Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

#CohesionAlliance varnar för nedskärningar i sammanhållningspolitiken

Efter att det finska ordförandeskapet föreslagit nedskärningar i sammanhållningspolitiken har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande, Charles Michel. Brevet betonar de olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna i sammanhållningspolitikens budget som presenterats.

Sammanhållningspolitiken är ett viktigt investeringsverktyg för EU och har en nyckelroll i att rusta regionala och lokala aktörer för att hantera utmaningar inom bland annat omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, klimatanpassning, digitalisering och integration. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget pågår för fullt i Bryssel och i ett dokument som presenterats av det finska ordförandeskapet föreslås fördelningen av medel till sammanhållningspolitiken minska med 44,6 miljarder euro jämfört med den nuvarande perioden, vilket motsvarar en minskning på 12 %.

Mot den bakgrunden har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel, där olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna presenteras. Alliansen betonar även sin oro för att förhandlingarna mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och rådet riskerar att undergräva de regionala och lokala myndigheternas engagemang i fondförvaltningen. Vidare framhåller alliansen att alla medlemsstater även fortsättningsvis bör vara skyldiga att utveckla partnerskapsavtal som fastställer fördelningen av uppgifter och ansvar vid förvaltningen av fonder och program inom sammanhållningspolitiken.

Alliansen framhäver också riskerna som kan uppstå om avtalet om den nya långsiktiga EU-budgeten försenas. Därför uppmanar #CohesionAlliance det Europeiska rådet att snabbt slutföra förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen för att partnerskapsavtal och program ska kunna upprättas i god tid och därigenom främja en smidig övergång till den kommande finansieringsperioden. De som står bakom alliansen är bland annat Regionkommittén (ReK), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR).

Läs hela artikeln här.

Kommissionen presenterar vad Sverige tjänar på EU:s inre marknad

EU-kommissionen har publicerat ett dokument som redogör för vad respektive medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad. Sverige beräknas tjäna 29 miljarder euro, motsvarande 300 miljarder kronor årligen, enligt kommissionen.

Diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget pågår just nu i Bryssel och i medlemsländerna. Eftersom EU-kommissionen vill höja budgeten har dokument publicerats för att visa på vad medlemsländerna tjänar på medlemskapet. Ett av dokumenten redogör för vad varje medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och människor. Sverige beräknas tjäna 300 miljarder på EU:s inre marknad, vilket är nästan sju gånger så mycket som den föreslagna svenska medlemsavgiften på 47 miljarder kronor för perioden 2021-2027, enligt kommissionen.

Till skillnad mot tidigare förhandlingar om långtidsbudgeten har kommissionen ännu inte presenterat beräkningar på nettoavgiften, det vill säga skillnaden mellan avgiften och erhållet stöd. Mätningen av nettoavgiften tar inte hänsyn till de fördelar som genereras av medlemsstaternas tillgång till den inre marknaden.

Läs mer om EU-budgeten här