Registrering öppen för konferensen ”Att engagera medborgarna för god styrning i sammanhållningspolitiken”

EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) anordnar en konferens med syfte att främja dialog och samarbete mellan medborgare och civilsamhället för att främja en god styrning av sammanhållningspolitiken och bidra till byggandet av EU:s framtid. Konferensen äger rum i februari och registreringen har nu öppnat.

Den 6 februari 2020 kommer en konferens om att engagera medborgare och det civila samhället i sammanhållningspolitiken att äga rum i Bryssel. Evenemanget anordnas av Dg REGIO och ämnar samla medborgare, civilsamhällets företrädare, politiker, beslutsfattare och akademier från EU. Syftet är att främja samarbetet mellan medborgarna och civilsamhället för att ge dem en mer framträdande roll i styrningen av EU:s regionalpolitik, genomförandet av EU-finansierade projekt och spridningen av dess resultat.

Medborgarna och civilsamhället utgör en viktig roll vid utformningen av Europeiska unionen och dess politik. Tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen uttryckte bland annat en vilja om att europeiska medborgare ska spela en ledande och aktiv roll i byggandet av unionens framtid.

Genom medborgares engagemang kan institutionerna bli starkare, mer öppna och ansvarsskyldiga, medan offentliga investeringar kan ge större resultat inom smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Konferensens viktigaste frågor lyder enligt följande:

  • Hur kan medborgare och det civila samhället bidra till god styrning i sammanhållningspolitiken?
  • Hur för vi sammanhållningspolitiken närmare medborgarna?
  • Vilka erfarenheter finns av samarbete mellan myndigheter och medborgare i hela Europa?

Nyheten om konferensen publiceras kort efter att EU-kommissionen presenterat siffror som visar hur väl EU:s medborgare känner till sammanhållningspolitiken. I Sverige hade enbart 26% av respondenterna hört talas om projekt som finansierats av sammanhållningspolitiken.

Läs mer om konferensen här.

Registrera dig till konferensen här.

Läs mer om hur väl EU:s medborgare känner till sammanhållningspolitiken här.

Ny undersökning om medborgares kännedom och uppfattning av EU:s sammanhållningspolitik

I oktober lanserade EU-kommissionen resultatet av en undersökning som mäter europeiska medborgares kännedom och attityder till EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitiken). Undersökningen redogör för i vilken utsträckning medborgare känner till EU:s delfinansierade projekt, vilken inverkan de har på städer och regioner samt hur attityder förändrats över tid. 

Sammanhållningspolitiken investerar i EU:s regioner och städer för att reducera ojämlikheter mellan medlemsländerna. Stödet går till att främja jobb, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, livskvalité och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s främsta investeringsverktyg på 351.8 miljarder euro vilket utgör en tredjedel av EU:s totala budget för perioden 2014-2020. Inom sammanhållningspolitiken ingår Europeiska regionalfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, vilka delfinansierar projekt i mindre utvecklade städer och regioner.

I oktober släppte EU-kommissionen undersökningen ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy”, som är en del av den årliga Europabarometern. Undersökningen genomfördes under juni 2019 och fokuserar på huruvida respondenterna hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljöer och om de anser att projekten har positiv eller negativ inverkan. Fyra av tio respondenter uppger att de hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljö och mer än åtta av tio respondenter uppger att de tycker att projekten har haft en positiv inverkan på dennes stad eller region.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan medlemsländerna. Polen har det bästa resultatet på 85 % och Danmark har det lägsta resultatet på 15 %, i frågan om huruvida medborgarna känner till EU:s delfinansierade projekt.  I Sverige svarar enbart 26 % av respondenterna att de hört talas om EU:s delfinansierade projekt med syftet att förbättra deras städer och regioner. Däremot tillhör Sverige ett av de länder där kännedomen om EU:s sammanhållningspolitik ökar. Bland de som känner till projekten i Sverige uppger 82 % att de haft en positiv inverkan på dennes stad eller region, vilket är strax över genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer.

Läs mer om undersökningen här.

Ta del av hela rapporten här.

 

 

Ny rapport från OECD om regioner i industriell övergång

OECD publicerade den 14 november en rapport som är inriktad på att vägleda regioner i industriell övergång. Rapporten presenterar de möjligheter och utmaningar som regioner står inför, med fokus på strategier och överväganden för ett bättre beslutsfattande.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat en rapport som handlar om hur den industriella övergången hanteras och den är riktad till alla beslutsfattare som arbetar för att förbättra och främja industriell omvandling och modernisering. Rapporten lyfter hur regioner i industriell omvandling kan bli mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga i samband med stora förändringar som tillkommer genom globalisering, omställning till en koldioxidsnål ekonomi och digitalisering.

Rapporten är baserad på piloten för industriell omvandling som genomförs av OECD tillsammans med EU-kommissionen i 12 regioner och medlemsländer. Norra Mellansverige är en av regionerna som deltar i piloten.

Regioner i industriell omställning har förhållandevis stark potential att nyttja möjligheter som erbjuds av pågående megatrender för att skapa ekonomisk tillväxt och produktivitet, men samtidigt finns det stora utmaningar. En framgångsrik industriell övergång kommer att bero på regioners förmåga att främja strategier för konkurrenskraft. OECD menar även att en rättvis övergång och inkluderande tillväxt kräver att regionerna maximera sina potential genom platsbaserade strategier.

Rapporten lyfter även de politiska utmaningar som betraktas som viktigast för regioner i industriell omställning:

  • Behovet av att ta itu med teknisk förändring.
  • Behovet av att hantera risken för strukturell arbetslöshet.
  • Förmågan att styra övergången mot positiv strukturell förändring och ekonomisk tillväxt.
  • Förmågan att balansera olika avvägningar och säkerställa en rättvis och inkluderande övergång och tillväxt.
  • Synergierna med andra policyer.

Avslutningsvis lyfts tre överväganden för att möjliggöra ett bättre beslutsfattande. Detta inkluderar att engagera ett brett spektrum av lokala intressenter i dialoger, inkluderande utbildning och kompetensförsörjning samt att en integrerad strategi för lokala arbetstillfällen kräver investeringar.

Mer information finns här.

Läs hela rapporten här.

 

 

Kommissionen presenterar vad Sverige tjänar på EU:s inre marknad

EU-kommissionen har publicerat ett dokument som redogör för vad respektive medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad. Sverige beräknas tjäna 29 miljarder euro, motsvarande 300 miljarder kronor årligen, enligt kommissionen.

Diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget pågår just nu i Bryssel och i medlemsländerna. Eftersom EU-kommissionen vill höja budgeten har dokument publicerats för att visa på vad medlemsländerna tjänar på medlemskapet. Ett av dokumenten redogör för vad varje medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och människor. Sverige beräknas tjäna 300 miljarder på EU:s inre marknad, vilket är nästan sju gånger så mycket som den föreslagna svenska medlemsavgiften på 47 miljarder kronor för perioden 2021-2027, enligt kommissionen.

Till skillnad mot tidigare förhandlingar om långtidsbudgeten har kommissionen ännu inte presenterat beräkningar på nettoavgiften, det vill säga skillnaden mellan avgiften och erhållet stöd. Mätningen av nettoavgiften tar inte hänsyn till de fördelar som genereras av medlemsstaternas tillgång till den inre marknaden.

Läs mer om EU-budgeten här

Nya EU-rekommendationer till framväxten av industriella värdekedjor

Kommissionen har publicerat rekommendationer för att stärka EU:s konkurrenskraft och globala ledarskap inom ett flertal industrisektorer. Rekommendationerna avser bland annat smart hälsa, digital industri och IT-säkerhet. Behovet av åtgärder såsom kraftsamling på olika nivåer och kartläggning av kompetens lyfts även fram i rapporten. 

Den 5 november publicerade EU-kommissionen rekommendationer som ämnar stärka EU:s konkurrenskraft och globala ledarskap inom industrisektorer som är inriktade på strategi och framtid. Rekommendationerna innefattar följande områden:

  • Rena uppkopplade och självkörande bilar
  • Smart hälsa
  • Koldioxidsnål industri
  • Vätgasteknik och vätgassystem
  • Digital industri (Internet of things)
  • IT-säkerhet

EU:s institutioner har ett gemensamt intresse för att främja innovativa europeiska forskningsprojekt. Eftersom dessa projekt medför potentiella risker eftersträvas gemensamma, väl samordnade insatser och gränsöverskridande investeringar av medlemsländers myndigheter och industriföretag. Jobb och tillväxt skapas mellan sektorer och regioner genom gemensamma satsningar på EU:s starka sidor och i förlängningen stärks EU:s roll på den globala arenan.

Förutom rekommendationerna för respektive värdekedja presenteras även övergripande åtgärder i rapporten. Åtgärderna lyder enligt följande:

  • Kraftsamling av offentliga och privata resurser på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå: där EU bör samordna de gemensamma investeringarna och inledningsvis fokusera på spridning och kommersialisering av nya tekniker.
  • Fördjupning och integrering av den inre marknaden: Genom lagstiftning och nya standarder.
  • Kartläggning och utveckling av den kompetens som krävs i de olika värdekedjorna.
  • Ökad dynamik i EU:s innovationssystem: Med fokus på regionala styrkor och partnerskap mellan offentlig och privat sektor.
  • Fastställande av en styrningsprocess: I syfte att övervaka tekniska och industriella förändringar, identifiera nya strategiska värdekedjor och utvärdera framstegen i arbetet med dessa värdekedjor.

Rapporten utgår från Junckerkommissionens arbete med att stärka den industriella basen i EU och kommer även att bidra till nästkommande kommissionens arbete med en ny långsiktig strategi för EU:s industriella framtid.

Läs pressmeddelandet här

Läs hela rapporten om värdekedjorna här

EU investerar mer än 3 miljarder i Erasmus+ 2020

Budgeten för 2020 års Erasmus+ program förväntas bli på mer än 3 miljarder euro. Detta skapar fler möjligheter för unga människor att studera eller erhålla andra erfarenheter utomlands.

Den 5 november publicerade EU-kommissionen 2020 års utlysningar inom Erasmus+ programmet, vilket också är det sista året inom det nuvarande programmet för mobilitet och samarbete inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott. Budgeten förväntas landa på över 3 miljarder euro, en ökning på 12 % i jämförelse med 2019. Detta kommer generera fler tillfällen för unga människor i Europa att studera, träna eller erhålla professionell erfarenhet utomlands.

Alla offentliga eller privata organ som är verksamma inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott kan ansöka om finansiering enligt denna ansökningsomgång. De som är aktiva i ungdomsarbete, men inte i en etablerad ungdomsorganisation kan också ansöka. EU-kommissionen har idag publicerat programguiden på alla officiella EU-språk där information om alla möjligheter inom Erasmus+ år 2020 presenteras.

Inom programmet finns även initiativet ”Europauniversitet”, ett samarbete mellan lärosäten i olika länder som kan bli framtidens universitet. Syftet är att sprida europeiska värderingar, främja en europeisk identitet och lyfta den högre utbildningens kvalitet och konkurrenskraft. Därför har lärosäten, studentorganisationer, EU-länderna och kommissionen tagit fram initiativet, som en del av EU:s huvudinitiativ om att skapa ett europeiskt utbildningsområde.

En del av Erasmus+ avser även yrkesutbildning, exempelvis i form av ErasmusPro, där elever och lärlingar får möjlighet att tillbringa 3-12 månader utomlands för att utveckla yrkesmässiga och språkliga kompetenser. Inom vuxenutbildning finns det också ekonomiskt stöd för att skapa eller stärka regionala eller nationella nätverk för leverantörer av vuxenutbildning.

Läs hela artikeln här

Läs mer om Erasmus+ programguide här

Läs mer om Europauniversitet här

Skogsorganisationer betonar skogens centrala position i European Green Deal

Produktiv samordning inom den skogsrelaterade EU-politiken och en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är av stor vikt för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal, menar CEPF, EUSTAFOR, CopaCogeca, CEI-Bois, CEPI, EOS och Bioenergy Europe i ett gemensamt utlåtande.

De undertecknade organisationerna, som är representanter för europeiska skogar och skogsbaserade sektorerna, välkomnar de riktlinjer gällande en ”European Green Deal” som presenterats av den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. I det gemensamma utlåtandet betonas vikten av att skogssektorn får en central position i framtida diskussioner om hur man minskar användandet av fossila bränslen inom EU.

Europeiska skogar växer stadigt och hjälper klimatet, människorna och naturen. Skogarna hanteras hållbart och har således fyllt en viktig funktion för samhällets klimatutmaningar. Mot den bakgrunden är det av stor vikt att säkerställa produktiv samordning och synergier inom den skogsrelaterade EU-politiken och att skogens multifunktionella roll formas därefter.

Organisationerna som står bakom uttalandet framhåller att en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är det viktigaste verktyget för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal. En uppdatering av den nuvarande strategin har redan begärts av medlemsstaterna i Rådets slutsatser, Regionkommittén och av flertalet intressenter inom skogsindustrin.

Inrättandet av en transparent och inkluderande plattform för intressenter, där lämpliga lösningar för utmaningar som är relaterade till skogar och skogsförvaltning på EU-nivå kan diskuteras, efterfrågas även av de undertecknade organisationerna. Avslutningsvis framhåller organisationerna att det är nödvändigt att uppdatera EU:s skogsstrategi för att ge den lämpligt erkännande som en del av European Green Deal.

Läs hela utlåtandet här

Läs mer om Ursula von der Leyens programförklaring och riktlinjer här