Manifest från European Summit of Regions and Cities 2022

Den 3–4 mars gick den nionde upplagan av European Summit of Regions and Cities av stapeln i Marseille där närmare 2000 av EU:s regionala och lokala ledare träffades för att diskutera framtida utmaningar för EU. Målet för årets möte var att öka avtrycket och spridningen av resultatet från Konferensen om Europas framtid. Mötet resulterade i ett manifest kallat ”Europa börjar i regionerna, städerna och byarna” med totalt 12 rekommendationer, ståndpunkter och uppmaningar till EU:s ledare.

De tolv punkterna i manifestet handlar i stora drag om att EU behöver arbeta mer aktivt med demokrati och decentralisering. EU:s regionala och lokala ledare anser att genom ett starkare lokalt perspektiv kan EU:s demokratiska legitimitet återupprättas och stärkas. Detta bör, enligt manifestet, ske genom att lokala och regionala myndigheter får vara med i utformningen och implementeringen av lagförslag. I manifestet lyfts också vikten av en fortsatt medborgardialog med bättre återkoppling på medborgarnas idéer och farhågor.

Det finns även mer specifika förslag och uppmaningar från de regionala och lokala ledarna i manifestet. De vill exempelvis öka Regionkommitténs inflytande i lagstiftningsprocessen. De anser att Regionkommittén inte bara ska ha en rådgivande funktion som det är idag, utan att Regionkommittén gradvis ska få en roll som medlagstiftare i ett flertal politiska områden. I manifestet uttrycks också att man vill arbeta för att särskilt viktiga EU-frågor kontinuerligt är på agendan och inte bara diskuteras i samband med EU-val var femte år. I manifestet efterfrågas även en starkare resiliens inom ett flertal politiska områden och att man arbetar mer aktivt med att minska klyftan mellan stad och landsbygd.

Läs mer om European Summit of Regions and Cities 2022 här.

Manifestet finns på svenska och kan läsas här.

Ny handlingsplan ska främja motståndskraftiga demokratier

För att stärka EU:s demokratier och skapa större egenmakt hos medborgarna har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen har också till syfte att motverka ökande extremism och det upplevda avståndet mellan väljare och folkvalda.  

För att möta utmaningar med ökande extremism och minskat förtroende gentemot folkvalda innehåller den nya handlingsplanen åtgärder och nya regelverk inriktade på fria och rättvisa val, bevarandet av medias oberoende ställning men också insatser för att motverka desinformation. Kommissionen vill även skydda journalisters säkerhet genom ett nytt initiativ som motverka rättegångsmissbruk. Handlingsplanen är indelad i tre delar, dessa är:

  • Främja fria och rättvisa val
  • Stärkande av mediernas frihet och mångfald
  • Motverka desinformation

Inom ramen för fria och rättvisa val vill EU-kommissionen se lagstiftning som säkerställer öppenhet kring betald politisk reklam. Dessutom ska de regler som reglerar finansieringen av europeiska partier ses över, kombinerat med en ny mekanism som ska möjliggöra snabba informationsutbyten inom och mellan medlemsstaterna som berör valintegritet. För att främja EU-medborgarnas demokratiska engagemang vill kommissionen se att medel via programmet Kreativa Europa ska kunna användas till åtgärder inriktade på ökat demokratisk deltagande.

För att stärka mediernas frihet föreslår handlingsplanen en ny rekommendation om journalisters säkerhet, med betoning på kvinnliga journalisters säkerhet, som ska motverka attacker, våld samt fysiska hot och näthot. I ett ytterligare initiativ vill kommissionen utveckla samarbetet med medlemsländerna när det gäller att samordna och rikta stöd och insatser till journalister både i och utanför EU.

Den tredje och sista punkten, om motverkandet av desinformation, innefattar nya initiativ som ska minimera risken för utländsk inblandning av desinformation i sociala medier och andra demokratiska plattformar. I en kommande EU-lag om digitala tjänster hoppas kommissionen även att det ska kunna komma en ny samreglering på plats, vars syfte är att kunna kräva ansvarsutkrävande från sociala medieplattformar i samband med spridningen av desinformation.  

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan för demokrati här.  

EU-kommissionens nya ordförande presenterar programförklaring

Under juli månad valdes Ursula von der Leyen av EU-parlamentet till ny ordförande för EU-kommissionen. von der Leyen blir således den första kvinnan att inneha ordförandeposten. Om allt går enligt tidsplanen kommer den tillträdande kommissionen ersätta den avgående från och med den 1 november. 

I samband med att von der Leyen valdes till ny ordförande för kommissionen presenterades en programförklaring som innehåller riktlinjer och prioriteringar för perioden 2019 – 2024. Ambitionen är bland annat att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen och leda övergången till en ny digital värld. Programförklaringens prioriteringar avser sex övergripande ambitioner:

  • En europeisk grön satsning
  • En ekonomi för människor
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • Skydd av den europeiska livsstilen
  • Ett starkare Europa i världen
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Ursula von der Leyen arbetar efter att uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män i den nya gruppen av kommissionärer. Den svenska regeringen har nominerat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som ny EU-kommissionär. Listan med de nominerade kommissionsledamöterna måste godkännas av Europaparlamentet i sin helhet och kommissionärerna utses sedan av Europeiska rådet, innan de därefter kan tillträda på sina poster. Om allt följer planeringen förväntas von der Leyen och den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Läs hela programförklaringen här