EU-kommissionens handlingsplan mot föroreningar i luft, vatten och mark

EU-kommissionens handlingsplan för nollförorening av luft, vatten och mark är ett resultat av den europeiska gröna given. Med handlingsplanen vill EU-kommissionen lägga grunden för att minska miljöföroreningar till nivåer som inte är skadliga för människor och ekosystem senast 2050. Handlingsplanen är det första steget i planen mot föroreningar och sätter upp mål och initiativ för att minska miljöföroreningar fram till 2030.

Miljöföroreningar är ett problem i EU och påverkar EU-medborgarnas hälsa. EU-kommissionen uppskattar att ett av åtta dödsfall är kopplade till miljöföroreningar och att fler än 400 000 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Miljöföroreningar orsakar även en rad sjukdomar såsom cancer och astma. Genom att minska föroreningar hoppas EU-kommissionen även kunna förbättra folkhälsan.

Handlingsplanen presenterar sex mål för 2030 som ska minska miljöföroreningar:

  • Förbättra luftkvaliteten för att minska antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar med 55 %.
  • Förbättra vattenkvaliteten genom att minska mängden avfall, plastskräp till havs med 50 % och mikroplast som släpps ut i miljön med 30 %.
  • Förbättra markkvaliteten genom att minska förlusterna av näringsämnen och användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 %.
  • Minska antalet ekosystem i EU vars biologiska mångfald hotas av luftföroreningar med 25 %.
  • Minska andelen människor som är kroniskt störda av trafikbuller med 30 %.
  • Minska avfallsgenereringen betydligt och det kommunala restavfallet med 50 %.

Huvudsyftet med handlingsplanen är att anpassa EU:s lagstiftning så att den matchar internationella rekommendationer från till exempel WHO. Den innehåller även ett antal åtgärder som ska bidra till nollföroreningsmålet som har presenterats av EU-kommissionen. Dessutom ska åtgärderna bidra till att alla EU:s politikområden ska bidra till nollföroreningsmålet. Rent konkret så kommer EU-kommissionen bland annat ändra luft- och vattenkvalitetsnormerna, minska EU:s externa föroreningsavtryck och verka för nollförorening från produktion och konsumtion. Specifikt för regionerna ska EU-kommissionen lägga fram en resultattavla över EU-regionernas miljöprestanda.

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan ”Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark” här.

Läs frågor och svar om handlingsplanen mot föroreningar i luft, vatten och mark här.

Ladda ner ett faktablad om den nya handlingsplanen mot föroreningar i luft, vatten och mark här.

Läget i energiunionen – ny rapport visar på svenska framsteg

EU-kommissionen har släppt en ny rapport om framsteg och utmaningar gällande EU:s samlade energipolitik.  Rapporten, som är den första sedan den gröna given lanserades, utvärderar även varje medlemslands energiplaner och hur dessa lever upp till unionens klimatmål.

I rapporten analyseras medlemsländernas nationella klimat- och energiplaner i syfte att utvärdera hur väl respektive land uppfyller de mål och ambitioner som är kopplade till 2030 års klimat- och energimål. Sammantaget visar rapporten att länderna generellt sett gör goda framsteg och att 2030-målet är inom räckhåll. Pandemin tycks dessutom haft en liten effekt på EU:s energisystem, samtidigt som framtida satsningar på energisystemen lyfts fram som ett sätt att stimulera Europas återhämtning efter krisen.

För Sveriges del redovisas positiva resultat när det gäller mängden utsläpp av koldioxid. Sedan 2005 har de inhemska koldioxidutsläppen minskat med 25 %, vilket kan jämföras med det nationella 2020-målet som siktar mot 17 % minskning. När det gäller andelen förnybar energi i Sverige kan 54,6 % av energikonsumtionen härledas till förnybara energikällor, vilket är högre än det nationellt satta 2020-målet på 49 %. Dock uppmanas Sverige att investera mer i energieffektivisering av byggnader, ny infrastruktur för elfordon samt utfasning av fossila energikällor.

Inom ramen för det som kallas ”energiunionen”, det vill säga EU:s samlade åtgärder för ett mer hållbart energisystem, finns det fem dimensioner som rapporten siktar in sig på. Dessa är utfasning av fossila bränslen, omställning till förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Rapportens syfte är att vägleda medlemsländerna hur arbetet med energiunionens prioriteringar fortsatt kan stärkas, samt hur det nya räddningspaketet Next Generation EU kan främja att prioriteringarna implementeras.

Utöver rapporten om tillståndet i energiunionen, har kommissionen även presenterat en ytterligare rapport om den fossilfria energins konkurrenskraft i EU, som bland annat visar att den europeiska industrin varit duktig på att åtnjuta energiomställningen och användningen av ”grön” energi. Exempelvis betonas det hur energiomställningen även bidrar till fler mervärden, ökad arbetsproduktivitet samt ökad sysselsättning. 

Läs mer om rapporten här.

Faktablad och rekommendationer beträffande Sveriges energianvändning återfinns här.