Kick-off för European Week of Regions and Cities 2019

Förberedelserna för den 17:e versionen av European week of regions and cities har nu påbörjats genom ett kick-off möte där fler än 150 representanter deltog.

European Week of Regions and Cities 2019 kommer att äga rum måndag till torsdag, 7-10 oktober. Perioden för ansökan är från och med 30:e januari till 29:e mars, med tillkännagivandet av utvalda partners den 30:e april. Till årets upplaga förväntas bland annat ett deltagande på 6000 personer, över 100 workshops och 600 talare, vilket skapar en unik möjlighet för lokala och regionala aktörer att medverka till, och påverka framtiden i EU.

2019 års upplaga av arrangemanget består av 6 teman, där tre stycken prioriterade områden valts ut via samråd med 2634 svarande, dessa är:

  • EU:s framtid och regioner och städers roll
  • Ett Europa närmare invånarna
  • Ett grönare Europa
  • Ett mer socialt integrerat Europa
  • Ett smartare Europa
  • Ett mer sammankopplat Europa

De tre prioriterade ämnena har företräde när det gäller fördelning av lokaler och urvalsprocessen. Men seminarier och workshops gällande samtliga ämnen kommer att organiseras.

European Week of regions and cities har också ett antal krav för årets evenemang; det ska vara hållbart, papperslöst och en jämn könsfördelning bland talarna.

Läs mer om European Week of Regions and Cities här.

Annonser

Nya regler om öppenhet främjar ett transparent Europaparlament

Parlamentariker som har en inflytelserik roll i lagstiftningsförfarandet tvingas nu redovisa vilka lobbyister de träffar.

Den 31 januari röstade Europaparlamentet om att ändra arbetsordningen i parlamentet. Arbetsordningen är Europaparlamentets interna regelverk, det stadgar hur parlamentet ska fungera och vilka regler som gäller. De två lagförslag som nu röstats igenom karakteriseras av ökad insyn i lagstiftningsprocessen och innebär att Europaparlamentariker tvingas redovisa vilka intresseorganisationer och lobbyister de träffar i samband med lagförslag.

Det första lagförslaget handlar om att parlamentariker som är ordförande i något av utskotten och ansvariga för en fråga endast ska kunna ha möten med intresseorganisationer och lobbyister som är registrerade i det så kallade Öppenhetsregistret. Förslaget röstades igenom med en majoritet på 380 för, 224 mot och 26 nedlagda.

Öppenhetsregistret är en databas där intresseorganisationer som arbetar med påverkansarbete registrerar information om organisationen, såsom vilka intressen som företräds, av vem och hur mycket det kostar. EU-kommissionen kräver sedan ett antal år tillbaka att de intresseorganisationer som vill träffa företrädare för kommissionen är registrerade i Öppenhetsregistret.

Likt det första lagförslaget, handlar det andra förslaget om parlamentariker som är ordförande i något av utskotten och ansvariga för en fråga. Men det andra förslaget stadgar hur representanterna ska publicera sina möten med intresseorganisationer eller lobbyister online. Förslaget röstades igenom med en majoritet på 396 för, 220 mot och 21 nedlagda.

Båda lagförslagen innebär att alla Europaparlamentariker som är inblandade i lagstiftningsförfarandet antingen som rapportörer, skuggrapportörer eller ordförande i ett utskott ska redogöra för vilka de träffar. Ändringarna träder i laga kraft den 11 februari vid nästa sammankomst, med undantag för särskilda bestämmelser gällande utskotten som istället träder i kraft efter EU-valet när en ny församling tillträder i parlamentet.

Läs mer om ett transparent Europaparlament här.

Ökat EU-samarbete inom digital hälsa och vård: nytt initiativ gällande elektroniska recept

Ny infrastruktur för e-hälsotjänster gör nu att de första patienterna kan hämta ut receptbelagd medicin när de besöker ett apotek i ett annat EU-land. Initiativet prövas genom ett samarbete mellan Finland och Estland där patienter genom e-recept inte längre behöver pappersbelagda recept.

Initiativet grundar sig i EU:s strategi för digital hälsa och vård, vilken avser att säkra kontinuitet och öka patienternas inflytande i vården.

Infrastrukturen för e-hälsotjänster finansieras av Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU-kommissionen ser med glädje på utvecklingen och kommer att fortsätta stödja utbyten likt initiativet med e-recept.

År 2011 antog EU-institutionerna direktivet 2011/24/EG ’om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård’. Direktivet syftar till att främja gränsöverskridande samarbeten och möjliggör bland annat att EU:s medlemsländer kan utbyta hälsodata på ett effektivt och säkert sätt.

Utöver initiativet i Finland och Estland har EU:s e-hälsomyndighet givit klartecken till Tjeckien och Luxemburg att ta emot patientöverskrifter för personer som är bosatta i ett annat land.

Läs mer om EU-samarbetet gällande e-recept här.

 

EU-kommissionens magasin om regional- och statspolitik, Panorama, har publicerats

I senaste numret av det mångfacetterade magasinet finns bland annat ett reportage om en utredning av sammanhållningspolitiken och de utmaningar som regioner med geografiska särdrag står inför.

För att undersöka möjligheterna för en starkare utveckling i missgynnade regioner beställde Generaldirektoratet för regionalpolitik (DG REGIO) en expertundersökning. Resultatet av undersökningen diskuteras i det senaste numret av Panorama, i en intervju med rapportens författare Gilda Carbone. Undersökningen utgår ifrån de partnerskapsavtal som medlemsländerna i EU tecknade för perioden 2014–2020. Däri presenterade 15 medlemsländer särskilda utmaningar som de stöter på i egenskap av att de har stora områden som består av glesbygd, öar och bergslandskap.

Skydd och bevarande av miljön, socio-ekonomiska aspekter likt utveckling och tillväxt, samt anslutningsmöjligheter identifieras som centrala utmaningar för att främja en starkare regional utveckling i regioner med geografiska särdrag. Samtidigt menar Carbone att de hjälpmedel och instrument som finns inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna inte utnyttjats i tillräckligt hög grad.

Vidare inkluderar det 67:e numret av Panorama bland annat en redogörelse för regionalt samarbete kring kulturarv, vilket är den sektor som är näst mest populär bland Interreg-programmen. Magasinet innehåller även en introduktion till, och redogör för, resultaten av Eurostats ”regionala årsbok” som presenterar regional statistik gällande exempelvis befolkning, utveckling av BNP per capita och utbildningsnivåer etc.

Läs det senaste numret av Panorama här.

 

 

 

Europaparlamentet lanserar ny hemsida om det kommande EU-valet

Den 23-26 maj är det val till Europaparlamentet och parlamentet lanserar nu en hemsida med information inför valet för att öka valdeltagandet.

Hemsidan eu-val.eu finns nu tillgänglig med information om EU-valet senare i år. Hemsidan lanseras på 24 språk och syftar till att informera och erbjuda vägledning inför valet. Bland annat finns information om rösträttsålder och hur den som befinner sig i utlandet, inkluderat utanför EU, kan gå tillväga för att utnyttja sin rösträtt.

Utöver röstningsförfarandet innehåller Europaparlamentets nya hemsida information om det som kallas ”toppkandidater” (eller spitzenkandidat) som är systemet genom vilket EU-kommissionens nya ordförande utses. Hemsidan presenterar också hur parlamentets olika grupperingar ser ut, samt nyheter om vad som händer i EU och hur man som EU-invånare påverkas av EU-valet.

Vidare finns ytterligare information om EU och Europaparlamentet på deras applikation för smart-plattformar, Citizens’ app: Europa till hands. Däri finns bland annat information för den som önskar engagera sig inför valet.

Läs mer och bekanta dig med eu-val.eu här.

Läs mer och ladda ner Citizens’ app här.

EU:s flaggskepp Erasmus+ firade 30 år med fler deltagare än någonsin

En rapport från EU-kommissionen visar på en stor ökning av Erasmus+ deltagande. Nästan 800 000 personer tog del av programmet år 2017, vilket innebar en ökning med 10% från år 2016.

Med starkt stöd från EU-kommissionen får fler ungdomar möjligheten att utveckla kunskaper och erfarenheter om vad det innebär att vara europé. Investeringarna i Erasmus+ för 2017 var 2.6 miljarder euro, en ökning med 13% från 2016, vilket visar på att EU är på god väg att uppnå sitt mål om att Erasmus+ ska nå 3.7% av ungdomarna i EU för perioden 2014-2020.

Erasmus+ programmet riktar sig inte enbart till utbildningsverksamhet utan visar på stor flexibilitet med siffror på stöd till 1900 evenemang i 44 olika länder för 2017. Även sportsliga initiativ som European Week of Sport har finansierat 162 projekt med över 930 deltagare. Inför nästa budgetperiod, 2021-2027, har kommissionen lämnat ett förslag om att dubblera Erasmus+ budgeten till 30 miljarder euro med målet att trefaldigt öka deltagandet.

Vidare släppte EU-kommissionen den 9 januari en broschyr med information om möjligheterna som finns för skolor inom Erasmus+. Exempelvis finns det möjlighet att söka stöd för utbyten med andra skolor. Broschyren förklarar även på ett enkelt sätt hur ansökningsprocessen går till och vad som bör inkluderas när man skriver ansökningar till Erasmus+. All skol- och utbildningsverksamhet har möjlighet att delta i utlysningarna och ta del av de 418 miljoner euro som finns tillgängliga under 2019.

Läs om EU-kommissionens Erasmus+ rapport här.

Läs broschyren ”Erasmus+ för skolor” här.

 

Europaparlamentet har antagit sin position om InvestEU

Den 16 januari enades Europaparlamentet om sin position gällande programmet InvestEU, inom ramen för långtidsbudgeten 2021 – 2027. InvestEU är ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program.

Huvuddelen av InvestEU är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (European Fund for Strategic Investment, EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB).

InvestEU föreslås bli en förlängning av EFSI under åren 2021 – 2027. Finansieringen till InvestEU kommer likt EFSI att bestå av samfinansiering från EU-budgeten och EIB. Utöver EFSI samlar InvestEU även finansieringsinstrument som i denna programperiod återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Enligt EU-kommissionens förslag ska InvestEU finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Europaparlamentet vill även att programmet ska bidra till att öka sysselsättningsgraden i EU, bidra till de åtaganden EU förbundit sig till via Parisavtalet, samt bidra till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning.

Europaparlamentet föreslår att InvestEU ska få en total budget på 40,8 miljarder euro, vilket man hoppas ska stimulera mer än 698 miljarder euro i privata investeringar. Europaparlamentet vill även att 40 procent av budgeten ska gå till att finansiera klimatåtgärder.

Efter att Europaparlamentet nu har antagit sin position om InvestEU kommer förhandlingar mellan parlamentet och Ministerrådet att inledas för att nå en slutgiltig överenskommelse om programmet.

Läs parlamentets pressmeddelande här.

Läs kommissionens informationsfolder om InvestEU här.