Analys av kommunerna och EU-projekt från Sieps

Kommunerna erhåller en stor del av de EU-medel som går till Sverige. De finansiella och organisatoriska effekterna som uppstår granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier vid Malmö universitet.

Analysen framhåller att forskningsområdet för hur kommer påverkas av EU:s finansiering, organisering och styrning inte är lika omfattande i jämförelse med hur medlemsländerna påverkas av EU:s lagar och regler. Därför står konsekvenserna av kommuners EU-projektarbeten i fokus för analysen.

EU-medlemskapet har inneburit att Sverige ökat användningen av projekt i offentlig sektor. Bland annat har Europeiska socialfonden finansierat ungefär 100 000 projekt i Sverige sedan 1995. Projekten karaktäriseras ofta för att de involverar flertalet delar av de kommunala organisationerna. Däremot menar författaren att projektorganisationer inte enbart ska ses som projektbärare av sina resultat, utan att även den egna prägeln på projekten kan visa på effekter som bidrar till utvecklingen.

Fonder bör inte enbart betraktas som finansieringskällor eftersom de även ger utrymme för att lära och förändra de kommunala organisationerna. Styrning och genomförande av kommunalt EU-arbete skapas genom att dess kriterier anpassas till den kommunala praktiken. Bland de EU-fonder som specificeras omnämns bland annat Östersjöprogrammet där gränsöverskridande samarbeten främjas och Interreg Europe, där kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyten framhålls.

Analysens sammanfattning framhåller att svenska kommuner som organisationer har utvecklat sin projektkompetens. Däremot framhåller författaren att EU-projekt som utvecklingsarbeten behöver tas på allvar för att uppnå resultat och effekter. Organisationer bör ha en tydlig inriktning på sina satsningar, utmaningar och resurser för att möjliggöra kommunens behov till en EU-fond och därigenom lämplig för finansiering.

Läs hela analysen här.