FLYTTAS TILL SENARE DATUM – Ny möjlighet att söka medfinansiering via WiFi4EU

Med bakgrund i coronavirusets effekter på många regioner och kommuner runtom i Europa har EU-kommissionen valt att skjuta upp ansökningsomgången via WiFi4EU. Bedömningen är att det i nuläget inte är möjligt att söka medel på lika villkor. Nytt datum för ansökan kommer presenteras vid ett senare tillfälle när situationen anses vara under kontroll. Läs mer om beslutet här.

Nu finns åter möjligheten att som kommun söka medfinansiering till att införa gratis wifi på allmänna platser. 

WiFi4EU är ett initiativ vars syfte är att stödja utbyggnaden av gratis wifi-uppkoppling på allmänna platser såsom parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdcentraler och museum runtom i hela Europa. Det är kommuner som är förbehållna rätten att söka medfinansiering till att installera wifi-nätverken på platser där det idag inte redan finns gratis tillgång på internetuppkoppling.

I denna ansökningsomgång, som är den fjärde i raden av omgångar, finns en pott motsvarande 14,2 miljoner euro som ska delas ut mellan de kommuner som söker om medel. Vartefter ansökningarna kommer in ska de med hänsyn till geografisk spridning delas ut till 947 kommuner runtom i Europa.

För att söka medfinansiering måste kommunen vara registrerad i WiFi4EU-portalen. Intresset för att söka pengar har tidigare varit mycket stort, under föregående ansökningsomgång fick man in 1780 ansökningar inom loppet av de två första sekunderna som ansökan var öppen. Det är därför bra att ansöka så snart som möjligt efter att ansökningsomgången öppnar.

Årjäng, Sunne, Hammarö och Torsby är värmländska kommuner som sedan tidigare beviljats medel genom WiFi4EU.

Högre kulturpolitiska ambitioner inom EU

Trots EU:s mycket begränsade möjligheter att påverka Europas kulturpolitik har det under de senaste åren byggts upp en allt mer ambitiös och kulturpolitisk agenda inom samarbetet. Det skriver tankesmedjan KEA i en ny artikel.  

KEA är en tankesmedja som riktat in sig på områdena kultur, kreativa industrier samt sport, utbildning och ungdomar. I artikeln betonas det hur EU under ett antal decennier inverkat på det kulturpolitiska området och hur detta bland annat kan härledas till sammanhållningspolitiken och strukturfonderna.

Strukturfonderna har enligt KEA möjliggjort att pengar kan läggas på projekt och initiativ med kopplingar till specifikt kultur. Exempelvis har det kunnat handla om investeringar och satsningar inom områden såsom turism och kulturarv men också andra typer av kreativa och kulturella branscher, vilket sammantaget bidragit till att EU:s kulturpolitiska ambitioner blivit bredare och större.

En annan viktig faktor som nämns är arbetet med smart specialisering som inneburit att många regioner i Europa, ungefär 100 stycken, valt att inkludera kultur som en del av sina strategier. Detta har i sin tur inneburit att dessa regioners kulturbudgetar ökat avsevärt, vilket hör ihop med att EU under perioden 2007–2013 investerat ungefär 7 miljoner euro i kulturella projekt.

Detta till trots anser KEA att EU misslyckas med att identifiera och förstå kulturens roll och inverkan på Europas utmaningar. Ett exempel som lyfts fram är bland annat EU-medborgarnas avsaknad på känslomässiga kopplingar till det europeiska samarbetet, vilket pekas ut som både bristfälligt och problematiskt.

Mer information om tankesmedjan KEA finns här.

För att läsa artikeln i sin helhet återfinns den här.

Analys av kompromissförslag för kommande långtidsbudget

Ett kompromissförslag framlagt under Finlands ordförandeskap gällande EU:s långtidsbudget för 2021-2027 har analyserats av regionnätverket Conference of Peripheral and Maratime Regions (CPMR). För att komma närmare en överenskommelse om budgeten kommer ett extrainsatt toppmöte hållas i Bryssel  den 20 februari.

Kompromissförslaget, som presenterades i december 2019 och innefattar en minskning av EU:s budget, innebär en rad negativa effekter utifrån CPMR:s prioriteringar. Framförallt är det effekterna på sammanhållningspolitiken som lyfts fram, där förslaget från det finska ordförandeskapet innebär att budgeten förutspås bli mindre samtidigt som det ställs ökade krav på tematisk koncentration kopplat till miljö och klimat.

CPMR bedömer att de ekonomiska anslagen till sammanhållningspolitiken, för Sveriges del, kommer att minska med ungefär 10-15 % jämfört med nuvarande programperiod. Andra invändningar som CPMR nämner relaterat till förslaget är:

  • Kritik gentemot att minska EU-budgeten ytterligare i jämförelse med kommissionens förslag, som motsvarar 1,11 % av EU:s BNP, till att istället omfatta 1,07 %.
  • Att en minskning av budgeten till fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF, riskerar att äventyra delar av TEN-T-projektet.
  • Förhöjd risk att interregionala innovationsinvesteringar uteblir.
  • Bristande harmonisering mellan ländernas val av prioriteringar.

Sedan januari 2020 är det Kroatien som tagit över ordförandeskapet efter Finland i Ministerrådet. Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kommer fortsatt vara en av de viktigaste frågorna under det kroatiska ordförandeskapet. Europeiska rådets ordförande Charles Michel har även bjudit in EU:s 27 stats- och regeringschefer till ett extrainsatt toppmöte den 20 februari med fokus på förhandlingarna om långtidsbudgeten. Förhoppningen är att mötet ska resultera i att stats- och regeringscheferna kommer närmare en överenskommelse gällande budgeten 2021 – 2027. Det krävs enhällighet för att en överenskommelse om långtidsbudgeten ska kunna nås i rådet.

Läs mer om CPMR:s analys av förslaget här.

Mer information om det extrainsatta toppmötet finns här.

Praktikantrapport: Små- och medelstora företags möjligheter att få EU-medel för digitalisering

En förutsättning för ett växande och hållbart företagande är att små- och medelstora företag anpassar sig efter den globala utvecklingen och den digitala övergången. Syftet med rapporten är att kartlägga EU:s finansiella stöd till små- och medelstora företag med en särskild inriktning på digital utveckling.

Rapporten utgörs av två beståndsdelar där den första delen är inriktad på strategier och policy. Inledningsvis beskrivs Region Värmlands arbete inom regional utveckling och näringslivsfrågor. Därefter presenteras den tidigare EU-kommissionens prioritering ”Den digitala inre marknaden”, Sammanhållningspolitikens tematiska mål om att främja konkurrenskraften hos små och medelstora företag och därefter den nyligen tillträdda EU-kommissionens prioritering om ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”.

Den andra delen av rapporten kartlägger de EU-program som har en inriktning på små- och medelstora företag och digitalisering. Både pågående och framtida program inkluderas mot bakgrund av att den nya EU-kommissionen nyligen tillträdde och på grund av att nästkommande programperiod 2021-2027 snart inleds.

Programmen som lyfts fram i rapporten är enligt följande:

  • COSME (EU:s program för små och medelstora företag)
  • Digitaliseringspilot för små och medelstora företag under COSME-lånegarantifaciliteten
  • Horisont 2020 – EIC Accelerator Pilot
  • Horisont Europa (2021-2027)
  • Digitala Europa (2021-2027)
  • Inre marknadsprogrammet (2021-2027)
  • InvestEU (2021-2027)

Genomgående i texten har även projektexempel och faktarutor placerats ut för att visa på bredden av projekt som har beviljats EU-medel inom programmen. Rapporten innefattar även exempel på nätverk och utmärkelser som knyter an till utvecklingen av små- och medelstora företag. Under sammanfattningen har även olika länkar till information, guider och rådgivning listats för de företag som är intresserade av stöd i sin ansökningsprocess.

Läs hela praktikantrapporten här.

#CohesionAlliance varnar för nedskärningar i sammanhållningspolitiken

Efter att det finska ordförandeskapet föreslagit nedskärningar i sammanhållningspolitiken har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande, Charles Michel. Brevet betonar de olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna i sammanhållningspolitikens budget som presenterats.

Sammanhållningspolitiken är ett viktigt investeringsverktyg för EU och har en nyckelroll i att rusta regionala och lokala aktörer för att hantera utmaningar inom bland annat omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, klimatanpassning, digitalisering och integration. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget pågår för fullt i Bryssel och i ett dokument som presenterats av det finska ordförandeskapet föreslås fördelningen av medel till sammanhållningspolitiken minska med 44,6 miljarder euro jämfört med den nuvarande perioden, vilket motsvarar en minskning på 12 %.

Mot den bakgrunden har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel, där olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna presenteras. Alliansen betonar även sin oro för att förhandlingarna mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och rådet riskerar att undergräva de regionala och lokala myndigheternas engagemang i fondförvaltningen. Vidare framhåller alliansen att alla medlemsstater även fortsättningsvis bör vara skyldiga att utveckla partnerskapsavtal som fastställer fördelningen av uppgifter och ansvar vid förvaltningen av fonder och program inom sammanhållningspolitiken.

Alliansen framhäver också riskerna som kan uppstå om avtalet om den nya långsiktiga EU-budgeten försenas. Därför uppmanar #CohesionAlliance det Europeiska rådet att snabbt slutföra förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen för att partnerskapsavtal och program ska kunna upprättas i god tid och därigenom främja en smidig övergång till den kommande finansieringsperioden. De som står bakom alliansen är bland annat Regionkommittén (ReK), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR).

Läs hela artikeln här.

Cellcomb i Säffle får EU-medel från Europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen implementerar sedan 2017 pilotfasen av europeiska innovationsrådet (European Innovation Council – EIC). Den 5 december presenterade kommissionen nyheten att 75 små- och medelstora företag i EU tilldelas €278 miljoner genom EIC. Ett av företagen som erhåller finansiering är Cellcomb från Säffle.

Europeiska innovationsrådet syftar till att stödja innovation, entreprenörer, små och medelstora företag samt forskare i deras arbete med att skala upp nya, banbrytande innovationer. Detta görs genom att samla finansiering, strategisk rådgivning samt möjligheter att skapa nätverk inom ett samlat ramverk. EIC ska bidra till att identifiera och snabbt finansiera riskfyllda innovationer med stor potential för att skapa helt nya marknader. Det ska ge direkt stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument:

    1. Ett för tidiga stadier i processen (Pathfinder), och
    2. Ett för utveckling och marknadslansering (Accelerator).

I den största finansieringsrundan hittills för Europeiska innovationsrådets instrument Accelerator har 75 nystartade företag och små och medelstora företag valts ut. På listan över företag som valts ut för finansiering finns det värmländska företaget Cellcomb från Säffle. Detta är första finansieringsrundan där ”blandad finansiering” erbjuds, där en mycket högre finansieringsnivå tillåts och sträcker sig upp till 17,5 miljoner euro per företag. Den blandade finansieringen innebär att företagen kan få både ett bidrag och en direkt kapitalinvestering.

Företagen som valts ut för stöd från EIC Accelarator-piloten kommer från 15 medlemsländer och ytterligare fem associerade länder. De länder som erhållit det mest omfattande stödet är Frankrike, Israel, Schweiz och Tyskland. Efterfrågan på blandad finansiering har visat sig stark och indikerar att den nya finansieringsmodellen och samarbetet med EU är attraktivt för företag.

Bortom det ekonomiska stödet kommer det även finnas coaching, nätverk och accelerationstjänster för företagen att tillgå inom initiativet. EU-kommissionen har dessutom föreslagit att upprätta ett permanent EIC som en del av nästa forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Ta del av listan över företag som valts ut för finansiering här.

Läs mer om EIC-piloten här.

Läs hela artikeln här.

Ny undersökning om medborgares kännedom och uppfattning av EU:s sammanhållningspolitik

I oktober lanserade EU-kommissionen resultatet av en undersökning som mäter europeiska medborgares kännedom och attityder till EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitiken). Undersökningen redogör för i vilken utsträckning medborgare känner till EU:s delfinansierade projekt, vilken inverkan de har på städer och regioner samt hur attityder förändrats över tid. 

Sammanhållningspolitiken investerar i EU:s regioner och städer för att reducera ojämlikheter mellan medlemsländerna. Stödet går till att främja jobb, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, livskvalité och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s främsta investeringsverktyg på 351.8 miljarder euro vilket utgör en tredjedel av EU:s totala budget för perioden 2014-2020. Inom sammanhållningspolitiken ingår Europeiska regionalfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, vilka delfinansierar projekt i mindre utvecklade städer och regioner.

I oktober släppte EU-kommissionen undersökningen ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy”, som är en del av den årliga Europabarometern. Undersökningen genomfördes under juni 2019 och fokuserar på huruvida respondenterna hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljöer och om de anser att projekten har positiv eller negativ inverkan. Fyra av tio respondenter uppger att de hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljö och mer än åtta av tio respondenter uppger att de tycker att projekten har haft en positiv inverkan på dennes stad eller region.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan medlemsländerna. Polen har det bästa resultatet på 85 % och Danmark har det lägsta resultatet på 15 %, i frågan om huruvida medborgarna känner till EU:s delfinansierade projekt.  I Sverige svarar enbart 26 % av respondenterna att de hört talas om EU:s delfinansierade projekt med syftet att förbättra deras städer och regioner. Däremot tillhör Sverige ett av de länder där kännedomen om EU:s sammanhållningspolitik ökar. Bland de som känner till projekten i Sverige uppger 82 % att de haft en positiv inverkan på dennes stad eller region, vilket är strax över genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer.

Läs mer om undersökningen här.

Ta del av hela rapporten här.

 

 

Tre nya utlysningar inom sektorsprogrammet COSME

COSME är EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. Det finns nu utlysningar för tre program som är inriktade på klusterpartnerskap och internationalisering av kluster med sista ansökningsdag den 30 oktober.

Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) syftar till att ge stöd och hjälp till små och medelstora företag. Programstrukturen utgörs av fyra huvuddelar inom vilka företag kan erhålla stöd genom att förbättra tillgången till marknader, förbättra tillgången till kapital, främja entreprenörskap och förbättra ramvillkor. COSME har därigenom en mycket tydlig koppling till Värmlandsstrategins område Fler och starkare företag.

En av de fyra huvuddelarna avser klusterinternationaliseringsprogram för små och medelstora företag (SME) och har följande mål:

  • Intensifiera samarbete mellan kluster och affärsnätverk över gränser och eventuellt över sektoriella gränser.
  • Främja de europeiska strategiska klusterpartnerskapen för att bli internationella och leda internationellt klustersamarbete inom områden av strategiskt intresse gentemot tredje länder utanför Europa.
  • Att bättre stödja små och medelstora företag i den globala konkurrensen.

Genom att följa dessa mål kommer programmet att utveckla en gemensam internationell strategi som stödjer små och medelstora företags internationalisering utanför Europa och inom nya tematiska områden. De tre utlysningarna som huvudområdet avser listas nedan och samtliga inriktningar har sista ansökningsdatum den 30 oktober.

Projekt för Clusters Go International – Stöd för förberedande åtgärder för upprättande och utformning av nya europeiska strategiska klusterpartnerskap för Going International.

Projekt för Clusters Go International – Stöd för första implementering, testning och vidareutveckling av europeiska strategiska klusterpartnerskap Going International

Projekt för Cluster Go International – Jordobservationsdata och applikationer

Länk till ansökningsomgången 2019

Länk till arbetsprogram för 2019

Missa inte vår inspirationsdag om Erasmus+ och internationalisering i skolan 10 september!

Vill du lära dig mer om hur din förskola, skola eller förvaltning kan komma igång att samarbeta med andra aktörer runt om i Europa? Ringa in den 10 september i almanackan – då är du välkommen på en inspirationsdag om Erasmus+ med fokus på internationalisering i skolan. 

Region Värmland och Karlstads kommun, i samarbete med Universitets- och Högskolerådet (UHR), bjuder in till en gratis fortbildning i hur du kan arbeta med skolutveckling tillsammans med andra länder för att stärka din och dina elevers kompetens.

Under inspirationsdagen kommer du att:

  • få information och kunskap om hur Erasmus+ kan stödja det internationella arbetet på din skola och förvaltning.
  • få verktyg i att direkt komma igång med att samverka runt om i världen.
  • få ta del av inspirerande exempel om hur Erasmus+ används i Värmland. 

Praktisk information:
Datum: 10 september 2019.
Tid: 13.00 – 16.30.
Plats: Karlstad CCC.
Målgrupp: lärare och rektorer i grund-gymnasieskola, representanter för
skolförvaltningar samt EU-samordnare.
Anmälan: Sista anmälningsdag är den 3 september. Anmäl dig här.

Erasmus+ inbjudan 10 september

Regioner i industriell omvandling: EU-kommissionen har presenterat de första resultaten pilotprojektet där Norra Mellansverige deltar

Norra Mellansverige tilldelas 300 000 euro för att ställa om till en koldioxidsnål och resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår, har sedan början av 2018 deltagit i ett pilotprojekt lanserat av EU-kommissionen för att genomgå en industriell omvandling. Projektet syftar till att hjälpa regioner att utveckla nya tillvägagångssätt för att stimulera tillväxt och en ökad produktivitet utifrån smarta specialiseringsstrategier för att bättre kunna tackla både industriella och samhällsförändringar.

Norra Mellansverige har i partnerskap med EU-kommissionen identifierat behovet av att etablera en facilitet som ska fokusera på resurseffektiva och koldioxidsnåla lösningar för att skapa ett öppet innovationsklimat i Norra Mellansverige. Detta för att klara övergången till en utsläppssnål och cirkulär ekonomi. Faciliteten, som går under betäckningen ”Transition Lab” ska koordinera lösningar så att aktörer, särskilt små- och medelstora företag, från de tre regionerna på ett gynnsamt sätt kan anpassa sig och bidra till ett hållbart och cirkulärt Europa. EU-kommissionen meddelade den 8 maj att Norra Mellansverige beviljats medel på 300 000 euro för att genomföra projektet.

Konkret ska laboratoriet samla Norra Mellansveriges regioner, kluster, lärosäten och innovationsparker för att organisera workshops och meningsutbyten, för att gemensamt identifiera utmaningar kopplade till omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Parallellt med laboratoriets verksamhet kommer det även att lanseras ”innovationscheckar” som syftar till att kick-starta samarbeten mellan näringsliv, lärosäten och offentliga aktörer, för att mobilisera resurser och åtgärda de utmaningar som identifierats.

EU:s kommissionär för regionalpolitik, Corina Cretu, menar att de resultat som pilotprojekten hittills har genererat är positiva och att alla EU:s regioner bör inspireras av resultaten i framtiden. Det är viktigt att identifiera regionala styrkor och utmaningar och strategiskt rikta resurser till dessa områden för att utvecklas inom den internationella ekonomin.

Enligt Cretu kommer EU-kommissionen att analysera resultaten av pilotprojekten, för att utveckla underlag och stöd som kan bidra till en industriell omvandling i större skala runt om i Europa inom ramen för sammanhållningspolitiken i nästa programperiod. Det kommer totalt att finnas över 90 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 som kan allokeras för att åtgärda de utmaningar som respektive region identifierar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs rapporten om de första resultaten här.