Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.  

Vårens upplaga av Panorama är publicerad

Nu finns en ny upplaga av EU-kommissionens tidskrift Panorama att läsa. Denna gång kan läsaren ta del av en intervju med EU-kommissionär Elisa Ferrerira, att Interreg fyller 30 år och om Ungern som uppmanas att investera i digital innovation och energi.

I vårens upplaga av Panorama intervjuas EU-kommissionär Elisa Ferrerira, som har ansvar för sammanhållningspolitik och reformer. Ferrerira betonar att sammanhållningspolitiken inte får tas för given i den utmanande tid vi befinner oss i med pågående budgetförhandlingar och Brexit, samtidigt som den beskrivs som avgörande för att regioner, särskilt de svaga, inte hamnar på efterkälken.

Interreg fyller 30 år. Detta ska firas genom att uppmärksamma hur Interreg utvecklat relationer och ökat sammanhållningen mellan samhällen och människor i EU. Dessutom kommer ett initiativ som syftar till att diskutera hur sammanhållningspolitiken ska utformas efter 2020 att sjösättas. I artikeln går det även att läsa och inspireras av Interreg-projekt som haft stor framgång och betydelse på platser runtom i hela Europa.

Vidare får vi ta del av hur Ungern gynnats av EU:s sammanhållningspolitik. Bland annat har pengar investerats i mindre utvecklade regioner, satsningar på jobb och bekämpandet av regionala ojämlikheter. Cirka 280 000 människor, däribland många sociala utsatta, anses ha omfattats av satsningarna. EU-kommissionen har inför framtiden föreslagit att Ungern, via medlen från sammanhållningspolitiken, bör öka sitt fokus på innovation och resurseffektivitet – allt för att stärka den ekonomiska och sociala konkurrenskraften.

Fler nyheter som går att läsa om i vårens Panorama är en rapport från Cities Forum 2020, om hur medlemsländerna väljer att utvärdera sammanhållningspolitiken, vikten av god styrning av de sammanhållningspolitiska medlen samt hur en EU-kampanj uppmärksammat projekt runtom i Europa som möjliggjorts inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Läs hela numret av vårens Panorama här.