Ökat EU-samarbete inom digital hälsa och vård: nytt initiativ gällande elektroniska recept

Ny infrastruktur för e-hälsotjänster gör nu att de första patienterna kan hämta ut receptbelagd medicin när de besöker ett apotek i ett annat EU-land. Initiativet prövas genom ett samarbete mellan Finland och Estland där patienter genom e-recept inte längre behöver pappersbelagda recept.

Initiativet grundar sig i EU:s strategi för digital hälsa och vård, vilken avser att säkra kontinuitet och öka patienternas inflytande i vården.

Infrastrukturen för e-hälsotjänster finansieras av Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU-kommissionen ser med glädje på utvecklingen och kommer att fortsätta stödja utbyten likt initiativet med e-recept.

År 2011 antog EU-institutionerna direktivet 2011/24/EG ’om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård’. Direktivet syftar till att främja gränsöverskridande samarbeten och möjliggör bland annat att EU:s medlemsländer kan utbyta hälsodata på ett effektivt och säkert sätt.

Utöver initiativet i Finland och Estland har EU:s e-hälsomyndighet givit klartecken till Tjeckien och Luxemburg att ta emot patientöverskrifter för personer som är bosatta i ett annat land.

Läs mer om EU-samarbetet gällande e-recept här.

 

EU-kommissionens magasin om regional- och statspolitik, Panorama, har publicerats

I senaste numret av det mångfacetterade magasinet finns bland annat ett reportage om en utredning av sammanhållningspolitiken och de utmaningar som regioner med geografiska särdrag står inför.

För att undersöka möjligheterna för en starkare utveckling i missgynnade regioner beställde Generaldirektoratet för regionalpolitik (DG REGIO) en expertundersökning. Resultatet av undersökningen diskuteras i det senaste numret av Panorama, i en intervju med rapportens författare Gilda Carbone. Undersökningen utgår ifrån de partnerskapsavtal som medlemsländerna i EU tecknade för perioden 2014–2020. Däri presenterade 15 medlemsländer särskilda utmaningar som de stöter på i egenskap av att de har stora områden som består av glesbygd, öar och bergslandskap.

Skydd och bevarande av miljön, socio-ekonomiska aspekter likt utveckling och tillväxt, samt anslutningsmöjligheter identifieras som centrala utmaningar för att främja en starkare regional utveckling i regioner med geografiska särdrag. Samtidigt menar Carbone att de hjälpmedel och instrument som finns inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna inte utnyttjats i tillräckligt hög grad.

Vidare inkluderar det 67:e numret av Panorama bland annat en redogörelse för regionalt samarbete kring kulturarv, vilket är den sektor som är näst mest populär bland Interreg-programmen. Magasinet innehåller även en introduktion till, och redogör för, resultaten av Eurostats ”regionala årsbok” som presenterar regional statistik gällande exempelvis befolkning, utveckling av BNP per capita och utbildningsnivåer etc.

Läs det senaste numret av Panorama här.

 

 

 

Europaparlamentet lanserar ny hemsida om det kommande EU-valet

Den 23-26 maj är det val till Europaparlamentet och parlamentet lanserar nu en hemsida med information inför valet för att öka valdeltagandet.

Hemsidan eu-val.eu finns nu tillgänglig med information om EU-valet senare i år. Hemsidan lanseras på 24 språk och syftar till att informera och erbjuda vägledning inför valet. Bland annat finns information om rösträttsålder och hur den som befinner sig i utlandet, inkluderat utanför EU, kan gå tillväga för att utnyttja sin rösträtt.

Utöver röstningsförfarandet innehåller Europaparlamentets nya hemsida information om det som kallas ”toppkandidater” (eller spitzenkandidat) som är systemet genom vilket EU-kommissionens nya ordförande utses. Hemsidan presenterar också hur parlamentets olika grupperingar ser ut, samt nyheter om vad som händer i EU och hur man som EU-invånare påverkas av EU-valet.

Vidare finns ytterligare information om EU och Europaparlamentet på deras applikation för smart-plattformar, Citizens’ app: Europa till hands. Däri finns bland annat information för den som önskar engagera sig inför valet.

Läs mer och bekanta dig med eu-val.eu här.

Läs mer och ladda ner Citizens’ app här.

EU:s flaggskepp Erasmus+ firade 30 år med fler deltagare än någonsin

En rapport från EU-kommissionen visar på en stor ökning av Erasmus+ deltagande. Nästan 800 000 personer tog del av programmet år 2017, vilket innebar en ökning med 10% från år 2016.

Med starkt stöd från EU-kommissionen får fler ungdomar möjligheten att utveckla kunskaper och erfarenheter om vad det innebär att vara europé. Investeringarna i Erasmus+ för 2017 var 2.6 miljarder euro, en ökning med 13% från 2016, vilket visar på att EU är på god väg att uppnå sitt mål om att Erasmus+ ska nå 3.7% av ungdomarna i EU för perioden 2014-2020.

Erasmus+ programmet riktar sig inte enbart till utbildningsverksamhet utan visar på stor flexibilitet med siffror på stöd till 1900 evenemang i 44 olika länder för 2017. Även sportsliga initiativ som European Week of Sport har finansierat 162 projekt med över 930 deltagare. Inför nästa budgetperiod, 2021-2027, har kommissionen lämnat ett förslag om att dubblera Erasmus+ budgeten till 30 miljarder euro med målet att trefaldigt öka deltagandet.

Vidare släppte EU-kommissionen den 9 januari en broschyr med information om möjligheterna som finns för skolor inom Erasmus+. Exempelvis finns det möjlighet att söka stöd för utbyten med andra skolor. Broschyren förklarar även på ett enkelt sätt hur ansökningsprocessen går till och vad som bör inkluderas när man skriver ansökningar till Erasmus+. All skol- och utbildningsverksamhet har möjlighet att delta i utlysningarna och ta del av de 418 miljoner euro som finns tillgängliga under 2019.

Läs om EU-kommissionens Erasmus+ rapport här.

Läs broschyren ”Erasmus+ för skolor” här.

 

Europaparlamentet har antagit sin position om InvestEU

Den 16 januari enades Europaparlamentet om sin position gällande programmet InvestEU, inom ramen för långtidsbudgeten 2021 – 2027. InvestEU är ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program.

Huvuddelen av InvestEU är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (European Fund for Strategic Investment, EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB).

InvestEU föreslås bli en förlängning av EFSI under åren 2021 – 2027. Finansieringen till InvestEU kommer likt EFSI att bestå av samfinansiering från EU-budgeten och EIB. Utöver EFSI samlar InvestEU även finansieringsinstrument som i denna programperiod återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Enligt EU-kommissionens förslag ska InvestEU finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Europaparlamentet vill även att programmet ska bidra till att öka sysselsättningsgraden i EU, bidra till de åtaganden EU förbundit sig till via Parisavtalet, samt bidra till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning.

Europaparlamentet föreslår att InvestEU ska få en total budget på 40,8 miljarder euro, vilket man hoppas ska stimulera mer än 698 miljarder euro i privata investeringar. Europaparlamentet vill även att 40 procent av budgeten ska gå till att finansiera klimatåtgärder.

Efter att Europaparlamentet nu har antagit sin position om InvestEU kommer förhandlingar mellan parlamentet och Ministerrådet att inledas för att nå en slutgiltig överenskommelse om programmet.

Läs parlamentets pressmeddelande här.

Läs kommissionens informationsfolder om InvestEU här.

SKL presenterar vårens upplaga av ”På gång inom EU” – nu även som webbsändning

Den 16 januari publicerade SKL vårens upplaga av skriften ”På gång inom EU”, som ger en inblick i aktuella EU-frågor och hur de påverkar svenska kommuner och regioner.

I vårens upplaga av ”På gång inom EU” finns information om SKL:s prioriterade EU frågor för 2019 samt information om förslagen gällande EU:s långtidsbudget 2021–2027 och EU:s vattendirektiv. I tillägg till detta presenteras även mer information om bland annat EU:s förslag att förbjuda plastartiklar för engångsbruk samt uppdateringar om den europeiska planeringsterminen och den sociala dimensionen av EU.

Under våren lanserar även SKL ett webbsänt program som även det kallas ”På gång inom EU”. Syftet med programmet är att sprida EU-kunskap och det kommer att adressera aktuella EU-frågor som påverkar svenska kommuner och regioner. Programmet kommer att gästas av SKL:s egna experter samt utomstående gäster.

Det första avsnittet sändes den 22 januari men det går att se programmet i efterhand via SKL:s hemsida. Fokus för det första programmet var Brexit, SKL:s prioriterade EU-frågor 2019 samt EU-valet 2019. Programmet gästades av Annika Lindberg, SKL:s internationella sektion, Malin Looberger, SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitiska frågor, samt Rolf Fredriksson, journalist på SVT och Björn Källström från Europaparlamentets kontor i Sverige.

Under våren kommer ytterligare tre avsnitt att sändas, den 5 mars, 7 maj och 11 juni.

Läs vårens upplaga av ”På gång inom EU” här.

Se ”På gång inom EU” som sändes 22 januari i efterhand här.  

Rumänien tar över ordförandeskapet i ministerrådet

”Sammanhållning, ett gemensamt europeiskt värde med innebörden enighet, likabehandling och konvergens” är mottot för det rumänska ordförandeskapet.

Den första januari tog Rumänien för första gången över ordförandeskapet i ministerrådet. Tillsammans med Finland och Kroatien, som är de två efterföljande länderna, har de utarbetat en gemensam agenda med prioriterade frågor och långsiktiga mål som kommer att vägleda arbetet de nästkommande 18-månaderna.

Ordförandeskapet i ministerrådet roterar bland medlemsstaterna och pågår i sex månader vardera. Baserat på den gemensamma agendan för Rumänien, Finland och Kroatien har respektive ordförandeland utarbetat en separat agenda för att sätta sin egna prägel på arbetet under sex månader. Under följande sex månader har Rumänien valt att fokusera på fyra prioriteringar. Dessa är: Europa med konvergens, ett tryggare Europa, Europa som en stark global aktör, samt ett Europa med gemensamma värden.

Som en del av Rumäniens ordförandeskap och som en uppföljning av ’sammanhållning’ poängteras det i Rumäniens agenda hur arbetet för ett enigt EU blir en gemensam nämnare för perioden. Bland annat betraktas Sibiu-toppmötet, där ministerrådet kommer att träffas den 9 maj, som ett viktigt ögonblick för att stärka det europeiska samarbetet.

De efterföljande ordförandeskapen kommer att fortsätta verka för stärkt sammanhållning och att ordförandeskapen i ministerrådet är transparent trots varje lands egen agenda.

Vi önskar Rumänien lycka till.

Läs mer om det rumänska ordförandeskapet här.

 

EU allt närmare att sluta det största handelsavtalet någonsin

Europaparlamentet röstade idag för handelsavtalet mellan EU och Japan. De stora vinnarna är små- och medelstora företag vars export till Japan nu underlättas.

Handelsavtalet mellan EU och Japan, som har förhandlats sedan 2013, är det första bilaterala avtalet någonsin mellan parterna. Avtalet är också unikt i ett annat avseende, det är nämligen första gången Parisavtalet uttryckligen hänvisas till i ett handelsavtal.

Europaparlamentet röstade för handelsavtalet, som kommer att ta bort nästan alla tullar som årligen kostar företagen i EU cirka en miljard euro, med en stor majoritet då 474 ledamöter röstade för, 152 röstade mot och 40 avstod.

Handelsavtalet kommer att öppna upp det största handelsområdet någonsin. Japan och EU:s ekonomier motsvarar tillsammans nästan en tredjedel av världens totala BNP och berör 635 miljoner människor.

De stora vinnarna på handelsavtalet är de små- och medelstora företagen, som står för 78 procent av EU:s export till Japan. Handelsavtalet kommer särskilt att gynna producenter av kött, mejeriprodukter, textil, läder, alkoholhaltiga drycker och produkter för järnvägsunderhåll.

Handelsavtalet innehåller även skrivelser om skydd för arbetare och att verka för att motverka olaglig skogsavverkning.

Nästa steg i processen är att EU:s medlemsländer ska ratificera handelsavtalet den 21 december. Handelsavtalet kan därmed börja gälla redan den första februari 2019, då Japan redan ratificerat det.

Läs kommissionens pressmeddelande här.

EU-kommissionen lägger fram plan för att främja utvecklingen av artificiell intelligens i Europa

EU-kommissionen presenterade den 7 december sin handlingsplan för att främja utvecklingen av artificiell intelligens (AI) i Europa. Handlingsplanen innehåller bland annat bättre samordning för att maximera investeringarna i utvecklingen av AI. Fram till 2020 ska minst 20 miljarder Euro i offentliga och privata investeringar gå till forskning och innovation inom AI.

Artificiell intelligens är system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin omgivning och utifrån det ta egna beslut för att uppfylla uppsatta mål. Därmed kan enklare uppgifter automatiseras. Exempel på områden och branscher där det läggs stor vikt på att utveckla AI är bilindustrin, sjukvård, utbildning och klimatsmart energi.

Handlingsplanen, som kommissionen utlovade att ta fram i sin AI-strategi som kommissionen presenterade i april 2018, har utarbetats tillsammans med medlemsstaterna.

I handlingsplanen slår kommissionen fast att AI kan förbättra människors liv och vara fördelaktigt för samhället och ekonomin, då det kan generera bättre sjukvård, effektivare offentlig administration, säkrare transporter, mer konkurrenskraftig energi och hållbart jordbruk.

Kommissionen lanserar handlingsplanen på grund av att investeringsnivåerna i AI inom EU är alltför små och utspridda. Fokus i handlingsplanen är därför att maximera investeringarna genom partnerskap för att kunna konkurrera med USA och Kina gällande utvecklingen av AI. Kommissionen investerar därför mer pengar än tidigare på utveckling av AI, i syfte att även stimulera privata investerar. Totalt avser kommissionen att de samlade investeringarna i forskning och innovation inom AI ska uppgå till 20 miljarder Euro till 2020. Det är en ökning med 70% jämfört med perioden 2014–2017.

För att maximera investeringarna lägger kommissionen fram ett antal åtgärder. Bland annat ska alla medlemsstater ta fram nationella AI-strategier färdiga till mitten av  2019, ett nytt europeiskt offentligt-privat partnerskap inom AI ska inrättas, en ny uppstartsfond för uppstartsföretag och innovatörer inom AI ska startas samt att världsledande AI-enheter ska utvecklas och sammanlänkas.

Läs kommissionens pressmeddelande här.

Ladda ner kommissionens faktablad här. 

Gratis Interrail-pass i sommar

Initiativet DiscoverEU möjliggör för 12 000 18-åringar att vinna ett gratis Interrail-pass i sommar. Ansökningsomgången är öppen till den 11 december 2018.

Genom Interrail kan man med endast en tågbiljett åka över gränser mellan upp till 30 europeiska länder. Interrail startade redan 1972 och var då främst designat för ungdomar, men har idag utvecklats till att årligen nyttjas av runt 250 000 resanden i alla åldrar.

Det var efter ett initiativ från Europaparlamentet som Kommissionen i början av 2018 tog steget att börja implementera beslutet om gratis Interrail-pass under namnet DiscoverEU. Totalt kommer 12 000 18-åringar att vinna ett pass som är giltigt upp till 30 dagar mellan 15 april och 31 oktober. Resan ska äga rum inom EU:s medlemsstater, och vinnarna har möjlighet besöka upp till fyra stycken.

DiscoverEU syftar till att låta unga människor uppleva Europas mångfald för att lära sig mer om andra människors kulturer. Detta antas främja den europeiska identiteten bland unga och stärka europeiska värderingar.

DiscoverEU kommer att ta emot ansökningar fram till den 11 december och för att kunna ansöka ska man vara 18 år den 31 december 2018.

Läs mer om hur du ansöker här