Slovenien ny ordförande i ministerrådet

Den 1 juli tog Slovenien över ordförandeskapet i ministerrådet. Sloveniens fokus är att bygga ett resilient EU som är bättre rustat för framtida utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ” Tillsammans. Resiliens. Europa”. 

Det är andra gången som Slovenien är ordförande i ministerrådet. Tillsammans med Tyskland och Portugal utgör man en trio vars ordförandeskap huvudsakligen präglats av pandemin.   

Slovenien har fyra prioriteringar under ordförandeskapet:

  1. Resiliens, återhämtning från pandemin och EU:s strategiska autonomi: Slovenien vill bl.a. stimulera reflektion runt vad EU kan lära sig från pandemin, främja arbetet med Hälsounionen, främja resiliens, inklusive digital resiliens för att göra EU motståndskraftigt mot cyberattacker, samt implementera återhämtningsfonden Next Generation EU där Faciliteten för återhämtning och resiliens ingår. 
  2. Stimulera diskussion om framtidens EU: Större delen av arbetet med konferensen för Europas framtid kommer att implementeras under Sloveniens ordförandeskap.
  3. En union för det europeiska sättet att leva, rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla: Slovenien vill framförallt fokusera på rättsstatsprincipen och kommer att organisera en ”årlig dialog” om hur EU och enskilda medlemsstater upprätthåller rättsstatens principer. 
  4. Ett trovärdigt och säkert EU som kan säkerställa säkerhet och stabilitet i närområdet: Slovenien vill bl.a. stärka de transatlantiska relationerna samt främja stärkt samarbete med NATO. Slovenien vill även fokusera på relationerna med länderna på västra Balkan och hoppas även man ska göra framsteg i förhandlingarna om EU:s nya migration- och asylpakt. 

Mer information om Sloveniens ordförandeskap finns här.

Tio lärdomar från pandemin

18 månader efter Covid-19 bröt ut i Europa så presentar EU-kommissionen en rapport med 10 lärdomar från pandemin. Generellt så menar EU-kommissionen att EU går stärkt ur krisen genom de erfarenheter från hälsosektorn, europeiskt samarbete och beredskapsplanering som krisen tvingat fram. Rapporten innehållande lärdomar är ett första steg i ett längre arbete i att utvärdera EU:s agerande innan, under och efter pandemin.  EU-kommissionen hoppas också att lärdomarna från krisen kan stärka det förebyggande arbetet mot folkhälsokriser i EU och i medlemsländerna så att de samlade insatserna blir mer effektiva om en ny kris uppstår i framtiden.  

EU-kommissionens tio lärdomar från pandemin är:

  1. Det behövs ett globalt övervakningssystem för pandemiinformation.
  2. EU bör utse en europeisk chefsepidemiolog.
  3. EU-kommissionen bör ta fram en årlig rapport över medlemsstaternas beredskapsnivå.
  4. Det bör inrättas en ram för ett europeiskt undantagstillstånd.
  5. Den Europeiska hälsounionen bör antas snabbt.
  6. Europa behöver en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.
  7. Mer klinisk forskning bör främjas genom en europeisk plattform för kliniska multicenterprövningar.
  8. Mer stöd bör ges till medlemsländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens.
  9.  Pandemiförebyggande, pandemiberedskap och pandemiinsatser bör främjas genom att stärka det globala samarbetet och WHO.
  10. EU behöver en mer samordnad strategi som motverkar desinformation.  

Rapporten kommer ligga till grund för Europeiska rådets möte i juni. EU-kommissionen kommer också att presentera konkreta förslag utifrån lärdomarna under hösten.

Läs mer om EU-kommissionens tio lärdomar från Covid-19 pandemin här.

EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

Ny studie analyserar effekten av Covid-19 på EU:s kultursektor

Det är Utskottet för kultur och utbildning (CULT) i Europaparlamentet som har tagit initiativ till en rapport som analyserar vilken effekt Covid-19 har haft på kultursektorn. Rapporten slår fast att Covid-19 har slagit särskilt hårt mot kulturen för att sektorn karaktäriseras av låg motståndskraft, bräckliga arbetsstrukturer och osäkra inkomstkällor. Krisen har även belyst hur osäkra arbetsförhållande kulturarbetare har i flera medlemsländer. Särskilt drabbad är besöksberoende verksamheter som teater och kulturarv. Men allt är inte negativt. Enligt rapporten har den ökade efterfrågan på digital kultur haft en viss positiv effekt på kultursektorn. Dessutom lyfts regionerna fram som en viktig del i återuppbyggnaden av kulturen.

I rapporten lyfts nedstängningen av samhället och de strikta restriktionerna som kom på plats i många medlemsländer när samhällena öppnades upp som orsakerna till att kultursektorn har drabbats hårt av pandemin. I mars 2020 stängdes stora delar av Europa ned och all icke-nödvändig verksamhet lades på is, däribland all kulturutövning. Efter nedstängningen har kulturen haft det fortsatt kämpigt. Även om det fanns en större möjlighet att utöva kultur när samhället öppnade upp så var omfattningen mycket begränsad på grund av strikta restriktioner kring offentliga sammankomster. När efterfrågan på konst och kultur sjönk ledde det till att en stor andel kulturföretag gick i konkurs och kulturarbetarna förlorade sina jobb.

Krisen har dock inte bara haft negativa effekter på kultursektorn. I rapporten konstateras det till exempel att pandemin har inneburit en ökad digital konsumtion av kultur. En ökad digitalisering lyfts fram som en positiv effekt då det kan öka kultursektorns lönsamhet, arbetstrygghet och motståndskraft. När kulturarbetare har tvingats anpassa sig till det rådande världsläget har många sett till att kompetensutveckla, ökat sitt tvärsektoriella samarbete och utveckla nya affärsmodeller. I förlängningen tros detta öka kultursektorns motståndskraft mot framtida kriser.

Rapporten lyfter också fram regionerna som viktiga aktörer i återhämtningen av kultursektorn. I rapporten efterfrågas det ett ökat regionalt fokus på digital kultur och internationella möjligheter. Genom ökad digitalisering och gemensamma plattformar för internationell samverkan kan regionerna se till att kultursektorn återhämtas och frodas efter pandemin. Regionerna uppmanas också att utveckla en strategi för regionalt kultursamarbete, att främja tvärsektoriella samarbeten och uppmärksamma kulturens roll i det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten finns att läsa här.  

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

EU-kommissionen presenterar förslag som lägger grunden för en ny europeisk hälsounion

I linje med de prioriteringar som presenterades av Ursula von der Leyen under hennes State of the Union-tal i september, påbörjas nu arbetet med att bygga upp en ny europeisk hälsounion som ska skydda och främja EU-medborgarnas hälsa.

De första stegen som EU-kommissionen presenterar för att förverkliga förslaget om en ny europiska hälsounion kretsar till stor del kring erfarenheterna från coronapandemin. Exempelvis vill man förstärka de EU-ramverk som är avsedda för hälsosäkerhet samtidigt som myndigheter får en starkare och betonad roll i att hantera och mobilisera insatser vid hälsokriser. Tanken är även att samordningen av hälsoinsatser ska förbättras mellan EU:s olika instanser och myndigheter.  

I förslaget till ny hälsounion föreslås en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Inom ramen för detta finns förslag för stärkt beredskap där EU-kommissionen tillsammans med medlemsländerna bör arbeta fram och presentera en ny plan för EU:s beredskap mot hälsokriser och pandemier, vilken i sin tur ska lägga grunden för rekommendationer som varje medlemsland kan inkludera i nationella planer för hälsosäkerhet.

Den nya förordningen innehåller även åtgärder som ska förbättra insamlingen av hälsodata från respektive medlemsland. Förslaget innebär att medlemsländerna i högre utsträckning måste dela med sig av information kopplat till exempelvis antalet sjukvårdsplatser, tillgången till specialiserad behandling och intensivvårdskapacitet samt andelen medicinskt utbildad personal inom hälso- och sjukvårdssystemen. Förordningen ska göra det enklare att utlysa ett EU-omfattande hälsonödläge, vilket kan tas i bruk för att påskynda samordningen av insatser i händelse av kris.

Under krisen har EU-kommissionen identifierat betydelsen av det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och den Europeiska läkemedelsmyndigheten och deras roller i att hantera pandemin. Därför innehåller den nya förordningen även förslag som stärker dessa myndigheter, bland annat genom utökade mandat för epidemiologisk övervakning, bättre kapacitet för mobilisering av specialistgrupper som kan placeras lokalt för att stödja lokala hälsoinsatser, fler möjligheter för att förebygga brist på läkemedel och medicinska produkter samt bättre övervakning i processer för framtagande av vaccin.  

Läs mer om EU-kommissionens förslag till ny hälsounion här.

Nytt EU-direktiv ska säkerställa skäliga löner för EU:s arbetstagare

Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett nytt direktiv för minimilöner som föreslås gälla inom hela EU. Målet är att säkerställa en skälig levnadsstandard för EU:s arbetstagare, samtidigt som det skapar incitament för en god inhemsk efterfrågan i unionen.

Tanken med det nya direktivet är att säkra tillräckliga minimilöner för EU:s arbetstagare. Förhoppningen är att det nya direktivet ska säkerställa positiva sociala effekter hos den europeiska befolkningen, samtidigt som incitament skapas för en god ekonomisk utveckling i hela EU. Kommissionen framhäver exempelvis hur en ny ram för minimilöner skapar förutsättningar för konsumtion och en stark inhemsk efterfrågan i EU, vilket ses som viktigt med tanke på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, samtidigt som det skapas bättre incitament för att arbeta.

I pressmeddelandet för det nya direktivet betonar EU-kommissionen även hur pandemin uppmärksammat behovet av minimilöner bland arbetstagare i låglöneyrken och offentlig sektor såsom städare, arbetare inom detaljhandeln samt personal inom hälso- och sjukvård. Förslaget om ett nytt direktiv fyller därför flera viktiga funktioner för att dels säkra mer jämställda löner mellan könen, men också genom att skydda arbetsgivare som redan idag betalar ut skäliga löner, vilket i sin tur säkerställer en rättvis konkurrens mellan företag.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von del Leyen, betonar i ett yttrande om förslaget att ett nytt ramverk för minimilöner är viktigt för att slå vakt om alla arbetares värde, samtidigt som värdet i att arbeta lyfts och stärks. Hon betonar vidare att det nya direktivet ska ta höjd för, och anpassas efter, de existerande ramverk gällande minimilöner som redan finns i ett flertal EU-länder. Bland annat läggs vikt vid att utforma ett förslag som tar hänsyn till den frihet som arbetsmarknadens parter har i många länder – där Sverige är ett exempel.  

I dagsläget har 21 länder i EU redan ett ramverk på plats för minimilöner. Dock har sex stycken av dessa, däribland Sverige, ett minimilöneskydd som tillhandahålls genom kollektivavtal. Trots detta menar kommissionen att många länder har problem med för låga löner, vilket har potential att åtgärdas genom det nya direktivet. Direktivet innefattar inte ett tvång till lagstiftning av minimilöner eller en gemensamt satt nivå för minimilöner. Dock innehåller förslaget initiativ till bättre kontroll och övervakning av minimilöneskyddet i samtliga medlemsländer.

Utifrån ett svenskt och politiskt håll har det nya direktivet mötts med en hel del kritik. Bland annat uttrycks en oro över att förslaget ska inverka och rubba den struktur Sverige har för lönebildning, kollektivavtal och parternas frihet att komma överens – också känd som den svenska modellen. Detta betonas av bland annat flera EU-parlamentariker, vilka även uttrycker en oro för att det nya direktivet öppnar upp för fler liknande förslag som potentiellt kan ha negativ inverkan för den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer om förslaget här.

Frågor och svar om förslaget återfinns här.

Mer information om den svenska kritiken gentemot det nya direktivet går att läsa om här.

Regionkommittén uppmanar EU-kommissionen att jämställdhetssäkra återhämtningen efter COVID-19

I ett nytt yttrande från Europeiska regionkommittén uppmanas EU-kommissionen till att justera sin jämställdhetsstrategi för att ta höjd för pandemins effekter på jämställdheten i EU, samtidigt som lokala och regionala myndigheter får nyckelroller i detta arbete.

I yttrandet betonar Regionkommittén det faktum att pandemin orsakat många negativa effekter på jämställdheten mellan könen i EU. Framförallt lyfts ökningen av antalet rapporterade fall när det gäller våld i hemmet under pandemin och nedstängningen. Exempelvis nämns Litauen, där våld i hemmet ökade med ungefär 20 % under den tre veckor långa nedstängningen. Regionkommittén beskriver också hur städer och regioner arbetat förebyggande, bland annat genom rådgivning från myndigheter som riktats till kvinnor som blivit utsatta för våld.

På grund av pandemins effekter på jämställdheten vill Regionkommittén att EU-kommissionen erkänner att kvinnor är mer utsatta under pandemin, både socialt och ekonomiskt, och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i de resiliens- och återhämtningsplaner som medlemsländerna måsta utarbeta för att få del av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Därtill vill Regionkommittén att hela den europeiska planeringsterminen tydligare genomsyras av jämställdhetsaspekter så att jämställdhet ska kunna uppnås på bred front i EU.

Kommittén menar även att den jämställdhetsstrategi som EU-kommissionen presenterade innan pandemin numer är ofullständig. Därför måste även den ta höjd för de nya utmaningar som pandemin fört med sig när det gäller jämställdhet, samtidigt som lokala och regionala myndigheter bör ges bättre möjligheter att delta i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin. Strategin bör dessutom särskilt uppmärksamma behovet av bättre sociala skyddsnät, säkrare arbetsvillkor och bättre löner i kvinnodominerade sektorer som varit hårt pressade under pandemin.

Regionkommittén lyfter även vikten av att regionala och lokala myndigheter ges möjlighet att delta i EU:s arbete med att förebygga könsbaserat våld, liksom att delta i utformningen av informationskampanjer om exempelvis könsstereotyper. EU:s politik för jämställdhet bör dessutom i högre utsträckning fokusera på kvinnors representation kopplat till beslutsfattande. Avslutningsvis efterlyses även bättre finansieringskällor och stöd tillägnade jämställdhetsarbete inom ramen för långtidsbudgeten och de olika EU-programmen och fonderna.

Läs mer om Regionkommitténs yttrande här.