EU:s ekonomiska höstprognos 2021

Den 11 november publicerade EU-kommissionen den ekonomiska höstprognosen för 2021. I prognosen visar det sig att EU:s ekonomiska återhämning går snabbare än väntat. Dock är inflationen hög och oron för ytterligare covid-19 restriktioner kvarstår.

Den ekonomiska återhämtningen i EU visar en markant ökning i medlemsländernas BNP-tillväxt och det förutses en BNP-uppgång på 5 procent i EU-ekonomin i år. Dock kvarstår ett flertal orosmoln, bland annat nya restriktioner på grund av ökad smittspridning, speciellt i medlemsländer där vaccinationsgraden är låg. Vidare drivs inflationen av de ökade energipriserna.

EU-kommissionen räknar med en 5 procent tillväxt i år, 4,3 procent 2022 och 2,5 procent 2023 i EU-ekonomin. Sveriges ekonomi har inte påverkats lika mycket av covid-19 pandemin som andra EU-länder och enligt prognosen beräknas Sveriges tillväxt vara 3,9 procent i år, följt av 3,5 procent 2022 samt 1,7 procent 2023.

Arbetsmarknaden i EU har även förbättras när restriktionerna lyftes. Under andra kvartalet 2021 skapades 1,5 miljoner nya arbetstillfällen i EU. I augusti låg arbetslösheten i EU på 6,8%, vilket är strax över nivån som var i slutet av 2019. I Sverige beräknar EU-kommissionen att arbetslösheten minskar från 8,2 procent 2021 till 6,7 procent år 2023.

Bakgrund
EU-kommissionens ekonomiska prognos är baserad på ett antal tekniska antaganden som berör växelkurser, räntor och råvarupriser. Kommissionen publicerar två utförliga prognoser varje vår och höst samt två interimsprognoser varje vinter och sommar. Den ekonomiska vinterprognosen 2022 ska uppdatera BNP- och inflationsberäkningarna och kommer läggas fram i februari 2022.

Läs mer om EU-kommissionens höstprognos i ett pressmeddelande här.

Läs hela höstprognosen i ett dokument här.

Dystra framtidsutsikter för EU:s ekonomi i ny prognos

I en ny ekonomisk rapport för 2020 konstateras att coronapandemin försatt världen och EU i en svår ekonomisk chock med risk för allvarliga socioekonomiska följder. Prognosen är att EU:s ekonomin kommer att krympa med 7,5 % under 2020.  

Trots medlemsländernas och EU:s omfattande insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna för företagen, hushållen och ekonomin i sin helhet, befinner sig Europa i ett läge där en historiskt stor ekonomisk recession är att vänta. I de ekonomiska prognoserna identifieras även ett troligt scenario där medlemsländernas återhämtning kan komma att skilja sig åt i stor utsträckning, där länder med svagare ekonomisk struktur och höga statsskulder riskerar att få det extra tufft.

Enligt den ekonomiska rapporten är det främst nedgången i privatkonsumtion, industriproduktion, investeringar, handel samt kapitalflöden som orsakat den ekonomiska chocken. Ländernas stegvisa lättande på restriktioner bedöms dock bana väg för en ekonomisk återhämtning, samtidigt som den ekonomiska prognosen för 2021 inte tycks täcka upp för de förluster som pandemin orsakar under 2020.

Den ekonomiska nedgången kombinerat med pandemins övriga effekter på samhället innebär också att ekonomiska, finansiella och sociala skillnader inom EU riskerar att cementeras. Samhällets attityder gentemot globalisering, globala värdekedjor samt internationellt samarbete bedöms också kunna förändras på ett sätt där människor blir mer skeptiska och negativt inställda, vilket i sin tur skulle kunna hämma EU och Europas ekonomiska återhämtning.

Det är viktigt att betona att den ekonomiska rapporten sker utifrån prognoser med hög osäkerhet. Bedömningarna för hur länge pandemin kommer prägla EU och världen förändras kontinuerligt. På samma sätt förändras de ekonomiska prognoserna, vilka kan komma att innebära nya dramatiska framtidsutsikter för den europeiska ekonomin framöver om viruset håller sig kvar längre än väntat.

Läs mer om den ekonomiska vårprognosen för 2020 här.

Slutsatser om välfärdsekonomi har antagits av Rådet

Välfärdsekonomi har varit en viktig punkt under Finlands rådsordförandeskap. Ministerrådet antar nu slutsatser om välfärdsekonomi och uppmanar medlemsstaterna och EU-kommissionen att implementera ett välfärdsekonomiskt perspektiv på olika politiska nivåer och olika politiska initiativ samt främja sektorsövergripande samarbeten.

Under mötet den 24 oktober antog Rådet (medlemsländernas ministrar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om välfärdsekonomin där medlemsländerna och EU-kommissionen uppmanas att inkludera ett övergripande välfärdsekonomiperspektiv i både den nationella politiken och EU-politiken, för att sätta människor och deras välfärd i centrum.

Välfärdsekonomi som koncept är en av de främsta prioriteringarna under Finlands rådsordförandeskap. Konceptets kärna baseras på att människors välfärd inte enbart är ett värde i sig, men att det även är av stor vikt för unionens ekonomiska tillväxt, produktivitet, långsiktiga finanspolitiska hållbarhet och samhälleliga stabilitet.

I utkastet till slutsatserna uppmanar Rådet medlemsstaterna och Europeiska kommissionen till bland annat följande:

  • Genomföra evidensbaserade och effektiva politiska insatser på nationell nivå och EU-nivå för att ta itu med gemensamma välfärdsutmaningar.
  • Främja sektorsövergripande samarbete och fortsätta stärka den betydelse som sysselsättningspolitiken, socialpolitiken, hälsopolitiken och utbildningspolitiken har inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
  • Säkerställa fördelarna med digitalisering för människors välfärd genom att till exempel skynda på arbetet med innovativa digitala lösningar med inbyggd säkerhet i hälsofrämjandet hälso- och sjukvårdspolitiken och socialpolitiken.

Läs mer om slutsatserna här.

Ta del av slutsatserna i sin helhet här.