Nytt solidaritetsinstrument ska stödja arbetstagare och företag

För att ytterligare mobilisera nödvändiga investeringar och resurser i kampen mot coronaviruset föreslår EU-kommissionen ett nytt solidaritetsinstrument som ska stödja arbetstagare och företag under coronakrisen. 

Solidaritetsinstrumentet, som kallas Sure-initiativet, innefattar 100 miljarder euro som ska ge medlemsländerna lånemöjligheter som kan dämpa virusets effekter på ekonomin. Dessa resurser ska kunna användas till bland annat fortsatta utbetalningar av löner, vilket är viktigt för att företagen ska kunna behålla sin personal men också för att människor ska kunna betala hyra, mat och andra nödvändiga utgifter under krisen.

Alla EU-länder kommer kunna använda sig av lånen, men pengarna kommer styras dit behovet ses som störst. Sure-initiativet kommer också användas för att stödja de tillfälliga strukturella förändringar som sker på arbetsmarknaden i många länder, såsom förkortade arbetstider, pausade arbeten men även andra åtgärder som syftar till att skydda jobb, arbetstagare och egenföretagare. Livsmedelsproduktion och livsmedelsproducenter får dessutom extra stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, via både direktstöd och genom landsbygdsprogrammet.

Ihop med EU-kommissionens Sure-initiativ presenteras också förslag om att ställa om strukturfonderna till att prioritera insatser mot coronaviruset. Förslaget kallas ”Investeringsinitiativet mot coronaeffekter plus” och innehåller kompletterande åtgärder till det första investeringsinitiativet som Brysselkontoret tidigare har rapporterat om. Exempelvis kommer Fonden föreuropeiskt bistånd till de dem som har det sämst ställt (FEAD) prioriteras om på ett sätt som kan skydda de mest utsatta, bland annat genom elektiska matkuponger och stöd till nödvändig skyddsutrustning. Dessutom slopas kravet på medfinansiering, vilket innebär att det är möjligt att begära 100 % finansiering av de åtgärder man söker pengar för.

Vidare föreslås de medel som återstår av EU-budgeten under detta år att helt avsättas till behoven i sjukvården, både när det gäller tillgången på personal, skyddsutrustning och respiratorer. Brysselkontoret har sedan tidigare också informerat om de förändringar som gjorts inom de tre sammanhållningsfonderna, där det nu också framgår att medel ska kunna flyttas mellan fonderna för att ytterligare öka dess flexibilitet i hanteringen av COVID-19.

Läs mer om EU-kommissionen förslag till solidaritetsinstrument här.

Frågor och svar kring initiativet går också att finna här.

Regionkommittén presenterar handlingsplan för COVID-19

Europeiska regionkommittén (ReK) har tagit initiativ till en handlingsplan för att stödja regionala och lokala myndigheter i hanteringen av COVID-19. För att regioner och kommuner ska kunna adressera gemensamma lösningar och behov vill kommittén även se en ny plattform avsedd för samverkan och utbyten av erfarenheter.

I handlingsplanen uppmanas EU-institutionerna att prioritera stöd till regioner och kommuner genom att införa en ny EU-mekanism avsedd för nödsituationer på hälsoområdet. Syftet bör vara att samordna och distribuera nödvändig medicinsk utrustning till hela EU. För att skydda och upprätthålla människors hälsomässiga, sociala och ekonomiska behov vill man även se ett ökat ekonomiskt stöd till företag och arbetslösa. Initiativ till regionala återhämtningsplaner ses också som mycket viktigt för att värna lokala och regionala ekonomier.

Regionkommittén föreslår även att en ny plattform för samverkan mellan regioner och lokalsamhällen under krisen bör inrättas. Förhoppningen är att plattformen kan skapa incitament för samhällen runtom i Europa att dela med sig av de behov och lösningar som uppstår till följd av viruset, men också finna samarbeten och gemensamma lösningar. Genom att låta Regionkommitténs ledamöter ha möjlighet att lämna synpunkter på de åtgärder EU vidtagit hittills i kampen mot COVD-19 kan plattformen även fungera som en källa till återkoppling, där effekterna av åtgärderna på lokal nivå kan adresseras. Samtliga åtgärder som inkluderas i handlingsplanen är:

  • Utökat stöd genom en ny EU-mekanism gällande hälso- och sjukvård.
  • Ny plattform för regionala och lokala utbyten under coronakrisen.
  • Skapa vägar till återkoppling från lokal nivå genom ReK:s ledamöter.
  • Ge lokala och regionala myndigheter återkommande ny information om de åtgärder EU vidtar för att stävja krisen.
  • Skapa incitament för att bedöma EU:s åtgärder under pandemin.

I och med pandemin framhäver Regionkommittén även sin roll som en länk mellan EU och dess lokala och regionala myndigheter och betonar att kommittén står redo att informera, bistå, engagera samt företräda EU:s städer och regioner under krisen.

Läs mer om Regionkommitténs handlingsplan för att hantera coronaviruset här.

EU kraftsamlar för att hantera coronakrisen

EU-kommissionen fortsätter arbetet med att försöka stävja coronavirusets effekter på ekonomin och folkhälsan. Bland annat prioriteras resurser till sjukvården, stödjande åtgärder till små och medelstora företag samt vikten av fria transporter i EU.

Brysselkontoret har tidigare rapporterat om EU-kommissionens förslag till ”Investeringsinitiativ mot Coronaeffekten”, där riktlinjerna för sammanhållningspolitiken prioriteras om i förmån för investeringar och stöd till hälso- och sjukvård och hårt drabbade företag. Detaljer kring hur ESF kan användas under krisen har också börjat utkristalliseras. Fonden ska bland annat möjliggöra korttidspermitteringar, saminvesteringar i rekrytering av sjukvårdspersonal och medicinsk utrustning samt förmåner till föräldrar som tvingas stanna hemma från jobbet. Tillfälliga förändringar görs även inom statsstödsreglerna, vilket ger medlemsländerna möjligheter att stödja krisande företag och ekonomin med likvida medel.

I takt med att allt fler länder har valt att införa gränskontroller och reserestriktioner har EU-kommissionen uppmärksammat behovet av fria transportvägar. Detta bedöms vara mycket viktig för att leveranskedjor av exempelvis livsmedel och sjukvårdsutrustning fortsatt ska kunna transporteras och vara tillgängliga på EU:s inre marknad. Därför har medlemsländerna uppmanats att snabbt identifiera ”gröna” gränsövergångar inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där godstrafiken fortsatt ska kunna flyta på obehindrat.

För att medlemsländerna ska få ett större handlingsutrymme att hantera krisen vill EU-kommissionen även se att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul aktiveras. Konkret innebär detta att delar av de krav som normalt finns inom det europeiska finanspolitiska ramverket tillfälligt läggs åt sidan. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har dessutom lanserat ett stödprogram motsvarande 750 miljarder euro som ska användas för att stödköpa stats- och företagsobligationer i euroländerna, liksom ett stödpaket avsett för hanteringen av coronaviruset på 120 miljarder euro.

Ytterligare åtgärder värda att nämna är en ny expertpanel bestående av epidemiologer och virologer som bildats på initiativ av EU-kommissionen. Panelen ska utarbeta riktlinjer för hur EU bör hantera de risker som COVID-19 för med sig samt kartlägga vilka prioriteringar som är viktiga framåt för hälso- och sjukvården och civilskydd. Dessutom har ett initiativ om en EU-gemensam upphandling av personlig skyddsutrustning visat sig vara lyckosamt, där leveranser till sjukvården i flera medlemsländer bedöms kunna ske inom loppet av två veckor.

Läs mer om hur EU hanterar spridningen av coronaviruset här.
Bildkälla: © European Union, 2020

Samordnade insatser på initiativ av EU-kommissionen i kampen mot COVID-19

För att motverka de negativa effekter som coronaviruset innebär för EU:s och enskilda länders ekonomi föreslår EU-kommissionen nu en rad åtgärder för att begränsa virusets effekter. Däribland ett investeringsinitiativ inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Konkret innebär investeringsinitiativet en omfördelning av resurser inom sammanhållningspolitiken, motsvarande 37 miljarder euro. Kravet på återbetalning av oanvänd förfinansiering hos struktur- och investeringsfonderna slopas för att komplettera de resurser som redan ryms inom ramen för strukturfonderna. På så vis kan investeringar via de sammanhållningspolitiska programmen tidigareläggas och frigöra resurser som kan användas i kampen mot COVID-19.

Förslaget innebär även att Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) kan användas som ett verktyg för att vid behov finansiera rörelsekapital i små och medelstora företag. De resurser som idag ryms inom ERUF och som är riktade till forskning, teknikutveckling och innovation riktas om för att prioritera produkter och tjänster som i detta läge är avgörande för hälso- och sjukvården. Andra åtgärder som föreslås är:

  • Insatser som upprätthåller den inre marknaden och därmed nödvändiga leveranser inom hälso- och sjukvården
  • Insatser för ökad likviditet hos små och medelstora företag
  • Åtgärder som stödjer människors arbetstillfällen och inkomster
  • Underlätta för medlemsländerna att tillsammans agera beslutsamt i frågor som berör coronaviruset

Investeringsinitiativet kommer även underlätta för att medel via Europeiska socialfonden (ESF) kan användas för att stödja arbetstagare samt hälso- och sjukvård. Dessa samlade åtgärder ska enligt EU-kommissionen inte påverka den kommande långtidsbudgeten för 2021-2027. Däremot är man tydlig med att fler åtgärder kan behövas för att mildra de effekter viruset har på ekonomin och folkhälsan.

Kommissionen uppmanar rådet och EU-parlamentet att handla snabbt och godkänna förslaget inom de närmsta två veckorna. Fram till den 11 maj finns ett öppet samråd gällande det nya förslaget.

Läs mer om EU-kommissionens samlade åtgärder mot COVID-19 här. Länk till det öppna samrådet återfinns här.