Demografiska trender: Vem kommer leva och arbeta i EU år 2060?

EU-kommissionen har publicerat en ny rapport om demografiska trender och framtidsutsikter. EU har under de senaste decennierna präglats av en stark befolkningstillväxt. Den genomsnittliga livslängden ökar. År 2060 är 30% av EU:s befolkning över 65 år, jämfört med 19% idag.

Rapporten presenterades den 4 juni och är framtagen av kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC) och Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA), och lyfter utmaningarna som en allt åldrande befolkning innebär för Europas framtid.

Europa har under de senaste årtiondena präglats av en kraftig befolkningstillväxt och denna befolkning blir nu äldre och äldre, mindre fertil och mer utbildad. Detta är en utveckling som EU nu måste anpassa sig till. Därför ställer rapporten frågan: vilka kommer att arbeta och leva i Europa i framtiden? Med vad och med vilka kunskaper?

Det är självklart omöjligt att spå framtiden men JRC och IIASA har gjort sitt bästa och presenterar nu resultaten av den studie de genomfört där de har undersökt områden såsom migration, fertilitet, dödlighet, kunskap och arbetsmarknad.

Rapporten målar en bild om ett EU med en åldrande befolkning och en mindre arbetskraft vilket innebär att arbetstagarna i Europa kommer att behöva försörja allt fler i framtiden, vilket väntas ge upphov till socioekonomiska påfrestningar. Dock kommer arbetskraften att vara bättre utbildad. 59% av EU:s arbetskraft, år 2060, kommer att ha genomfört eftergymnasial utbildning jämfört med 35% idag. De traditionella välfärdssystemen som återfinns i Europa idag kommer utsättas för en hel del utmaningar.

JRC och IIASA menar att bilden som framträder av studien är tydlig: EU måste öka arbetskraftsdeltagandet och få en allt större andel av den arbetsföra befolkningen i arbete. Det är ett absolut måste för att lindra utvecklingen. Vidare uttrycks att varken mer invandring eller högre fertilitet räcker för att möta framtidens utmaningar. Intressant nog påpekas även att en ytterligare högre befolkningstillväxt inte skulle åtgärda problemen, utan att det krävs omfattande strukturella investeringar i balansen mellan arbete och fritid, bland annat förskoleverksamheter, skatteincitament och familjevänliga arbeten.

I studien benämns arbetsdeltagandets fördelning i Sverige som ett mycket bra exempel och land att efterfölja. Den arbetsföra befolkningen i Sverige är mycket hög, med framför allt många fler kvinnor i arbete än i övriga EU, vilket på aggregerad nivå skulle kunna kompensera för den problematik som en äldre befolkning medför.

Läs rapporten om demografiska trender här.