EU ökar takten gällande innovation: Två miljarder euro till europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen storsatsar med en ökad finansieringsnivå för innovationsrådet, för att placera Europa i framkant när det gäller avancerad teknik och konkurrenskraftiga innovationer.

Inrättandet av det europeiska innovationsrådet är på god väg. Sedan 2017 implementeras europeiska innovationsrådet i en pilotfas och hittills har 1276 innovativa projekt delfinansierats med 730 miljoner euro. EU-kommissionen ökar nu takten kring initiativet och den 18 mars presenterades en intensifierad plan för dess finansiering och aktiviteter för 2019-2020. Innovationsrådet ska vara helt realiserat inför nästkommande programperiod 2021-2027, där det kommer att integreras inom ramen för EU:s nästkommande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Innovationsrådet syftar till att skapa ett europeiskt innovationssystem som ska göra EU:s företagare konkurrenskraftigare på marknaden. Tekniken blir alltjämt mer avancerad och EU-kommissionen ämnar se till att europeiska vetenskapliga upptäckter stimuleras och omvandlas till företag, vilket gör att de kan expandera i en högre grad och placera EU i framkant när det gäller innovation.

I kommissionens pressmeddelande poängteras ett antal viktiga steg för de två återstående åren för innovationsrådets pilotfas:

  • Ytterligare två miljarder euro för att stimulera innovationskedjan, däribland nämns två delprojekt: Pathfinder-projektet – vilket avser att stödja avancerad teknik från forskning. Och Accelerator-finansiering – för att stödja nystartade små- och medelstora företag att ta sina affärsidéerna till nya nivåer.
  • Inrätta en rådgivande nämnd med 15-20 innovationsledare, rådet ska övervaka projekt och verka för att det framtida innovationsrådet kan arbeta globalt.
  • Inrätta en enhet med programansvariga experter, vilka kommer att ge projektsupport på heltid.
  • En presentation av ytterligare 68 innovativa små- och medelstora företag som har valts ut, vilka kommer få ta del av 120 miljoner euro inom ramen för pilotfasen.

EU-kommissionen har föreslagit att det europeiska innovationsrådet tillges 10 miljarder euro inom Horisont Europas nästa programperiod 2021-2027.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Faktablad om innovationsrådet här.

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

Nytt pilotprojekt engagerar elever i granskningen av sammanhållningspolitiken och dess investeringar

Med projektet ”Open Cohesion School” vill EU-kommissionen främja ett aktivt EU-medborgarskap och öka kunskapen kring sammanhållningspolitiken bland gymnasielever.

Syftet med projektet är att entusiasmera skolelever från olika EU-länder till att lära sig mer om, och granska investeringarna i, sammanhållningspolitiken. Projektet, som går under beteckningen ”Open Cohesion School”, inbegriper dels en onlinekurs och dels en tävling, i vilken studenter ska använda offentlig, öppen data i sina undersökningar om sammanhållningspolitiken.

För pilotfasen förväntas 5-7 skolklasser från 3-5 medlemsstater att delta i projektet. Konkret innebär initiativet, som schemaläggs till skolåret 2019-2020, att elever från utvalda skolor genomgår en onlinekurs om sammanhållningspolitiken, aktivt EU-medborgarskap och om hur man kan använda offentlig och öppen data. Projektet tillåter stor kreativ frihet när det gäller presentation av resultat och ämnesval.

Intresseanmälan är öppen för ett flertal aktörer, bland annat regioner, men anmälan måste skickas in till kommissionen av strukturfondspartnerskapen eller förvaltande myndighet för regionalfonden. EU-kommissionen kommer att stödja de organisationer som deltar genom att bland annat erbjuda utbildningspaket om sammanhållningspolitiken. Sista dag för intresseanmälan är den 29 mars 2019.

Läs mer om ”Open Cohesion School” projektet här.

Länk till intresseanmälan här.

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Omställningen till en cirkulär ekonomi på god väg: EU-kommissionen har sjösatt samtliga åtgärder på bara tre år

Inför EU-kommissionen årliga konferens om cirkulär ekonomi presenterades en ”framstegsrapport” om hur implementeringen av paketet om cirkulär ekonomi fortgår. Enligt kommission är ”den cirkulära ekonomin nu en global trend som inte går att vända”.

EU-kommissionen offentliggjorde den 4 mars sin rapport om genomförandet av åtgärder inom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Samtliga 54 åtgärder, vilka antogs i december 2015, har genomförts eller är på god väg att genomföras i skrivande stund. Framstegsrapporten presenterades i samband med EU-kommissionens årliga konferens för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som organiserades i Bryssel 6-7 mars.

Rapporten presenterar de resultat som har uppnått hittills och vilka åtgärder som EU-kommissionen identifierar som väsentliga för en framtida klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Framstegsrapporten visar att kommissionens handlingsplan har påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi i EU. Antalet sysselsatta i ”cirkulära sektorer” har t.ex. ökat. 2016 var antalet sysselsatta 6% högre inom dessa sektorer jämfört med 2012. Andra framsteg är att satsningarna på cirkulär ekonomi har bidragit till att skapa nya affärsmöjligheter och utvecklat nya marknader. Rapporten visar bland annat att cirkulära verksamheter generade 147 miljarder euro i mervärde under 2016.

Några av de åtgärder som EU-kommissionen har genomfört, och som kommissionen poängterar som centrala för den cirkulära ekonomin är:

  • EU:s strategi för plast, som är världens första heltäckande plaststrategi, och som innehåller förslag om hur EU bl.a. ska minska förbrukningen av engångsartiklar i plast
  • Satsningar på forskning- och innovation, samt stöd till industrin för anpassning till en cirkulär ekonomi. Under 2016 – 2020 har EU mobiliserat ca 10 miljarder euro till omställningen mot en cirkulär ekonomi
  • Moderniserade avfallshanteringssystem med nya mål för återvinning, som ska förbättra omvandling av avfall till resurser.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, investeringar, tillväxt och konkurrenskraft, menar att Europa besitter en enorm potential för en företagsam omställning inom ramen för hållbar utveckling. Det är dock viktigt att se till att det arbete som har inletts på EU-nivå påskyndas, för att Europa ska kunna dra så stor nytta som möjligt av omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

Utvärdering av den europeiska migrationsagendan: Migrationstrycket når den lägsta nivån på 5 år

EU-kommissionen har presenterat en sammanställning av de senaste årens utveckling och framtida utmaningar gällande EU:s migrationspolitik. Enligt kommissionen är det viktigt att EU följer upp och upprätthåller den europeiska migrationsagendan samt stärker EU:s yttre gränser. 

Den 6 mars publicerade EU-kommissionen en framstegsrapport angående implementeringen av den europeiska migrationsagendan. I rapporten belyser EU-kommissionen vad för typ av åtgärder som erfordras i framtiden, vad för typ av insatser som EU har utfört sedan migrationskrisen 2015, samt de utmaningar som kvarstår. Enligt EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, kvarstår strukturella problem i EU för hur man hanterar migrationsfrågor. Timmermans menar att det krävs ytterligare solidariska insatser i Europa och att varje medlemsland måste ta sitt ansvar gällande migrationsfrågor.

EU har under de gångna åren hjälpt miljontals människor med stöd och skydd, genomfört lyckade operationer för att lösa upp smugglingsnätverk och räddat många liv. Siffror visar på att antalet nyanlända till EU har minskat kraftigt och den nuvarande nivån skildrar en minskning på 90% jämfört med 2015.

Av de omedelbara utmaningar som kommuniceras av EU-kommissionens rapport så riktas stort fokus mot yttre åtgärder och gränskontroller. Kommissionen menar att EU, inför nästa programperiod har ett fortsatt starkt behov av en övergripande migrationsstrategi som möjliggör flexibla, kontinuerliga och resoluta åtgärder inom ramen för den europeiska migrationsagendan.

Den europeiska migrationsagendan grundar sig på fyra pelare:

  • Att komma åt orsakerna till irreguljär migration
  • Stärkt gränsförvaltning
  • Skydd och asyl
  • Laglig migration och integration

Enligt kommissionen behöver EU anslå stöd till de länder som är direkt kopplade till de olika medelhavsrutterna, bland annat Grekland och Marocko. Vidare understryks också behovet av flerdimensionella samarbeten där EU tillsammans med exempelvis Afrikanska Unionen (AU) och FN samverkar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

 

Framsteg i Europa på jämställdhetsfronten: Ökad jämlikhet mellan kvinnor och män

I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars offentliggjorde EU-kommissionen sin rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män. Utvecklingen i Europa går åt rätt håll, sysselsättningsgraden är högre än någonsin, men det går för långsamt.

Junckerkommissionen kommunicerade den 7 mars 2019 års rapport om jämlikhet, och trots framsteg i Europa så visar EU-kommissionens siffror att det fortfarande finns stora ojämlikheter. Kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans menar att utvecklingen går i snigelfart, och på vissa håll går utvecklingen rentav åt fel håll.

Jämställdhetsrapporten kommunicerar bland annat att det är större risk att kvinnor hamnar i fattigdom. Lönerna är i snitt 16% lägre än männens, trots att det för 62 år sedan i Romfördraget ratificerades en bestämmelse om lika lön. Rapporten visar att löneskillnaden skapar en oroväckande pensionsklyfta, vilket för vissa länder innebär att äldre kvinnor inte har råd med hälso- och sjukvård.

Kvinnor är alltjämt underrepresenterade i politiska sammanhang, av de 28 parlamenten i EU, leds endast 6 stycken av kvinnor. EU:s kommissionär för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet, Věra Jourová, uppmanar att fler medlemsstater föreslår kvinnliga kandidater till posten som EU-kommissionär.

Sysselsättningsgraden i EU nådde 2017 sin högsta siffra någonsin, 66.4%, men det skiljer sig mycket mellan medlemsstaterna. EU-kommissionen rekommenderade bland annat Tyskland att förbättra villkoren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen har öppnat ett samråd om lika lön, vilken är öppen till och med den 5 april. Kommissionen önskar svar från ett så brett spektrum som möjligt.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs 2019 års jämställdhetsrapport här.

Lämna synpunkter till EU-kommissionen här.