Läget i energiunionen – ny rapport visar på svenska framsteg

EU-kommissionen har släppt en ny rapport om framsteg och utmaningar gällande EU:s samlade energipolitik.  Rapporten, som är den första sedan den gröna given lanserades, utvärderar även varje medlemslands energiplaner och hur dessa lever upp till unionens klimatmål.

I rapporten analyseras medlemsländernas nationella klimat- och energiplaner i syfte att utvärdera hur väl respektive land uppfyller de mål och ambitioner som är kopplade till 2030 års klimat- och energimål. Sammantaget visar rapporten att länderna generellt sett gör goda framsteg och att 2030-målet är inom räckhåll. Pandemin tycks dessutom haft en liten effekt på EU:s energisystem, samtidigt som framtida satsningar på energisystemen lyfts fram som ett sätt att stimulera Europas återhämtning efter krisen.

För Sveriges del redovisas positiva resultat när det gäller mängden utsläpp av koldioxid. Sedan 2005 har de inhemska koldioxidutsläppen minskat med 25 %, vilket kan jämföras med det nationella 2020-målet som siktar mot 17 % minskning. När det gäller andelen förnybar energi i Sverige kan 54,6 % av energikonsumtionen härledas till förnybara energikällor, vilket är högre än det nationellt satta 2020-målet på 49 %. Dock uppmanas Sverige att investera mer i energieffektivisering av byggnader, ny infrastruktur för elfordon samt utfasning av fossila energikällor.

Inom ramen för det som kallas ”energiunionen”, det vill säga EU:s samlade åtgärder för ett mer hållbart energisystem, finns det fem dimensioner som rapporten siktar in sig på. Dessa är utfasning av fossila bränslen, omställning till förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Rapportens syfte är att vägleda medlemsländerna hur arbetet med energiunionens prioriteringar fortsatt kan stärkas, samt hur det nya räddningspaketet Next Generation EU kan främja att prioriteringarna implementeras.

Utöver rapporten om tillståndet i energiunionen, har kommissionen även presenterat en ytterligare rapport om den fossilfria energins konkurrenskraft i EU, som bland annat visar att den europeiska industrin varit duktig på att åtnjuta energiomställningen och användningen av ”grön” energi. Exempelvis betonas det hur energiomställningen även bidrar till fler mervärden, ökad arbetsproduktivitet samt ökad sysselsättning. 

Läs mer om rapporten här.

Faktablad och rekommendationer beträffande Sveriges energianvändning återfinns här.  

Kommissionen bäddar för renoveringsvåg i ny strategi

Inom ramen för den gröna given och i linje med målet om ett klimatneutralt EU år 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi under namnet ”Renoveringsvågen”. Tanken är att strategin ska stimulera energieffektivisering och förbättringar av byggnaders energiprestanda.

Den nya strategin innefattar ett mål om att fördubbla renoveringstakten gällande byggnader och lokaler runtom i Europa under de kommande tio åren. Syftet med detta är att energieffektivisera bostäder, arbetsplatser och offentliga byggnader runtom i Europa genom förbättrad energiprestanda, lägre utsläpp och ökad resurseffektivitet. I dagsläget kan 40 % av EU:s energianvändning härledas till uppvärmningen av byggnader och lokaler.

Utöver att vara en viktig del i arbetet mot ett klimatneutralt EU till år 2050 ämnar strategin även att motverka energifattigdom. Idag uppskattats cirka 34 miljoner européer inte ha råd att värma upp sina hem, vilket i sin tur påverkar både livskvalitet och hälsa. Därför innehåller strategin rekommendationer riktade till medlemsländerna och deras arbete med att bekämpa energifattigdom. Kommissionen bedömer att 35 miljoner byggnader kan komma att renoveras fram till 2030. Dessutom finns potential för att cirka 160 000 nya gröna jobb skapas inom byggsektorn genom strategins förlag till åtgärder.

Strategin innefattar tre huvudområden: utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning, åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda, samt renovering av offentliga byggnader som skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. För att förverkliga detta kommer strategin underlätta för renoveringskedjor på olika sätt, bland annat genom nya finansieringsverktyg och tillhandahållande av tekniskt stöd. Exempelvis kommer Next Generation EU att spela en central roll för att finansiera och uppnå målen inom ramen för strategin, samtidigt som samfinansiering och privatinvesteringar ska stimuleras.

Exempel på konkreta åtgärder som EU-kommissionen vill se är höjda standarder för privata och offentliga byggnaders energiprestanda, vilket i sin tur ska stimulera energieffektivisering och ”gröna” renoveringar. Man vill också se en utbyggd marknad för hållbara produkter och byggtjänster genom att betona nya material, naturbaserade lösningar, återvinning samt återanvändning. Inom ramen för de gröna jobb som skapas i samband med detta vill kommissionen även se satsningar på kompetensutveckling i byggsektorn.

Läs mer om strategin och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om strategin hittar du här.  

Tre av åtta svenska EU-mål riskerar att inte uppfyllas

Sverige ser ut att nå fem av åtta EU-mål till 2020. De EU-mål som Sverige kanske klarar avser forskning och utvecklingsandel av BNP samt energieffektivitet. Däremot når Sverige inte målet om att minska andelen som saknar gymnasieutbildning, där utvecklingen går åt motsatt håll.

EU-länderna beslutade för tio år sedan om åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020. Bortsett från de gemensamma målen har EU-länderna satt egna nationella mål, där Sveriges mål generellt sett betraktats som mer ambitiösa än andra.

På EU-nivå ser chanserna goda ut för att nå målen gällande växtgasutsläpp, sysselsättning och delen universitetsutbildade. Vad gäller satsningarna på forskning och fattigdomsbekämpning ser utsikterna desto sämre ut. Kvarstående mål om energieffektivitet, tidiga skolavhopp och förnyelsebart återstår det att se huruvida målen uppnås eller inte.

Det finns fem mål som Sverige sannolikt kommer att uppnå och dessa listas nedan enligt Sveriges läge, följt av Sveriges EU-mål för 2020 inom parentes:

  • Höjd sysselsättning: 82,6% (Över 80%)
  • Minskning växthusgaser: -24,8% (-17%)
  • Andel förnybar energi: 54,5% (49%)
  • Andel 30 – 34-åringar som har eftergymnasial utbildning: 52% (45-50%)
  • Andelen personer 20 – 64 år som står utanför arbetskraften: 10,8% (Under 14%)

Vidare finns det två mål inom vilket det kvarstår att se huruvida Sverige uppnår målen:

  • Forskning och utvecklingsandel av BNP: 3,4% (4%)
  • Energieffektivitet: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe (Max energiförbrukning 43,4 Mtoe)

Det åttonde EU-målet handlar om att få fler elever genom gymnasiet och utgörs av att andelen elever i åldrarna 18 – 24 utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Målet är det enda vars utveckling gått åt motsatt håll då Sverige har en ökad andel utan gymnasieutbildning.

  • Andelen som saknar gymnasieutbildning: 9,3% (7%)

Motsvarande statistik för år 2019 finns inte från Värmland. Däremot finns det siffror från 2017 – 2018 som exempelvis visar på att 21,7% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning gentemot riksgenomsnittet på 26,7%, enligt Dialog Värmland.

Ta del av Dialog Värmland här.

Läs hela artikeln här.