Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s gröna giv

Den 25 januari organiserade de svenska stads- och regionkontoren (SveReg) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som också fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Över 200 personer deltog och lyssnade till presentationer av talare från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Sveriges ständiga representation vid EU, SKR och från ett flertal region- och stadskontor.

Webbinariet inleddes av Daniel Mes, företrädare för Frans Timmermans kabinett, vice-ordförande i EU-kommissionen och huvudansvarig för den gröna given. EU är mycket angeläget om att genomföra den gröna given och att bli den första klimatneutrala kontinenten. Pandemin och krisen som orsakas av COVID-19 visar att samhällen i framkanten av den gröna omställningen också är mer resilienta. EU har nu ett gyllene tillfälle att använda den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten för att skynda på den gröna omställningen, vilket även kommer öka EU:s resiliens och motståndskraft mot framtida kriser. Mes betonade också att den gröna given kommer att genomföras i praktiken av EU:s regioner och kommuner och att utan samverkan med lokal och regional nivå kommer inte EU att lyckas genomföra den gröna omställningen. 

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel fokuserade sin presentation på EU:s nya klimatlag. För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste vi ställa om från en stål- och kolunion till en klimatunion. Den nya klimatlagen är en inspiration för andra länder och kontinenter och det är viktigt att EU levererar en stark klimatlag. Europaparlamentets ambition är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och här har kommunerna och regionerna en mycket viktig roll att spela. 

En paneldiskussion med representanter för flera av region- och stadskontoren, där Region Värmlands Brysselkontor var representerat, diskuterade också hur den gröna given påverkar regionkontorens arbete och vilka frågor kontoren prioriterar inom ramen för den gröna given. 

Över 200 personer deltog i det mycket lyckade webbinariet. En längre återrapportering går att läsa här.  

 

Ny strategi ska säkra konsumenters roll i den gröna och digitala omställningen

För att underlätta för en grön och digital omställning har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi som ska underlätta för hållbar konsumtion. Strategin riktar in sig på att underlätta för hållbara val, utökat konsumentskydd och större konsumentmakt.

Den nya strategin för konsumentpolitik innehåller flera åtgärder och prioriteringar som ska genomföras i samarbete mellan medlemsländerna på nationell och europeisk nivå. Målet är bland annat att skapa incitament för en grön och digital omställning i linje med den gröna given, men också att ge konsumenterna i EU större makt, bättre konsumentskydd och utökade rättigheter.

Coronapandemin har uppmärksammat behovet av bättre konsumenträttigheter, inte minst när det gäller avbokningar av resor och förekomsten av ”nätbluffar” och bedrägerier. Enligt den nya strategin ska därför EU-kommissionen använda pandemins effekter som underlag för framtida politiska beslut, samtidigt som samarbete och dialog främjas när det gäller konsumenters rättigheter. Dessutom ska aktörers roll och ansvar kopplat till konsumtion bli tydligare. Strategin innehåller även fem områden som pekar ut en vision för EU:s konsumentpolitik mellan åren 2020 – 2025. Dessa är:

  • Grön omställning
  • Digital omställning
  • Upprätthållande av konsumenträttigheter
  • Vissa konsumenters (t.ex. barn, äldre och personer med funktionsnedsättning) särskilda behov
  • Internationellt samarbete

Inom ramen för grön omställning finns flera förslag som ska underlätta för konsumenters hållbara val. Bland annat ska konsumenter få tillgång till mer information som berör produkter och tjänsters hållbarhet, exempelvis genom bättre märkningar kring produkters möjligheter att repareras, fler åtgärder som förebygger grönmålning samt initiativ som förlänger produkters livslängd. EU-kommissionen ska också främja konsumtion av cirkulära varor och produkter, samtidigt som Europas företag ska uppmuntras till att gå längre än vad lagen säger beträffande hållbar konsumtion.

För att underlätta en digital omställning innehåller strategin förslag som ska skydda konsumenter från illegala affärsmetoder på nätet, där dold reklam och snedvridande mönster som påverkar konsumenters beslut ska motverkas. I och med att vi allt mer använder fler digitala och uppkopplade produkter vill kommissionen även göra förändringar i direktivet om produktsäkerhet, samtidigt som regelverken för finansiella tjänster och konsumentkrediter ses över.

Läs mer om den nya strategin för konsumentpolitiken här.

Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.

Resolution om EU-parlamentets hållning till ny skogsstrategi

EU-parlamentets jordbruksutskott röstade den 7 september för en resolution som föreslår hur EU-parlamentet ska förhålla sig till EU-kommissionens kommande förslag om ny skogsstrategi. Hela parlamentet måste dock rösta om resolutionen innan den kan bli verklighet, vilket betyder att ändringar troligtvis kan komma att ske.

Som en del av den gröna given kommer EU-kommissionen under början av nästa år att presentera ett nytt förslag till en ny europeisk skogsstrategi. Det är i ljuset av detta som EU-parlamentets jordbruksutskott röstat fram en icke-lagstiftande resolution med ett första förslag till hur parlamentet bör förhålla sig till strategin när den väl presenteras under första kvartalet 2021. EU-parlamentet måste dock i sin helhet godkänna resolutionen, vilket innebär att det fortsatt kan komma att ske ändringar i de förslag som resolutionen presenterar.

Resolutionen betonar att en ny skogsstrategi efter 2020 bör vara en ambitiös och fristående strategi som kan bana väg för att skogssektorn ska få bästa möjliga politiska stöd. Bland annat betonas vikten av att en ny skogsstrategi värdesätter och uppmärksammar skogens mångfunktionella roll, att den harmoniseras med den gröna given liksom den nya livsmedelsstrategin Från-Jord-till-bord och handlingsplanen för biologisk mångfald.

Konkreta förslag är att det hållbara skogsbruket ska stärkas samtidigt som hänsyn tas till att förbättra de europiska skogarnas ekologiska status. I resolutionen betonas dessutom vikten av att skogen måste bli mer resilient och kunna anpassa sig efter klimatförändringarna. Naturvård och skyddande av skog bör också vara en del av det hållbara skogsbruket, utan att för den delen innebära utvidgning av idag redan skyddade områden.

Vidare innehåller resolutionen skrivningar som poängterar att ett hållbart skogsbruk måste genomsyras av ett tydligt hållbarhetsperspektiv, där ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter väger lika tungt. Detta ska kombineras och möjliggöras med medel och ersättningsmekanismer som kan skapa incitament för en ekologiskt och ekonomiskt hållbar skogssektor. Resolutionen kan kort sammanfattas i följande punkter:

  • Stödja en välbalanserad och hållbar skogsförvaltning.
  • Förstärka skogens motståndskraft och utforma mekanismer som i ett tidigt läge kan varna för exempelvis skogsbränder.
  • Främja hållbart skogsbruk globalt och bekämpa importen av illegalt avverkat virke.

Läs mer om resolutionen här.

Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsfonden ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen, som består av den nya Återhämtningsfonden och EU-kommissionens omarbetade förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsfonden ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

Återhämtningsfonden går under namnet ’Next Generation EU’ och är en form av återhämtninginstrument som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Fonden är indelad i tre pelare, varav den första innefattar en ny återhämtnings- och resiliensfacilitetet på 560 miljarder euro. Dessa medel ska tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt. Den första pelaren inkluderar även ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen framhäver att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsfonden via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Återhätmningsfonden bild

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Nya strategier ska främja biologisk mångfald och ökad livsmedelssäkerhet

Onsdagen den 20 maj presenterade EU-kommissionen två nya tongivande strategier som kommer vara viktiga i förverkligandet av EU:s gröna giv, närmare bestämt strategin för biologisk mångfald och en ny ”jord till bord-strategi”.

De båda strategierna är utformade på ett sätt där de ska harmonisera och stärka varandra i arbetet med att säkra den biologiska mångfalden och ett hållbart livsmedelssystem i hela EU. Båda strategierna spelar en viktig roll i förverkligandet av EU:s gröna giv och målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Tanken är att strategierna ska förena natur, livsmedelsproducenter, konsumenter och företag för att skapa en konkurrenskraftig och hållbar framtid på området.

Strategin för biologisk mångfald syftar till att ta i tu med de förluster av biologisk mångfald som sker till följd av exempelvis ohållbar mark- och vattenanvändning, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar samt invasiva arter. Därför föreslås bland annat bindande mål om att skadade ekosystemtjänster och vattendrag måste återställas, men också ett mål om att 30 % av EU:s totala havs- och landareal ska vara effektivt skyddad år 2030. Andra åtgärder är:

  • Insatser för att ”förgröna” städer.
  • Främja de metoder inom jordbruket som gynnar den biologisk mångfalden genom att bland annat premiera ekologiskt jordbruk.
  • Säkerställa hälsosamma europeiska skogar.

Med den nya ”jord till bord-strategin” vill kommissionen skapa förutsättningar för att livsmedel produceras under hållbara premisser i hela EU, där människors hälsa och livsmedelstrygghet får ta stor plats. Exempelvis vill man införa ett nytt mål om att minst 25 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt vid 2030 samt ett nytt förslag till affärsmodell där lantbrukare får betalt för åtgärder som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Fler åtgärder som föreslås är:

  • En minskning i försäljningen av antibiotika till produktionsdjur, med syftet att förebygga antibiotikaresistens.
  • Halvera användningen av bekämpningsmedel.
  • Förebygga näringsläckage genom åtgärder som utformas tillsammans med medlemsländerna.
  • Bättre märkning av livsmedelsprodukter.

Strategierna kommer enligt kommissionen också spela en viktig roll i EU:s återhämtning efter coronakrisen, samtidigt som ett säkrare livsmedelssystem ska göra EU mindre sårbart inför framtida kriser.

Läs mer om de båda strategierna här.
Ta del av frågor och svar kring strategierna här och här.

Forum för bioekonomi

Den 21 april anordnade Skogsindustrierna ett webbsänt seminarium med inbjudna gäster från skogsbranschen och politiken som lyfte högaktuella ämnen kopplat till den cirkulära bioekonomin. Ett av diskussionsämnena var bland annat skogssektorns roll och potential i EU:s gröna giv.

Ett av tre teman som avhandlades under seminariet berörde hur coronaviruset och dess effekter inverkar på skogsindustrin. Än så länge bedöms skogsnäringen ha klarat sig relativt väl genom krisen, samtidigt som det också sker exempelvis korttidspermitteringar inom branschen. Dessutom har åtgärderna som införts till följd av viruset inneburit att transporter delvis blivit svårare och dyrare, samtidigt som vissa produkter saknar efterfrågan i nuläget. Politiskt läggs nu också vikt vid att säkerställa varuflöden och fortsatt export och import.

Seminariet gav även en inblick i den pågående Skogsutredningen, vars syfte är att utreda möjligheter till stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Då direktiven illustrerar den målkonflikt som finns kring skogen, fick riksdagsledamöter från Miljöpartiet, Centerpartiet och Moderaterna möjligheten att ge sin syn på dessa konflikter. I slutet av 2020 ska utredningen presentera sina förslag för hur skogens olika intressen ska kunna kombineras och avvägas gentemot varandra.

Det avslutande temat för seminariet behandlade hur den gröna given kommer inverka på den svenska skogssektorn och vilken roll den svenska skogsnäringen kommer att ha i genomförandet av en grön omställning. Argument som lades fram till skogens fördel är dess förmåga att bidra till tillväxt samtidigt som den leder till lägre utsläpp samt förnybara produkter och material. Sammantaget identifierades mycket i den gröna given som har stor inverkan på svensk skogsnäring, vilket belyser behovet av att vara med och påverka dess innehåll och implementering i ett tidigt skede.

Inspelningen från seminariet går att hitta här.

En sammanfattande rapport om seminariet går även att läsa via länken här.

Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning

Tisdagen den 14 januari presenteras investeringsplanen som ligger till grund för den europeiska gröna given. Investeringsplanen inkluderar mekanismen för rättvis omställning som tar hänsyn till de regioner som påverkas mest av omställningen.

EU har satt ambitionen om att bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Detta kommer att innebära omfattande investeringar i både EU:s och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. Nu har investeringsplanen för den gröna given presenterats, underlaget som ska samla offentliga investeringar och frigöra privata medel.

Utmaningen är gemensam men dess påverkan förväntas variera, eftersom vissa regioner förväntas påverkas särskilt då de behöver genomgå en social och ekonomisk omvandling. Därför har mekanismen för rättvis omställning instiftats och den ska anpassa det ekonomiska samt praktiska stödet och ordna nödvändiga investeringar i dessa regioner.

Investeringsplanen för den gröna given ska uppmuntra och underlätta för de offentliga och privata investeringarna som avser omställningen till en klimatneutral, grön, konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi. Fokus ligger på särskilt tre aspekter:

  • Finansiera: 1 biljon euro i hållbara investeringar ska mobiliseras under kommande decennium. EU:s omfattande satsningar på klimat- och miljöåtgärder ska inspirera privata investerare och en central roll återfinns hos den europeiska investeringsbanken.
  • Möjliggöra: Incitament för att fastställa och styra om offentliga och privata investeringar. EU ska tillhandahålla verktyg för att hållbar finansiering blir en central punkt inom det finansiella systemet. Även myndigheters hållbara investeringar ska främjas genom grön budgetering.
  • Praktiskt stöd: EU-kommissionens ska stödja offentliga förvaltningar och projektansvariga med planering, utformning och genomförandet av hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning (Just Transition Fund) ska ge riktat stöd till de regioner som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi, för att lindra socioekonomiska konsekvenser. Finansieringen utgår från tre huvudkällor:

  • En fond för rättvis omställning.
  • Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för InvestEU.
  • En lånefacilitet för offentlig sektor hos europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten.

Läs hela artikeln här.

Kommissionen presenterar ”Den europeiska gröna given”

EU-kommissionen presenterade under onsdagen ”Den gröna given”, som ska leda vägen fram till att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen genom en grön omställning. Utöver de åtgärder och strategier som presenteras kommer även en klimatlag att läggas fram inom 100 dagar.

Den 11 december lanserade EU-kommissionen ”Den europeiska gröna given”, på engelska kallat ”European Green Deal”, en plan som ska verka för att göra EU:s ekonomi hållbar genom att omvandla klimat- och miljöutmaningar till möjligheter inom alla politikområden och främja en rättvis omställning för alla.

Den europeiska gröna given är en plan som omfattas av att ställa om till en cirkulär ekonomi, hejda klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och minska föroreningar. Planen presenterar de investeringar som krävs och vilka finansieringsverktyg som finns tillgängliga. Alla sektorer av ekonomin omfattas av den gröna given, såsom transport, energi, jordbruk, byggnader och industrier.

För att nå ambitionen om att EU senast 2050 ska vara världens första klimatneutrala världsdel kommer ett förslag om en europeisk klimatlag att läggas fram inom 100 dagar. Utöver det kommer även EU-kommissionen att lägga fram följande strategier:

  • Strategi för biologisk mångfald fram till 2030.
  • En ny industristrategi.
  • En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
  • En strategi från jord till bord för hållbara livsmedel.
  • Förslag på ett föroreningsfritt Europa.

Stora investeringar är nödvändiga för att uppnå målen inom den europeiska gröna given. En investeringsplan kommer att läggas fram i början av nästa år för att främja ett hållbart Europa och möta finansieringsbehoven. Klimatförändringar och miljöförstöring är en gemensam utmaning men EU-kommissionen betonar att alla regioner och medlemsländer inte har samma utgångsläge. Därför betonas att vikten av att EU främjar en rättvis omställning och ger särskilt stöd till regioner som är beroende av koldioxidintensiv verksamhet.

En ”klimatpakt” kommer också att presenteras i mars 2020 där allmänheten får en röst och roll i att utforma åtgärder, utbyta information, främja gräsrotsverksamhet och utveckla inspirerande lösningar. Det som händer härnäst är att EU-kommissionen uppmanar Europaparlamentet och Europeiska rådet att stödja ambitionen  om en grön giv och således förverkliga den.

Läs hela pressmeddelandet om Den europeiska gröna given här.

Läs mer om Den europeiska gröna given här.