Covid-19 pandemins påverkan på den europeiska arbetsmarknaden

Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning (Cedefop) har analyserat jobbannonser på nätet i alla EU:s medlemsländer från 2019 och 2020 för att få en bild över den europeiska arbetsmarknaden. Pandemin har haft stora effekter på Europas arbetsmarknad, vilket resulterat i en ökad arbetslöshet men det har även avslöjat en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden, framförallt inom hälsosektorn, men även bristande digitala kunskaper hos EU:s invånare.

Grundat på digitala jobbannonser har Cedefop försökt ta reda på hur stor efterfrågan på arbetskraft är och vilken kompetens som efterfrågas på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten visar att i genomsnitt minskade antalet jobbannonser i EU med 10 % under 2020 jämfört med 2019. I Sverige minskade antalet jobbannonser med mer än 20 % under samma period.

Arbetsmarknadens branscher har påverkats olika av pandemin och social distansering har tvingat många företag att öka sin digitala närvaro. Det har gjort att företag inom branscher som traditionellt har låg digitalisering, till exempel företag inom servicesektorn, har påverkats mer negativt av pandemin än andra branscher. Till exempel har andelen annonser inom ekonomi och administration minskat med 25 % och andelen annonser inom hotell och restaurangbranschen har minskat med 15 % jämfört med 2019. Rapporten slår dock fast att de företag inom dessa sektorer som ökade sin digitalisering har klarat sig bättre och resultatet visar dessutom att dessa nu har en mer resilient företagsmodell.

Enligt rapporten har andra branscher klarat övergången till en ökad digitalisering. Till exempel utbildningssektorn som har skiftat mot fler distans- och onlinekurser. Enligt rapporten har utbildningsbranschen lyckats väl med den omställningen med liten minskning i annonser (-6 %). Även tillverkningsindustrin har klarat sig genom krisen relativt bra med en liten minskning (-2 %) av andelen annonser.

Figur 1: Färdigheter som efterfrågas i jobbannonser (2020 och procentuell förändring sedan 2019).
Källa: Cedefop skills OVATE (https://www.cedefop.europa.eu/files/9157_en.pdf)

Rapporten visar också att det råder brist på kompetens i vissa branscher på den europeiska arbetsmarknaden. Till exempel har andelen annonser som efterfrågar utbildad sjukvårdspersonal ökat med 13 % jämfört med 2019. Dessutom har jobbannonser inom hälso- och sjukvårdssektorn flyttats från interna jobbportaler till de offentliga. Rapportförfattarna menar att det är ett tydligt tecken att det råder kompetensbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

De nya digitala arbetssätt som pandemin har fört med sig har även avslöjat att fyra av tio européer saknar grundläggande datorkunskaper. Samtidigt visar rapporten att EU:s arbetsmarknad har en ökad efterfrågan efter digital kompetens. Figur ett ovan visar på hur efterfrågan på förmågor och färdigheter i jobbannonserna har förändrats mellan 2019 och 2020. I figur ett går det att se att kompetens inom mjukvaruutveckling, dataanalys och digitalt samarbete är de kompetenser där efterfrågan har ökat mest. Rapporten slår fast att EU tillsammans med medlemsstaterna måste adressera dessa brister på digital samt hälso- och sjukvårdskompetens för att främja en välfungerande europeisk arbetsmarknad.

Läs mer om Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning på deras hemsida här.  

Ladda ner Cedefop:s analys av arbetsmarknadstrender under Covid-19 pandemin här.

EU-kommissionen vill se mer insyn i lönesättningen

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv för att öka insynen i lönesättningen i medlemsländerna. Syftet med direktivet är att öka medvetenheten om lönevillkoren i EU och säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete.

Förslaget innehåller flera åtgärder:

  • Ökad insyn i lönesättning
  • Rätt till löneinformation
  • Offentlig statistik om löneskillnader
  • Gemensam lönebedömning

Insyn i lönesättningen för arbetssökande innebär bland annat att lönenivån för en utannonserad tjänst ska presenteras redan i platsannonsen. Rätt till information om lönenivåerna i organisationen för anställda betyder att lönestatistik ska finnas tillgänglig för alla arbetstagare. Arbetsgivare med fler än 250 anställda ska dessutom offentliggöra löneskillnaden mellan män och kvinnor. Internt ska arbetstagare få tillgång till ytterligare statistik som visar på löneskillnader mellan personer som utför samma eller likvärdigt arbete. Om en lönerapportering visar på en löneskillnad på över 5 %, som inte kan motiveras genom könsneutrala faktorer, måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanter för att minska löneskillnader.

Dessutom ska rättsskyddet stärkas för de som blivit utsatta för lönediskriminering. Bland annat ska det finnas möjlighet till ersättning om en arbetstagare utsatts för könsdiskriminering vid lönesättning. Vid en prövning föreslås bevisbördan ligga på arbetsgivaren och inte på arbetstagaren.

Insynen i lönesättningen ska gälla alla privata och offentliga arbetsgivare och även icke-statliga organisationer. Alla typer av arbetsformer innefattas av förslaget, även deltidsanställningar, visstidsanställningar och anställningar genom bemanningsföretag.

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Ministerrådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande innan det kan godkännas. Då förslaget gäller ett direktiv är det menat att EU-kommissionens förslag ska införlivas i nationell lagstiftning. Om förslaget godkänns har medlemsstaterna två år på sig att införliva förslaget i sin nationella lagstiftning.

Läs mer om förslaget här.

Läs Frågor och Svar om förslaget här.

Se EU:s förfarande och läs hela förslaget här.

Årets upplaga av Jämställdhetsindexet har publicerats

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har publicerat årets upplaga av Jämställdhetsindexet. Sverige fortsätter att toppa listan, men nästan hälften av medlemsstaterna placeras under sträcket för 60 poäng. Årets upplaga har särskilt fokus på balans i arbetslivet och kopplingen till jämställdhet.

Framstegen inom utvecklingen för jämställdhet går fortsatt långsamt framåt. I oktober lanserade Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) den senaste upplagan av Jämställdhetsindexet, vars syfte är att fungera som ett riktmärke för jämställdhet i EU. Huvudkategorierna som mäts utgörs av arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Nästan hälften av medlemsstaterna placeras under sträcket för 60 poäng.

Sverige fortsätter att toppa listan med 83.6 poäng och är följt av Danmark, som har 77.5 poäng. Längst ned på listan med sämst uppvisat resultat är Ungern och Grekland, två länder som fått mindre än 52 poäng. Den största förbättringen har skett i Portugal och följs strax därefter av Estland.

Årets upplaga har ett särskilt fokus på balans i arbetslivet och dess koppling till jämställdhet. Föräldraledighet och tillgång till god barnomsorg räknas bland annat in som mätningsmarkörer. I EU är det idag 28 % av kvinnorna och 20 % av männen som inte är berättigade föräldraledighet. Analysen över balans inom arbetslivet behandlar även möjlighet till flexibilitet, vidareutbildning och transport. Resultaten visar på att dessa möjligheter står lika tillgängliga för både kvinnor och män.

Läs hela artikeln här

Ta del av verktyget här