Nya strategier ska främja biologisk mångfald och ökad livsmedelssäkerhet

Onsdagen den 20 maj presenterade EU-kommissionen två nya tongivande strategier som kommer vara viktiga i förverkligandet av EU:s gröna giv, närmare bestämt strategin för biologisk mångfald och en ny ”jord till bord-strategi”.

De båda strategierna är utformade på ett sätt där de ska harmonisera och stärka varandra i arbetet med att säkra den biologiska mångfalden och ett hållbart livsmedelssystem i hela EU. Båda strategierna spelar en viktig roll i förverkligandet av EU:s gröna giv och målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Tanken är att strategierna ska förena natur, livsmedelsproducenter, konsumenter och företag för att skapa en konkurrenskraftig och hållbar framtid på området.

Strategin för biologisk mångfald syftar till att ta i tu med de förluster av biologisk mångfald som sker till följd av exempelvis ohållbar mark- och vattenanvändning, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar samt invasiva arter. Därför föreslås bland annat bindande mål om att skadade ekosystemtjänster och vattendrag måste återställas, men också ett mål om att 30 % av EU:s totala havs- och landareal ska vara effektivt skyddad år 2030. Andra åtgärder är:

  • Insatser för att ”förgröna” städer.
  • Främja de metoder inom jordbruket som gynnar den biologisk mångfalden genom att bland annat premiera ekologiskt jordbruk.
  • Säkerställa hälsosamma europeiska skogar.

Med den nya ”jord till bord-strategin” vill kommissionen skapa förutsättningar för att livsmedel produceras under hållbara premisser i hela EU, där människors hälsa och livsmedelstrygghet får ta stor plats. Exempelvis vill man införa ett nytt mål om att minst 25 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt vid 2030 samt ett nytt förslag till affärsmodell där lantbrukare får betalt för åtgärder som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Fler åtgärder som föreslås är:

  • En minskning i försäljningen av antibiotika till produktionsdjur, med syftet att förebygga antibiotikaresistens.
  • Halvera användningen av bekämpningsmedel.
  • Förebygga näringsläckage genom åtgärder som utformas tillsammans med medlemsländerna.
  • Bättre märkning av livsmedelsprodukter.

Strategierna kommer enligt kommissionen också spela en viktig roll i EU:s återhämtning efter coronakrisen, samtidigt som ett säkrare livsmedelssystem ska göra EU mindre sårbart inför framtida kriser.

Läs mer om de båda strategierna här.
Ta del av frågor och svar kring strategierna här och här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Nytt turism- och transportpaket i kölvattnet av coronaviruset

Den 13 maj presenterade EU-kommissionen ett paket med riktlinjer och rekommendationer för turism- och transportsektorerna som ska bistå medlemsländerna i samband med att reserestriktioner börjar lättas. En av förhoppningarna är bland annat att turistföretag så småningom ska kunna öppnas.

Turism- och transportpaketet innehåller initiativ som ska hjälpa EU-länder att succesivt lätta på de reserestriktioner som införts som en effekt av spridningen av coronaviruset, samtidigt som företag åter kan starta igång sina verksamheter. Paketet motiveras också genom att EU-kommissionen framhäver vikten av att EU-medborgarna bör få möjligheten att uppleva en trygg och avkopplande sommar efter månader i isolering. Följande punkter ingår i paketet:

  • Ett övergripande meddelande om turism och transporter 2020 och åren därefter.
  • En gemensam strategi för att gradvis och på ett samordnat sätt lätta på restriktionerna för den fria rörligheten vid EU:s inre gränser.
  • En gemensam ram för att stödja ett gradvis återställande av transporter samtidigt som passagerarnas och personalens säkerhet garanteras.
  • En rekommendation om att göra resevouchrar till ett attraktivt alternativ till kontantersättning.
  • Gemensamma kriterier och principer för att gradvis återställa turismverksamheter

Kommissionen påpekar noggrant att lättnader av restriktionerna kommer att ske med stor hänsyn till hur smittspridningen och säkerhetsläget ser ut inom medlemsländerna. Länderna ska dock ges möjlighet att på ett samordnat sätt häva sina restriktioner gemensamt, förutsatt att säkerhetsläget beträffande smittspridningen anses vara under kontroll. För att undvika att länder enbart öppnar upp för vissa utvalda EU-medborgare införs även en princip för icke-diskriminering.

Utöver detta har EU sedan tidigare dessutom vidtagit en rad andra åtgärder som ska stimulera den ekonomiska återhämtningen från krisen vi befinner oss i. För att små och medelstora företag inom turism ska kunna överleva krisen har statsstödsreglerna tillfälligt luckrats upp för att möjliggöra statliga stöd till krisande branscher. Andra exempel är ett nytt investeringsinitiativ som kan användas för att öka företagens likviditet samt Sure-initiativet som frigör 100 miljarder euro tillägnade bevarandet av jobb och arbetstillfällen.

Läs mer om hela turism- och transportpaketet här.

För att ta del av frågor och svar kring paketet går det att läsa mer här.

Förlängd ansökningstid av European Entrepreneurial Region Award 2021-2022

Projektet Europeiska Entreprenörsregioner (EER) bjuder nu in regioner och städer till att ansöka om att få utmärkelsen ’European Entrepreneurial Region Award’. Denna gång är coronavirusets inverkan på det europeiska entreprenörskapet i centrum för ansökningsomgången. 

Normalt sett brukar EER dela ut utmärkelsen en gång per år till tre regioner eller städer som kan uppvisa innovativa och smarta näringslivsstrategier och policys för entreprenörskap, med syfte att stödja små och medelstora företag (SME:s). Men i kontexten av coronaviruset och dess effekter på företagen samt den gröna och digitala omställningen i näringslivet, har EER förlängt nuvarande ansökningsomgång till att omfatta både 2021 och 2022.

Genom att förlänga ansökningsomgången kommer sammanlagt sex stycken städer och regioner bli aktuella för utmärkelsen. Som en följd av coronaviruset bedömer EER att EU:s ekonomiska politik kommer behöva läggas om för att stödja bland annat återuppbyggandet av SME:s, liksom satsningar på ett mer resilient och motståndskraftigt näringsliv som kan möta den digitala och grön omställning. Förhoppningen är därmed att vinnarna av tävlingen kan vara med och bidra till detta viktiga arbete med sina exempel.

Alla regioner, stora som små, kan delta med sin ansökan till European Entrepreneurial Award 2021 – 2022. Centralt för ansökan denna gång är att beakta coronaviruset effekter på SME:s och entreprenörskap – detta genom att dela med sig av strategier och metoder som kan stötta en social och ekonomisk återhämtning i näringslivet efter krisen. Sista dag för ansökan är den 28 oktober 2020 och utmärkelsen är en chans till medial exponering kombinerat med nya möjligheter till interregional samverkan.

Läs mer om ansökan, EER och utmärkelsen här.

Rapport belyser coronakrisens effekter på könsskillnader i EU

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum analyseras hur coronaviruset inverkar på rådande könsskillnader inom EU. Rapporten visar att krisen tycks slå hårdare mot kvinnor ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Några av de slutsatser som görs är att nedstängningen av många samhällen runtom i Europa ökat risken för att kvinnor utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i sina nära relationer. Även kvinnors fysiska och mentala arbetsbelastning bedöms öka till följd av krisen, vilket i sin tur banar väg för psykisk ohälsa liksom negativa konsekvenser för arbetslivet på både kort och lång sikt.

Genom att hänvisa till skillnader i kultur, normer och samhällsstrukturer inom Europa betonar rapportförfattarna även att krisen också slår olika beroende på var i Europa du befinner dig. När det gäller hanteringen av coronaviruset tyder dessutom det mesta på att män dominerar de plattformar, organ och institutioner som är ledande i arbetet med att bekämpa viruset, vilket förstärker bilden av kvinnors underrepresentation i beslutsprocesser. När det gäller jobbförluster tycks krisen dock slå ungefär lika hårt mot män som mot kvinnor.

Rapporten presenterar också ett antal ljusglimtar som är värda att nämna. Livet i karantän och isolering tros kunna påskynda en utveckling där män tar ett större ansvar för hushållsnära sysslor och familj, vilket i förläningen utmanar könsnormer samtidigt som det obetalda arbetet fördelas mer jämlikt mellan könen.

Rapportförfattarna uppmanar till politisk handling för att överbrygga den ojämlikhet som blir extra tydlig i kristider som nu. Inte minst lyfts behovet av att öka medvetenheten kring vad som sker inom de europeiska hushållen, där psykiskt och fysiskt våld är ett exempel samtidigt som det också finns framsteg som är värda att adresseras.

Läs gärna rapporten i sin helhet här.

Dystra framtidsutsikter för EU:s ekonomi i ny prognos

I en ny ekonomisk rapport för 2020 konstateras att coronapandemin försatt världen och EU i en svår ekonomisk chock med risk för allvarliga socioekonomiska följder. Prognosen är att EU:s ekonomin kommer att krympa med 7,5 % under 2020.  

Trots medlemsländernas och EU:s omfattande insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna för företagen, hushållen och ekonomin i sin helhet, befinner sig Europa i ett läge där en historiskt stor ekonomisk recession är att vänta. I de ekonomiska prognoserna identifieras även ett troligt scenario där medlemsländernas återhämtning kan komma att skilja sig åt i stor utsträckning, där länder med svagare ekonomisk struktur och höga statsskulder riskerar att få det extra tufft.

Enligt den ekonomiska rapporten är det främst nedgången i privatkonsumtion, industriproduktion, investeringar, handel samt kapitalflöden som orsakat den ekonomiska chocken. Ländernas stegvisa lättande på restriktioner bedöms dock bana väg för en ekonomisk återhämtning, samtidigt som den ekonomiska prognosen för 2021 inte tycks täcka upp för de förluster som pandemin orsakar under 2020.

Den ekonomiska nedgången kombinerat med pandemins övriga effekter på samhället innebär också att ekonomiska, finansiella och sociala skillnader inom EU riskerar att cementeras. Samhällets attityder gentemot globalisering, globala värdekedjor samt internationellt samarbete bedöms också kunna förändras på ett sätt där människor blir mer skeptiska och negativt inställda, vilket i sin tur skulle kunna hämma EU och Europas ekonomiska återhämtning.

Det är viktigt att betona att den ekonomiska rapporten sker utifrån prognoser med hög osäkerhet. Bedömningarna för hur länge pandemin kommer prägla EU och världen förändras kontinuerligt. På samma sätt förändras de ekonomiska prognoserna, vilka kan komma att innebära nya dramatiska framtidsutsikter för den europeiska ekonomin framöver om viruset håller sig kvar längre än väntat.

Läs mer om den ekonomiska vårprognosen för 2020 här.

Nytt åtgärdspaket ska underlätta bankers utlåning

EU-kommissionen har beslutat om ett nytt åtgärdspaket för att minska de ekonomiska effekterna orsakade av coronaviruset. Denna gång syftar åtgärderna till att säkerställa bankernas fortsatta möjligheter till utlåning i hela EU.

EU-kommissionen betonar i sitt åtgärdspaket att europeiska banker och tillsynsmyndigheter i händelse av ekonomisk kris har en större flexibilitet att agera ansvarsfullt, framförallt genom att säkerställa tillgången på likvida medel för hushåll samt små och medelstora företag. För att mildra virusets ekonomiska effekter presenteras därför åtgärder som kan säkerställa bankernas möjligheter till fortsatt utlåning.

Åtgärdspaketet innefattas dels av ett nytt tolkningsmeddelande. Syftet med detta är att det ska förtydliga vilka regler som gäller beträffande redovisning och tillsyn, samtidigt som banker och långivare uppmuntras till att utnyttja den flexibilitet som finns inom ramen för dessa regelverk. Banker uppmanas även till ett ansvarsfullt agerade, exempelvis genom att avstå från aktieutdelningar till ägare under krisen.

En annan del av åtgärdspaketet innefattar riktade ändringar av befintliga bankregler. Tanken är att förändringarna ska kunna maximera bankernas förmåga att låna ut pengar och samtidigt utstå förluster. Tillfälliga åtgärder görs också för att bankerna ska kunna åtnjuta offentliga garantier på ett smidigt sätt men också för att uppmuntra utlåning av medel till anställda, företag och infrastrukturprojekt.

Kommissionen har sedan tidigare understrukit vikten av att EU:s åtgärder under krisen sker på ett samordnat sätt. För att skapa lika villkor för företagen under krisen ämnar därför kommissionen att arbeta tätt tillsammans med den europeiska finanssektorn med syftet att hitta fler lösningar som kan komma företag och hushåll till del.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärdspaket för ökad utlåning under krisen här.

Nya publikationer från Sieps – folkhälsa och ekonomi i centrum

I två nya publikationer från Svenska institutet för europastudier (Sieps) uppmärksammas coronavirusets effekter på EU:s ekonomi och hur EU-samarbetets åtgärder inom ramen för folkhälsa kan komma att förändras framöver.

I publikationen om coronavirusets effekter på ekonomin, skriven av Harry Flam, uppmärksammas vilka åtgärder EU-länderna nu kan ta till för att motverka den påtagliga nedgången i ekonomin. De åtgärder som hittills vidtagits för att dämpa effekterna på ländernas ekonomi framhävs också delvis som problematiska, då de innebär att avsteg måste göras från EU:s finanspolitiska ramverk samtidigt som ländernas statsskulder ökar.

Harry Flam belyser också hur specifikt Sverige valt att tackla krisen. Han menar att åtgärder som införts för att rädda löntagare är relativt oproblematiska, medan åtgärder såsom billiga och statsgaranterade lån till företag innebär svåra avvägningar för företagen som är i behov av medel. Detta beror på att företagen har svårt att veta hur mycket pengar de behöver låna och hur länge krisen kommer fortgå, i kombination med att staten riskerar stora kreditförluster.

I den andra publikationen, författad av Anna Södersten, diskuteras hur folkhälsa kan komma att bli ett politiskt område som EU får utökade befogenheter över i och med coronakrisen. Enligt Södersten har EU successivt fått större befogenheter över folkhälsan i samband med tidigare hälsokriser, där galna kosjukan och epidemier som SARS och svininfluensan utgör några exempel som utökat EU:s möjligheter att agera gemensamt beträffande folkhälsan.

Att coronakrisen ställer EU-samarbetet på sin spets förklaras med att EU har skiftande befogenheter att agera beroende på vilket politikområde som omfattas av krisen. På folkhälsoområdet kan EU endast stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser. Även om det främst är på nationell nivå som coronakrisen utspelas så uppstår ett tryck på europeiska lösningar eftersom covid-19 är ett gränsöverskridande hot.

De instrument som EU i nuläget besitter för att hantera pågående kris kommer sannolikt att utvärderas för att synliggöra dess effekter enligt Södersten, samtidigt som det kan komma en diskussion om huruvida EU bör få större inflytande och möjligheter att agera inför eventuellt andra kriser i framtiden. Södersten diskuterar också fördelar och nackdelar med större EU-samordning på folkhälsoområdet. En fördel skulle kunna vara att medlemsstaterna inte behöver stänga gränserna på samma sett som nu har skett. Södersten menar dock att folkhälsoskyddet är nära knutet till demokratin, som har sin grund i medlemsstaterna, vilket är ett argument som talar emot att EU:s befogenheter kommer att öka på området.

Ta del av Harry Flams publikation om ekonomiska åtgärder inom EU under krisen här.

För att läsa mer om Anna Söderstens publikation om EU:s framtida roll kopplat till folkhälsa, läs mer här.

Rekommendationer för hur EU bör återhämta sig från coronakrisen

Den 15 april presenterade EU-kommissionen en färdplan med rekommendationer för hur medlemsländerna, på ett koordinerat och samordnat sätt, bör lätta på de restriktioner som införts i samband med coronakrisen.

Genom den nya färdplanen vill EU-kommissionen tillsammans med Europeiska rådets ordförande Charles Michel skapa förutsättningar för att EU ska kunna återhämta sig på ett koordinerat och samordnat sätt i takt med att krisen avtar. Samordningen länderna emellan bör baseras på vetenskap och solidaritet i kombination med åtgärder som säkerställer att det fortsatt finns en beredskap för nya fall inom sjukvården.

En av de principer som färdplanen innehåller är ett initiativ till ett epidemiologiskt kriterium som kan användas för att påvisa att spridningen av COVID-19 minskat kraftigt under tid. Ytterligare principer är att sjukvården fortsatt måste ha kapacitet att ta emot nya patienter, att det utvecklas en storskalig och samordnad testningskapacitet, en medvetenhet om att lättade restriktioner kräver sociala och ekonomiska överväganden samt ökad koordinering mellan medlemsländer och EU-kommissionen i samband med att lättnader görs.

I färdplanen finns även en rad konkreta rekommendationer där det betonas att återhämtningen måste ske gradvis. Dessutom framhävs vikten av att det görs riktade åtgärder i samband med återhämtningen som exempelvis kan värna de äldre, stimulera ekonomin eller som garanterar öppenhet och demokratisk ansvarsskyldighet kopplat till restriktioner. Man nämner också att gränskontroller runtom i EU bör hävas samordnat och att ländernas befolkningar återgår till sina jobb stegvis. Även förslag för hur folksamlingar återigen ska tillåtas ryms i färdplanen.

Planerna för återhämtningen bör fortsättningsvis även prioritera en på sikt stark ekonomi som genomsyras av en hållbar tillväxt, där EU:s mål om ett grönare och digitalt rustat Europa beaktas. Kommissionen avser också att arbeta fram en återhämtningsplan baserat på ett förslag till budgetram för kommande budgetperiod men också utifrån kommissionens uppdaterade arbetsprogram för 2020.

Läs mer om EU-kommissionens färdplan för återhämtningen från coronakrisen här.

Satsning från EU-kommissionen och EIB frigör €8 miljarder till små och medelstora företag

För att råda bot på den likviditetsbrist som råder inom näringslivet i och med coronapandemin, vidtas nu åtgärder för att banker och långivare ska få utökade garantier för att låna ut likvida medel till små och medelstora företag.  

Coronavirusets effekter på världsekonomin har försatt många små och medelstora företag i en mycket svår ekonomisk situation med likviditetsbrist som följd. Bristen på likvida medel innebär att banker och långivare inte är lika benägna att låna ut pengar till företag som är i stort behov av pengar under krisen, då riskerna med detta anses vara allt för höga. EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) gör därför en gemensam satsning för att frigöra resurser till garantier som kan stimulera utlåningen till små och medelstora företag under krisen.

Genom att frigöra 1 miljard euro från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) vill EU-kommissionen och EIB stärka Europeiska investeringsfondens (EIF) möjligheter att tillhandahålla garantier till banker och långivare via Cosmes lånegarantiinstrument och Horisont 2020:s InnovFin-garantiinstrument för små och medelstora företag. Garantierna uppgår till ett värde av 2,2 miljarder euro vilket i sin tur frigör 8 miljarder euro i finansiering till utsatta företag i behov av likvida medel. De viktigaste inslagen i garantierna är:

  • Enklare och snabbare tillgång till EIF-garantin.
  • Högre risktäckning – upp till 80 % av potentiella förluster på individuella lån.
  • Fokus på rörelsekapitallån i hela EU.
  • Mer flexibla villkor, inklusive senareläggning, omläggning eller betalningsuppskov.

Långivarna och bankerna, exempelvis Almi, erbjuds garantierna genom en inbjudan till intresseanmälan som utlystes den 6 april. Vid en intresseanmälan kommer pengar kunna delas ut direkt via Cosmes och Horisonts respektive garantiinstrument, vilket innebär att långivarna kan få omedelbar tillgång till garantierna redan i april. Åtgärderna kommer omfatta minst 100 000 företag, och tanken är att företagen ska kunna vända sig direkt till sina lokala banker och långivare för att ansöka om lån.

Mer information om åtgärderna och finansieringen av likvida medel finner du här.

Länk till listan på långivare och banker som är aktuella för dessa åtgärder återfinns här.