Nytt initiativ för att stärka regionala parlament i den lagstiftande processen

Europeiska Regionkommittén (ReK) och Konferensen för europeiska regionala lagstiftande församlingar (CALRE) inleder ett pilotprojekt där syftet är att stärka de regionala parlamentens deltagande i EU:s lagstiftningsprocess. Detta för att involvera den ”regeringsnivå” som står närmast medborgarna.

Under den nionde subsidiaritetskonferensen som ägde rum den 22 november i Rom,  lanserades initiativet ”Input från politiska debatter i regionala parlament”. Ämnena som avhandlas i de regionala debatterna kommer att användas för att tidigt påverka EU:s lagstiftningsprocess i utarbetandet av EU-kommissionens årliga arbetsprogram. Projektet ska övervakas av Regionkommittén, samla in input och säkerställa att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt.

Karl-Heinz Lambertz, Regionkommitténs ordförande, poängterade i ett utlåtande att det är av stor betydelse att regionala parlament påverkar EU:s politiska beslut i ett tidigt skede, då det involverar den ”regeringsnivån” som står närmast medborgarna för att sätta medborgarna först.

Initiativet har godkänts av ordföranden för Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor, Antonio Tajani. Den input som samlas in från de regionala parlamenten under projektet kommer att användas i det tidiga skedet av EU:s beslutsfattande. Samtliga regionala parlament i EU med lagstiftningsmakt kan delta genom att kontakta CLARE-sekretariatet (calre2020@parcan.es) senast den 24 januari 2020 för att ansöka om att delta i projektet. Deltagande parlament väljs ut kort efter slutdatum och debatterna förväntas äga rum den 1 mars och 15 maj 2020.

Läs hela artikeln här.

Frukostdebatt med Europaparlamentariker

Onsdagen den 9 oktober anordnade Göteborgs stads och Västra Götalandsregionens Brysselkontor en frukostdebatt där flera svenska europaparlamentariker medverkade. Samtalen präglas av de många förändringar som skett den senaste tiden inom EU.

Mot bakgrund av alla förändringar, med en tillträdande kommission och ett nytt parlament, fanns det många ämnen att avhandla under morgonen. De parlamentariker som deltog i debatten var Malin Björk (V), Erik Bergkvist (S), David Lega (KD) och Jessica Stegrud (SD).

Ämnen som diskuterades under debatten var bland annat parlamentarikernas uppfattning om den nya kommissionen och dess portföljer, kommissionärernas utfrågningar, parlamentarikernas tilldelade utskott och vilka utmaningar som väntar framöver. En stor del av debatten ägnades även åt att samtala om EU:s klimatarbete, sammanhållningspolitiken, långtidsbudgeten och sektorsprogrammmen.

Debatten gav upphov till många intressanta infallsvinklar på de spännande och intensiva utvecklingar som sker just nu i Bryssel. Det var således ett gott tillfälle för att få en uppfattning om de folkvalda politikerna och vilka frågor de lägger särskild vikt vid. Vi ser fram mot att följa parlamentarikernas arbete i deras nya utskott och prioriterade frågor inom den närmsta framtiden.

Hur kan EU stärka och försvara rättsstatsprincipen i framtiden?

EU-kommissionen menar att det viktigare än någonsin att rättsstaten försvaras och uppmanar därför till diskussion om rättsstatsprincipen.

EU-kommissionen offentliggjorde den 3 april att de inleder ett rådslag om rättsstatsprincipen i EU. I pressmeddelandet framgår att kommissionen avser att skapa en bred EU-debatt om hur vi kan stärka rättsstatligheten, och uppmuntrar bland annat samtliga EU-institutioner, medlemsländer, civilsamhället och andra berörda parter att delta i diskussionen.

Rättsstatsprincipen återfinns och specificeras i artikel två i fördraget om Europeiska unionen (FEU) och är ett av EU:s grundläggande värden. Den handlar om att EU och samtliga av medlemsstaterna ska styras av ett rättsligt organ som är självständigt från de politiska institutionerna. Den avser att skydda den enskilde medborgaren, eller staten själv, från övergrepp av staten i enighet med ett etablerat regelverk, exempelvis Sveriges rikes lag.

EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, menar att det är viktigare nu än någonsin att EU upprätthåller och värnar om rättsstatsprincipen. EU har under de senaste åren hamnat under ökat tryck, bland annat Polen har kritiserats för att ha åsidosatt rättsstatsprincipen, då högsta domstolens rättsliga oberoende inte kunnat garanteras från politisk kontroll, vilket är ett krav från EU:s domstol. Med anledning av det kommunicerar kommissionen att de önskar en vittomfattande debatt där många olika infallsvinklar diskuteras.

EU-kommissionen föreslår följande tre infallsvinklar som utgångspunkter i debatten:

  • Bättre stöd: Öka kunskapen om rättsstatens principer med bland annat gemensamma strategier, ökad information och bättre institutionell samverkan.
  • Tidiga förebyggande insatser: Varje land ansvarar själv för upprätthållandet av rättsstatsprinciper, men EU vill öka dialogen och identifiera problem i tidiga skeden för att stärka legitimiteten hos institutionerna.
  • Lägesanpassad reaktion: EU kommer fortsätta att bevaka och se till att EU-lagstiftning tillämpas på rätt sätt. De utmaningar som rättsstaten konfronteras med är många, EU avser att vara flexibla i sitt agerande.

Om rättsstaten ifrågasätts eller utmanas kan EU nyttja åtgärder som omnämns i artikel 7 i fördraget, vilken handlar om att det som föreskrivs i artikel två ska upprätthållas. Artikel 7 innehåller två mekanismer som EU kan använda sig av om ett land åsidosätter rättsstatsprincipen; en för att varna medlemslandet och en för att ålägga en mer konkret straffpåföljd. Hittills har förfarandet enligt artikel 7 använts i två fall, mot Polen och Ungern, vilka båda stämts för att ha åsidosätt EU:s grundläggande värden.

EU-kommissionen avser att framföra egna slutsatser och förslag i juni 2019.

Läs EU-kommissionens uppmanande till debatt här.