EU-kommissionen inleder diskussion om den åldrande befolkningen

EU-kommissionen har lanserat en grönbok om åldrande med syfte att initiera en bred politisk diskussion om möjligheterna och utmaningarna som följer av att Europas befolkning blir allt äldre. Samtidigt lanseras ett samråd där EU-kommissionen vill samla in synpunkter på hur EU bör arbeta med den åldrande befolkningen.

Idag är 20% av EU:s befolkning äldre än 65 år och 2070 beräknas andelen ha ökat till 30%, samtidigt kommer andelen personer över 80 år att uppgå till 13% år 2070. Det innebär att EU:s ”åldersberoende” (old-age dependency ratio) beräknas uppgå till 59% 2070, till skillnad från idag när den är ca 34%. Detta innebär att det kommer att finnas färre än två personer i arbetsför ålder för varje person som är 65 år och äldre i EU år 2070. 

EU-kommissionen vill nu diskutera möjligheterna och utmaningarna som uppstår av den allt äldre befolkningen på ekonomin och samhället i stort. Därför har kommissionen publicerat en grönbok om åldrande som omfattar ett flertal områden, inklusive hur EU kan främja en hälsosam livsstil, livslångt lärande, stärka hälso- och sjukvårdssystemen samt den åldrande befolkningens påverkan på arbetsmarknaden, pensionssystemen och sociala skyddsnät. En grönbok är ett dokument som EU-kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga. Grönboken återföljs av ett samråd och kan ibland ligga till grund för förslag till lagstiftning på området.

I samband med att grönboken publicerades öppnade även ett offentligt samråd som riktar sig till invånare, civilsamhälle, regioner och kommuner. Syftet med samrådet är diskutera hur EU kan hantera de sociala och ekonomiska effekterna av den åldrande befolkningen. Samrådet berör ett brett antal områden som utbildning, sysselsättning och socialpolitik, folkhälsa, transporter samt regional och lokal utveckling. Samrådet är öppet fram till den 21 april.

Mer information om grönboken finns här.

EU:s faktablad om grönboken finns här.

Mer information om samrådet finns här

Demografiska trender: Vem kommer leva och arbeta i EU år 2060?

EU-kommissionen har publicerat en ny rapport om demografiska trender och framtidsutsikter. EU har under de senaste decennierna präglats av en stark befolkningstillväxt. Den genomsnittliga livslängden ökar. År 2060 är 30% av EU:s befolkning över 65 år, jämfört med 19% idag.

Rapporten presenterades den 4 juni och är framtagen av kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC) och Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA), och lyfter utmaningarna som en allt åldrande befolkning innebär för Europas framtid.

Europa har under de senaste årtiondena präglats av en kraftig befolkningstillväxt och denna befolkning blir nu äldre och äldre, mindre fertil och mer utbildad. Detta är en utveckling som EU nu måste anpassa sig till. Därför ställer rapporten frågan: vilka kommer att arbeta och leva i Europa i framtiden? Med vad och med vilka kunskaper?

Det är självklart omöjligt att spå framtiden men JRC och IIASA har gjort sitt bästa och presenterar nu resultaten av den studie de genomfört där de har undersökt områden såsom migration, fertilitet, dödlighet, kunskap och arbetsmarknad.

Rapporten målar en bild om ett EU med en åldrande befolkning och en mindre arbetskraft vilket innebär att arbetstagarna i Europa kommer att behöva försörja allt fler i framtiden, vilket väntas ge upphov till socioekonomiska påfrestningar. Dock kommer arbetskraften att vara bättre utbildad. 59% av EU:s arbetskraft, år 2060, kommer att ha genomfört eftergymnasial utbildning jämfört med 35% idag. De traditionella välfärdssystemen som återfinns i Europa idag kommer utsättas för en hel del utmaningar.

JRC och IIASA menar att bilden som framträder av studien är tydlig: EU måste öka arbetskraftsdeltagandet och få en allt större andel av den arbetsföra befolkningen i arbete. Det är ett absolut måste för att lindra utvecklingen. Vidare uttrycks att varken mer invandring eller högre fertilitet räcker för att möta framtidens utmaningar. Intressant nog påpekas även att en ytterligare högre befolkningstillväxt inte skulle åtgärda problemen, utan att det krävs omfattande strukturella investeringar i balansen mellan arbete och fritid, bland annat förskoleverksamheter, skatteincitament och familjevänliga arbeten.

I studien benämns arbetsdeltagandets fördelning i Sverige som ett mycket bra exempel och land att efterfölja. Den arbetsföra befolkningen i Sverige är mycket hög, med framför allt många fler kvinnor i arbete än i övriga EU, vilket på aggregerad nivå skulle kunna kompensera för den problematik som en äldre befolkning medför.

Läs rapporten om demografiska trender här.