutet här.

Nu finns åter möjligheten att som kommun söka medfinansiering till att införa gratis wifi på allmänna platser. 

WiFi4EU är ett initiativ vars syfte är att stödja utbyggnaden av gratis wifi-uppkoppling på allmänna platser såsom parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdcentraler och museum runtom i hela Europa. Det är kommuner som är förbehållna rätten att söka medfinansiering till att installera wifi-nätverken på platser där det idag inte redan finns gratis tillgång på internetuppkoppling.

I denna ansökningsomgång, som är den fjärde i raden av omgångar, finns en pott motsvarande 14,2 miljoner euro som ska delas ut mellan de kommuner som söker om medel. Vartefter ansökningarna kommer in ska de med hänsyn till geografisk spridning delas ut till 947 kommuner runtom i Europa.

För att söka medfinansiering måste kommunen vara registrerad i WiFi4EU-portalen. Intresset för att söka pengar har tidigare varit mycket stort, under föregående ansökningsomgång fick man in 1780 ansökningar inom loppet av de två första sekunderna som ansökan var öppen. Det är därför bra att ansöka så snart som möjligt efter att ansökningsomgången öppnar.

Årjäng, Sunne, Hammarö och Torsby är värmländska kommuner som sedan tidigare beviljats medel genom WiFi4EU.

Analys av kommunerna och EU-projekt från Sieps

Kommunerna erhåller en stor del av de EU-medel som går till Sverige. De finansiella och organisatoriska effekterna som uppstår granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier vid Malmö universitet.

Analysen framhåller att forskningsområdet för hur kommer påverkas av EU:s finansiering, organisering och styrning inte är lika omfattande i jämförelse med hur medlemsländerna påverkas av EU:s lagar och regler. Därför står konsekvenserna av kommuners EU-projektarbeten i fokus för analysen.

EU-medlemskapet har inneburit att Sverige ökat användningen av projekt i offentlig sektor. Bland annat har Europeiska socialfonden finansierat ungefär 100 000 projekt i Sverige sedan 1995. Projekten karaktäriseras ofta för att de involverar flertalet delar av de kommunala organisationerna. Däremot menar författaren att projektorganisationer inte enbart ska ses som projektbärare av sina resultat, utan att även den egna prägeln på projekten kan visa på effekter som bidrar till utvecklingen.

Fonder bör inte enbart betraktas som finansieringskällor eftersom de även ger utrymme för att lära och förändra de kommunala organisationerna. Styrning och genomförande av kommunalt EU-arbete skapas genom att dess kriterier anpassas till den kommunala praktiken. Bland de EU-fonder som specificeras omnämns bland annat Östersjöprogrammet där gränsöverskridande samarbeten främjas och Interreg Europe, där kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyten framhålls.

Analysens sammanfattning framhåller att svenska kommuner som organisationer har utvecklat sin projektkompetens. Däremot framhåller författaren att EU-projekt som utvecklingsarbeten behöver tas på allvar för att uppnå resultat och effekter. Organisationer bör ha en tydlig inriktning på sina satsningar, utmaningar och resurser för att möjliggöra kommunens behov till en EU-fond och därigenom lämplig för finansiering.

Läs hela analysen här.