Covid-19 pandemins påverkan på den europeiska arbetsmarknaden

Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning (Cedefop) har analyserat jobbannonser på nätet i alla EU:s medlemsländer från 2019 och 2020 för att få en bild över den europeiska arbetsmarknaden. Pandemin har haft stora effekter på Europas arbetsmarknad, vilket resulterat i en ökad arbetslöshet men det har även avslöjat en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden, framförallt inom hälsosektorn, men även bristande digitala kunskaper hos EU:s invånare.

Grundat på digitala jobbannonser har Cedefop försökt ta reda på hur stor efterfrågan på arbetskraft är och vilken kompetens som efterfrågas på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten visar att i genomsnitt minskade antalet jobbannonser i EU med 10 % under 2020 jämfört med 2019. I Sverige minskade antalet jobbannonser med mer än 20 % under samma period.

Arbetsmarknadens branscher har påverkats olika av pandemin och social distansering har tvingat många företag att öka sin digitala närvaro. Det har gjort att företag inom branscher som traditionellt har låg digitalisering, till exempel företag inom servicesektorn, har påverkats mer negativt av pandemin än andra branscher. Till exempel har andelen annonser inom ekonomi och administration minskat med 25 % och andelen annonser inom hotell och restaurangbranschen har minskat med 15 % jämfört med 2019. Rapporten slår dock fast att de företag inom dessa sektorer som ökade sin digitalisering har klarat sig bättre och resultatet visar dessutom att dessa nu har en mer resilient företagsmodell.

Enligt rapporten har andra branscher klarat övergången till en ökad digitalisering. Till exempel utbildningssektorn som har skiftat mot fler distans- och onlinekurser. Enligt rapporten har utbildningsbranschen lyckats väl med den omställningen med liten minskning i annonser (-6 %). Även tillverkningsindustrin har klarat sig genom krisen relativt bra med en liten minskning (-2 %) av andelen annonser.

Figur 1: Färdigheter som efterfrågas i jobbannonser (2020 och procentuell förändring sedan 2019).
Källa: Cedefop skills OVATE (https://www.cedefop.europa.eu/files/9157_en.pdf)

Rapporten visar också att det råder brist på kompetens i vissa branscher på den europeiska arbetsmarknaden. Till exempel har andelen annonser som efterfrågar utbildad sjukvårdspersonal ökat med 13 % jämfört med 2019. Dessutom har jobbannonser inom hälso- och sjukvårdssektorn flyttats från interna jobbportaler till de offentliga. Rapportförfattarna menar att det är ett tydligt tecken att det råder kompetensbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

De nya digitala arbetssätt som pandemin har fört med sig har även avslöjat att fyra av tio européer saknar grundläggande datorkunskaper. Samtidigt visar rapporten att EU:s arbetsmarknad har en ökad efterfrågan efter digital kompetens. Figur ett ovan visar på hur efterfrågan på förmågor och färdigheter i jobbannonserna har förändrats mellan 2019 och 2020. I figur ett går det att se att kompetens inom mjukvaruutveckling, dataanalys och digitalt samarbete är de kompetenser där efterfrågan har ökat mest. Rapporten slår fast att EU tillsammans med medlemsstaterna måste adressera dessa brister på digital samt hälso- och sjukvårdskompetens för att främja en välfungerande europeisk arbetsmarknad.

Läs mer om Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning på deras hemsida här.  

Ladda ner Cedefop:s analys av arbetsmarknadstrender under Covid-19 pandemin här.

Nytt EU-direktiv ska säkerställa skäliga löner för EU:s arbetstagare

Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett nytt direktiv för minimilöner som föreslås gälla inom hela EU. Målet är att säkerställa en skälig levnadsstandard för EU:s arbetstagare, samtidigt som det skapar incitament för en god inhemsk efterfrågan i unionen.

Tanken med det nya direktivet är att säkra tillräckliga minimilöner för EU:s arbetstagare. Förhoppningen är att det nya direktivet ska säkerställa positiva sociala effekter hos den europeiska befolkningen, samtidigt som incitament skapas för en god ekonomisk utveckling i hela EU. Kommissionen framhäver exempelvis hur en ny ram för minimilöner skapar förutsättningar för konsumtion och en stark inhemsk efterfrågan i EU, vilket ses som viktigt med tanke på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, samtidigt som det skapas bättre incitament för att arbeta.

I pressmeddelandet för det nya direktivet betonar EU-kommissionen även hur pandemin uppmärksammat behovet av minimilöner bland arbetstagare i låglöneyrken och offentlig sektor såsom städare, arbetare inom detaljhandeln samt personal inom hälso- och sjukvård. Förslaget om ett nytt direktiv fyller därför flera viktiga funktioner för att dels säkra mer jämställda löner mellan könen, men också genom att skydda arbetsgivare som redan idag betalar ut skäliga löner, vilket i sin tur säkerställer en rättvis konkurrens mellan företag.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von del Leyen, betonar i ett yttrande om förslaget att ett nytt ramverk för minimilöner är viktigt för att slå vakt om alla arbetares värde, samtidigt som värdet i att arbeta lyfts och stärks. Hon betonar vidare att det nya direktivet ska ta höjd för, och anpassas efter, de existerande ramverk gällande minimilöner som redan finns i ett flertal EU-länder. Bland annat läggs vikt vid att utforma ett förslag som tar hänsyn till den frihet som arbetsmarknadens parter har i många länder – där Sverige är ett exempel.  

I dagsläget har 21 länder i EU redan ett ramverk på plats för minimilöner. Dock har sex stycken av dessa, däribland Sverige, ett minimilöneskydd som tillhandahålls genom kollektivavtal. Trots detta menar kommissionen att många länder har problem med för låga löner, vilket har potential att åtgärdas genom det nya direktivet. Direktivet innefattar inte ett tvång till lagstiftning av minimilöner eller en gemensamt satt nivå för minimilöner. Dock innehåller förslaget initiativ till bättre kontroll och övervakning av minimilöneskyddet i samtliga medlemsländer.

Utifrån ett svenskt och politiskt håll har det nya direktivet mötts med en hel del kritik. Bland annat uttrycks en oro över att förslaget ska inverka och rubba den struktur Sverige har för lönebildning, kollektivavtal och parternas frihet att komma överens – också känd som den svenska modellen. Detta betonas av bland annat flera EU-parlamentariker, vilka även uttrycker en oro för att det nya direktivet öppnar upp för fler liknande förslag som potentiellt kan ha negativ inverkan för den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer om förslaget här.

Frågor och svar om förslaget återfinns här.

Mer information om den svenska kritiken gentemot det nya direktivet går att läsa om här.

Dystra framtidsutsikter för EU:s ekonomi i ny prognos

I en ny ekonomisk rapport för 2020 konstateras att coronapandemin försatt världen och EU i en svår ekonomisk chock med risk för allvarliga socioekonomiska följder. Prognosen är att EU:s ekonomin kommer att krympa med 7,5 % under 2020.  

Trots medlemsländernas och EU:s omfattande insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna för företagen, hushållen och ekonomin i sin helhet, befinner sig Europa i ett läge där en historiskt stor ekonomisk recession är att vänta. I de ekonomiska prognoserna identifieras även ett troligt scenario där medlemsländernas återhämtning kan komma att skilja sig åt i stor utsträckning, där länder med svagare ekonomisk struktur och höga statsskulder riskerar att få det extra tufft.

Enligt den ekonomiska rapporten är det främst nedgången i privatkonsumtion, industriproduktion, investeringar, handel samt kapitalflöden som orsakat den ekonomiska chocken. Ländernas stegvisa lättande på restriktioner bedöms dock bana väg för en ekonomisk återhämtning, samtidigt som den ekonomiska prognosen för 2021 inte tycks täcka upp för de förluster som pandemin orsakar under 2020.

Den ekonomiska nedgången kombinerat med pandemins övriga effekter på samhället innebär också att ekonomiska, finansiella och sociala skillnader inom EU riskerar att cementeras. Samhällets attityder gentemot globalisering, globala värdekedjor samt internationellt samarbete bedöms också kunna förändras på ett sätt där människor blir mer skeptiska och negativt inställda, vilket i sin tur skulle kunna hämma EU och Europas ekonomiska återhämtning.

Det är viktigt att betona att den ekonomiska rapporten sker utifrån prognoser med hög osäkerhet. Bedömningarna för hur länge pandemin kommer prägla EU och världen förändras kontinuerligt. På samma sätt förändras de ekonomiska prognoserna, vilka kan komma att innebära nya dramatiska framtidsutsikter för den europeiska ekonomin framöver om viruset håller sig kvar längre än väntat.

Läs mer om den ekonomiska vårprognosen för 2020 här.