Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.

Ny årlig strategi för hållbar tillväxt och klargöranden kring faciliteten för återhämtning och resiliens

I EU-kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt 2021 presenteras en plan och vägledning för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är ett centralt verktyg i EU:s kommande återhämtningsinstrument Next Generation EU.

Den årliga strategin för hållbar tillväxt kan ses som starten för den europiska planeringsterminen ett år och framåt. Nu, liksom förra året, utgår strategin för hållbar tillväxt från den gröna given men med skillnaden att den är anpassad efter pandemins effekter på Europa. Inom ramen för strategin för hållbar tillväxt 2029 presenterar EU-kommissionen även en ”strategisk vägledning” för hur faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomföras.

Region Värmlands Brysselkontor har sedan tidigare rapporterat om Europeiska rådet överenskommelse om ett nytt återhämtningsinstrument vid namn Next Generation EU (NGEU), och det är inom ramen för detta instrument som faciliteten för återhämtning och resiliens finns presenterad. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör den största delen av NGEU och är tillägnad medlemsländernas återhämtning från krisen i form av medel som kan avsättas för nödvändiga stöd och reformer, liksom åtgärder som stimulerar en rättvis omställning i linje med den gröna given.

Faciliteten har en föreslagen budget om 672,5 miljarder euro som kan tillhandahållas genom både lån och bidrag under de kommande åren, vilket kan jämföras med NGEU:s totala budget på 750 miljarder euro. Sverige kan tilldelas ca 3,7 miljarder euro genom faciliteten.

För att kunna ta del av medlen klargör den nya strategin för hållbar tillväxt 2021 att medlemsländerna måste utforma utkast till nationella planer där reformer och investeringar som bidrar till respektive lands återhämtning presenteras. Planerna ska ha en tydlig koppling till prioriteringarna och målen som ryms inom ramen för den gröna given och de fyra fokusområden som föregående års strategi för hållbar tillväxt presenterade. Dessa fyra är:

  • Miljömässig hållbarhet
  • Produktivitet
  • Rättvisa
  • Makroekonomisk stabilitet

I de nationella planerna för resiliens och återhämtning vill EU-kommissionen även att länderna ska lägga vikt vid reformer och investeringar som kan öka ländernas möjligheter till tillväxt, jobbskapande samt social och ekonomisk resiliens. Dessutom pekar kommissionen ut sju ”Flaggskeppsprojekt” som medlemsländerna uppmanas att investera i. Projekten innefattar grön energi och energieffektivisering, renovering av privata och offentliga byggnader, hållbara transporter, bredbandsutbyggnad, digitalisering, industriell data samt omskolning och kompetensutveckling.

Medlemsländerna måste lämna in planerna för återhämtning och resiliens till EU-kommissionen senast den 30 april 2021 men kommissionen uppmanar medlemsländerna att lämna in utkast på planerna redan den 15 oktober 2020.  Faciliteten för återhämtning och resiliens ska enligt planerna vara tillgänglig redan den 1 januari 2021.

Läs mer om faciliteten och den årliga strategin för hållbar tillväxt här.

Frågor och svar om initiativen finns här.

Bildkälla: © European Union

State of the Union 2020 – vägen ut ur krisen och in i framtiden

Idag, den 16 september, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt första State of the Union-tal. Stor vikt lades vid pandemin och hur Europa hittills tacklat krisen, men också hur Europa och EU framåt ska återhämta sig och möta framtiden genom Next Generation EU.

Von der Leyen började sitt tal med att tacka all sjukvårdspersonal för deras mod, empati och pliktkänsla när det gäller att skydda och ta hand om den europeiska befolkningen i en tid av svår kris. Hon betonade hur krisen tydliggjort den medmänsklighet som finns i Europa, samtidigt som samhällets sårbarhet blivit uppenbar och där vi som medborgare för stunden förlorat en del av vår frihet. Genom Next Generation EU (NGEU) ska starten av återhämtningen från krisen även ses som starten till ett mer samlat EU som möter framtidens utmaningar.

Den viktigaste prioriteringen framåt, enligt von der Leyen, är att stilla den oro som många EU-medborgare känner över sin hälsa och försörjning. I talet fanns därför en uttalad ambition om att EU ska utöka samarbetet inom hälsa och bli en hälsounion. Här presenterades även nya satsningar för att stärka EU:s medicinska myndighet EMA och smittforskningsenheten ECDC. För att skydda företag och arbetstillfällen uppmärksammades även det nya SURE- initiativet samt ett kommande förslag som ska främja arbetet med att ta fram ett ramverk för minimilöner i medlemsländerna.

En av de viktigaste nyheterna som von der Leyen kunde presentera var kommissionens uppdaterade förslag till utsläppsmål om en 55-procentig minskning av koldioxid i EU fram till år 2030. Dessutom underströks det att 37 % av medlen inom ramen för NGEU är tillägnade miljö- och klimatåtgärder, däribland nya hållbara sätt för byggnation och renovering, nya gröna framväxande sektorer, industrins övergång till klimatsmart teknik samt energieffektiviseringar och grön energi, vilka alla kommer utgöra viktiga delar i EU:s omställning och återhämtning.

I talet nämnes också betydelsen av digitalisering och digital teknik under pandemin och hur detta kommer vara fortsatt viktigt framöver. För att stötta en sådan utveckling nämndes återigen NGEU och de medel som finns tillgängliga för digitalisering, cybersäkerhet samt hanteringen och skyddandet av privat data. Inom ramen för detta presenterades det även under talet ett nytt europeiskt ”moln” där industridata ska kunna samlas och användas för forskning och innovation. 

Avslutningsvis talade Ursula von der Leyen om Europas roll som global aktör i världen. Här nämndes bland annat att EU måste verka för en rättvis globalisering inom ramen för de internationella plattformar, avtal och samarbeten som EU ingår i. Ett annat viktigt besked var att kommissionen under nästkommande vecka kommer att presentera sitt förslag till migrationspakt för att hantera migrationsfrågan, och där kommissionens ordförande uppmanade medlemsländerna till solidaritet och samarbete.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Talet i sin helhet finns här.  

COVID-19 och effekterna på turismsektorn i centrum för ny rapport

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) analyseras coronavirusets effekter på turistnäringen vid potentiellt nya vågor av viruset. Uppskattningsvis är det 6,6 till 11,7 EU-medborgare inom sektorn som drabbas vid ett fortsatt minskat resande.

I arbetet med rapporten har experter vid det gemensamma forskningscentrumet analyserat och kartlagt människors vilja och möjligheter till resande genom bland annat enkätsvar och data över ekonomisk aktivitet. Detta har resulterat i tre olika scenarier som presenteras i rapporten där konsekvenserna för turistnäringen varierar beroende på olika bedömningar av virusets fortsatta utveckling. Dessa tre scenarion är:

  • Scenario 1: tillit till fortsatt resande
  • Scenario 2: rädsla för fortsatt resande
  • Scenario 3: kraftig andra våg med fåtal ”öar” av turism

I EU är det ungefär 19 miljoner människor som direkt eller indirekt verkar inom ramen för turistnäringen. Om resandet fortsätter att minska till följd av nya utbrott och en andra våg av viruset kan 6,6–11,7 miljoner människor vara i riskzonen för att förlora sina jobb till följd av neddragningar inom sektorn. Några av de branscher som lyfts fram i rapporten är hotell- och restaurangbranschen, liksom butiker och deras underleverantörer.

En kraftig andra våg av viruset riskerar, enligt rapporten, att gränser stängs samtidigt som det inhemska resandet minskar, vilket sammantaget kan komma att sätta stor press på jobb och företagande inom turismsektorn. Bland de nordligare medlemsländerna är Sverige det land som bedöms ha störst risk att drabbas negativt av effekterna på turismsektorn. Andra länder som kan komma att drabbas hårt av viruset spås vara Kroatien, Cypern, Slovenien, Grekland, Spanien och Österrike, då dessa har en ekonomi som till stor del vilar på turism och besöksnäring.

Rapporten lyfter också ett antal åtgärder som bör övervägas för att förhindra allt för negativa effekter på näringen, både på kort och lång sikt. På medellång och lång sikt föreslår rapporten att länderna och EU tillsammans arbetar för att stimulera utbud och efterfrågan, utveckla det man benämner som hållbar turism samt bistå Europas regioner i arbetet med att bli mer motståndskraftiga inför eventuella kriser i framtiden. 

Läs rapporten i sin helhet här.

Tio möjligheter efter coronapandemin – ny rapport från Europaparlamentet

I den nya rapporten ”Ten opportunities for Europe post-coronavirus” har Europaparlamentets forskningstjänst (EPRS) analyserat och tagit fram tio möjliga scenarier och politikområden där pandemin kan komma att få positiva effekter på politikutvecklingen.  

Rapporten inleds med att understryka behovet av att analysera pandemins effekter på Europa och världen för att identifiera allvarliga brister och erfarenheter som kan underlätta för strategisk planering framåt. Dock väljer rapporten i detta fall att även inkludera möjliga positiva effekter som krisen kan tänkas föra med sig inom en rad områden, med syftet att ta tillvara på lärdomar som kan vara värdefulla inför framtiden och potentiellt liknande kriser.

Rapporten identifierar tio politikområden som anses ha påverkats mycket av pandemin. Exempelvis diskuteras sjukvård och hälsa där pandemin belyst brister gällande likvärdig vård, behovet av samordnande insatser liksom vikten av beredskap. Samtidigt anses värden kopplat till god hygien, vaksamhet gentemot desinformation samt tilliten till vetenskapligt grundad information och fakta ha stärkts under krisen. Förslag till förbättringar är ökad europeisk produktion av mediciner och sjukvårdsmateriel, en ny strategi för mental hälsa samt ökad resiliens genom större anslag till medicinsk forskning.

EPRS menar även att pandemin utgör en global kris som på många sätt kan jämföras med klimatförändringarna och vilka effekter dessa kan tänkas innebära gentemot medborgarna. Pandemin har också visat att människor generellt lyckats anpassa sig snabbt efter nya vanor, exempelvis genom minskat resande och distansarbete, vilket i sin tur bidragit till lägre utsläpp av växthusgaser. Sammantaget anses detta potentiellt kunna öka människors krismedvetenhet, samtidigt som satsningar på miljö och klimat stimuleras och blir ett verktyg för att ta sig ur sviterna från pandemin. Övriga åtta politikområden som nämns i rapporten är:

  • Arbetsliv och arbetsmarknad
  • Framtidssäker utbildning
  • Grön återindustrialisering och minskat omvärldsberoende
  • E-handelns möjligheter
  • Plattformar för en ökad europeisk solidaritet
  • Gröna och smarta transporter
  • Europiska värden och multilateralism
  • Europeisk säkerhet

Rapporten i sin helhet finns att läsa här.

COTER Buletin – ny tidskrift från Regionkommittén

Regionkommittén och utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) har tagit initiativ till en ny tidskrift – COTER Buletin. Tanken är att läsaren ska uppdateras kring initiativ kopplat till COVID-19 och hur krisen påverkar kommitténs och utskottets politikområden.

Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget är ett utskott vars ansvarsområden och intressen inkluderar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU, strukturfonderna, stadspolitik och bostadsfrågor, transporter, interregionalt samarbete samt frågor relaterade till EU-budgeten. För att belysa hur dessa politikområden påverkas av pandemin har utskottet valt att ta initiativ till den nya tidskriften – COTER Buletin.

I COTER Buletin kan läsaren ta del av nyheter och uppdateringar kring ny forskning som är relevant för hanteringen av krisen, men också diskussioner om hur krisen påverkar EU och dess många regioner och städer ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det går också att ta del av initiativ och exempel på åtgärder som implementeras från EU:s sida, liksom från nationell, regional och lokal nivå för att hantera krisen.

I det senaste numret går det bland annat att läsa om två yttranden som utskottet har gjort kopplat till den nya återhämtningsfonden och React-EU-initiativet, vars syfte är att tillföra 55 miljarder euro till EU-programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken under kommande programperiod. Vidare går det även att läsa om överenskommelsen som Europeiska rådet slöt under senaste toppmötet beträffande långtidsbudgeten, samt hur Regionkommittén resonerar kring Fonden för rättvis omställning.

I COTER-utskottet sitter fyra svenska representanter varav två med anknytning till Värmland – Tomas Riste från Region Värmland och Anders Knape från Karlstads Kommun. Utskottet ger ut COTER Buletin kontinuerligt och har hittills gett ut tre nummer av tidskriften.

Läs mer om tidskriften och de olika numren här.

Tredje och senaste numret hittar du här.

EU för hälsa – nytt europeiskt hälsoprogram

Som en del i återhämtningen efter coronakrisen har kommissionen presenterat ett nytt hälsoprogram för perioden 2021-2027 – EU för hälsa. Syftet är att förbättra EU-medborgarnas hälsa, stärka sjuk- och hälsovårdens resiliens samt stimulera innovation inom hälsosektorn.  

Det nya hälsoprogrammet ska utöver att förbättra folkhälsan i EU även hantera de brister som finns i hälso- och sjukvårdssystemen och som blivit uppenbara under coronakrisen. Framförallt vill man säkerställa att samordningen mellan medlemsländer under en hälsokris förbättras, att EU:s kapacitet för att hantera hälsokriser blir bättre samt att investeringarna i hälso- och sjukvårdssystemen ökar så att de blir bättre rustade för eventuella kriser i framtiden.

Andra exempel på initiativ som ryms inom programmet är investeringar i beredskapslager av medicinska förnödenheter, utbildning av personal inom sjukvården som kan arbeta i hela EU i händelse av hälsokriser, skapa en reserv av sjukvårdspersonal och experter som kan mobiliseras när en kris uppstår samt att EU i större utsträckning ska bevaka hot mot folkhälsan. Samtliga åtgärder i hälsoprogrammet syftar till att uppnå följande tre mål:

  • Skydda människor i EU mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förbättra krishanteringsförmågan.
  • Göra läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter tillgängliga och överkomliga i pris samt stödja innovation.
  • Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och vårdpersonalen, bl.a. genom att investera i folkhälsa.

Som en del av EU-kommissionens omarbetade långtidsbudget föreslås Hälsoprogrammet få en finansiering som motsvarar 9,4 miljarder euro och programmet ska även främja synergier med andra EU-program, exempelvis Horisont Europa och ESF+. Det är medlemsländerna, icke-statliga organisationer och internationella organisationer som kan ansöka om finansiering från ’EU för hälsa’, både i form av bidrag men också för finansiering av priser och upphandlingar.

Läs mer om det nya hälsoprogrammet ’EU för hälsa’ här.

EU-kommissionen uppdaterar sitt arbetsprogram

I samband med att EU-kommissionen presenterade sina förslag till återhämtningsplan och ny långtidsbudget den 27 maj, presenterades även en uppdaterad version av det arbetsprogram som anger riktningen för kommissionens arbete under mandatperioden.

I det ursprungliga arbetsprogrammet som EU-kommissionen presenterade i januari lades stor vikt vid den gröna given och dess mål att förena ökad tillväxt med målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Utöver grön omställning poängterade kommissionen även behovet av en digital omställning i framförallt näringslivet, satsningar på demokrati och en mer inkluderande europeisk ekonomi.

Coronavirusets spridning i Europa och världen har dock inneburit att kommissionen måste anpassa sitt arbetsprogram efter nya förutsättningar. I det uppdaterade arbetsprogrammet är EU-kommissionen tydlig med att arbetet med den gröna given liksom den digitala omställningen fortsatt ligger fast, men att detta i högre grad kommer inkluderas i de åtgärder som också främjar en ekonomisk och social återhämtning i Europa.

De största förändringarna i arbetsprogrammet handlar främst om framflyttade datum för lanseringar av vissa politiska initiativ, strategier och handlingsplaner som kan kopplas till de prioriteringar som presenterades i det ursprungliga arbetsprogrammet. Kommissionen menar att detta görs på grund av att man i detta nu även måste prioritera de behov och lärdomar som coronakrisen ger upphov till. Utgångspunkten är dock att tidsplanen för de initiativ och åtgärder som anses ha en direkt positiv inverkan på återhämtningen ligger fast alternativt snabbas på. Några exempel på framflyttade lanseringar är:

  • EU:s nya skogsstrategi – presenteras under första kvartalet 2021.
  • Ny strateg för klimatanpassning (Climate Adaption) – presenteras under första kvartalet 2021.
  • Klimatpakten – försenas och flyttas fram till hösten, tredje kvartalet, 2020.

Inom ramen för det uppdaterade arbetsprogrammet kommer kommissionen utifrån erfarenheter från krisen att presentera ett initiativ som ska säkerställa konsekvensanalyser och förankring av EU-lagstiftning – ’Communication on Better Regulation’. ’Fit for Future’ är ett annat exempel där kommissionen inom de närmsta veckorna kommer bjuda in en rad olika aktörer med målet att modernisera och förenkla EU-lagstiftningen. Dessutom kommer samråd och konsultationer gällande åtgärder som presenteras under 2020 och början på 2021 att förlängas, med syftet att säkerställa alla aktörers lika möjligheter att komma med inspel.

Läs om förändringarna i arbetsprogrammet här.

Ny tidsplan och överblick av initiativen i arbetsprogrammet finns här.

Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsfonden ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen, som består av den nya Återhämtningsfonden och EU-kommissionens omarbetade förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsfonden ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

Återhämtningsfonden går under namnet ’Next Generation EU’ och är en form av återhämtninginstrument som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Fonden är indelad i tre pelare, varav den första innefattar en ny återhämtnings- och resiliensfacilitetet på 560 miljarder euro. Dessa medel ska tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt. Den första pelaren inkluderar även ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen framhäver att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsfonden via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Återhätmningsfonden bild

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Nya strategier ska främja biologisk mångfald och ökad livsmedelssäkerhet

Onsdagen den 20 maj presenterade EU-kommissionen två nya tongivande strategier som kommer vara viktiga i förverkligandet av EU:s gröna giv, närmare bestämt strategin för biologisk mångfald och en ny ”jord till bord-strategi”.

De båda strategierna är utformade på ett sätt där de ska harmonisera och stärka varandra i arbetet med att säkra den biologiska mångfalden och ett hållbart livsmedelssystem i hela EU. Båda strategierna spelar en viktig roll i förverkligandet av EU:s gröna giv och målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Tanken är att strategierna ska förena natur, livsmedelsproducenter, konsumenter och företag för att skapa en konkurrenskraftig och hållbar framtid på området.

Strategin för biologisk mångfald syftar till att ta i tu med de förluster av biologisk mångfald som sker till följd av exempelvis ohållbar mark- och vattenanvändning, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar samt invasiva arter. Därför föreslås bland annat bindande mål om att skadade ekosystemtjänster och vattendrag måste återställas, men också ett mål om att 30 % av EU:s totala havs- och landareal ska vara effektivt skyddad år 2030. Andra åtgärder är:

  • Insatser för att ”förgröna” städer.
  • Främja de metoder inom jordbruket som gynnar den biologisk mångfalden genom att bland annat premiera ekologiskt jordbruk.
  • Säkerställa hälsosamma europeiska skogar.

Med den nya ”jord till bord-strategin” vill kommissionen skapa förutsättningar för att livsmedel produceras under hållbara premisser i hela EU, där människors hälsa och livsmedelstrygghet får ta stor plats. Exempelvis vill man införa ett nytt mål om att minst 25 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt vid 2030 samt ett nytt förslag till affärsmodell där lantbrukare får betalt för åtgärder som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Fler åtgärder som föreslås är:

  • En minskning i försäljningen av antibiotika till produktionsdjur, med syftet att förebygga antibiotikaresistens.
  • Halvera användningen av bekämpningsmedel.
  • Förebygga näringsläckage genom åtgärder som utformas tillsammans med medlemsländerna.
  • Bättre märkning av livsmedelsprodukter.

Strategierna kommer enligt kommissionen också spela en viktig roll i EU:s återhämtning efter coronakrisen, samtidigt som ett säkrare livsmedelssystem ska göra EU mindre sårbart inför framtida kriser.

Läs mer om de båda strategierna här.
Ta del av frågor och svar kring strategierna här och här.