Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsfonden ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen, som består av den nya Återhämtningsfonden och EU-kommissionens omarbetade förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsfonden ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

Återhämtningsfonden går under namnet ’Next Generation EU’ och är en form av återhämtninginstrument som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Fonden är indelad i tre pelare, varav den första innefattar en ny återhämtnings- och resiliensfacilitetet på 560 miljarder euro. Dessa medel ska tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt. Den första pelaren inkluderar även ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen framhäver att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsfonden via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Återhätmningsfonden bild

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Nytt turism- och transportpaket i kölvattnet av coronaviruset

Den 13 maj presenterade EU-kommissionen ett paket med riktlinjer och rekommendationer för turism- och transportsektorerna som ska bistå medlemsländerna i samband med att reserestriktioner börjar lättas. En av förhoppningarna är bland annat att turistföretag så småningom ska kunna öppnas.

Turism- och transportpaketet innehåller initiativ som ska hjälpa EU-länder att succesivt lätta på de reserestriktioner som införts som en effekt av spridningen av coronaviruset, samtidigt som företag åter kan starta igång sina verksamheter. Paketet motiveras också genom att EU-kommissionen framhäver vikten av att EU-medborgarna bör få möjligheten att uppleva en trygg och avkopplande sommar efter månader i isolering. Följande punkter ingår i paketet:

  • Ett övergripande meddelande om turism och transporter 2020 och åren därefter.
  • En gemensam strategi för att gradvis och på ett samordnat sätt lätta på restriktionerna för den fria rörligheten vid EU:s inre gränser.
  • En gemensam ram för att stödja ett gradvis återställande av transporter samtidigt som passagerarnas och personalens säkerhet garanteras.
  • En rekommendation om att göra resevouchrar till ett attraktivt alternativ till kontantersättning.
  • Gemensamma kriterier och principer för att gradvis återställa turismverksamheter

Kommissionen påpekar noggrant att lättnader av restriktionerna kommer att ske med stor hänsyn till hur smittspridningen och säkerhetsläget ser ut inom medlemsländerna. Länderna ska dock ges möjlighet att på ett samordnat sätt häva sina restriktioner gemensamt, förutsatt att säkerhetsläget beträffande smittspridningen anses vara under kontroll. För att undvika att länder enbart öppnar upp för vissa utvalda EU-medborgare införs även en princip för icke-diskriminering.

Utöver detta har EU sedan tidigare dessutom vidtagit en rad andra åtgärder som ska stimulera den ekonomiska återhämtningen från krisen vi befinner oss i. För att små och medelstora företag inom turism ska kunna överleva krisen har statsstödsreglerna tillfälligt luckrats upp för att möjliggöra statliga stöd till krisande branscher. Andra exempel är ett nytt investeringsinitiativ som kan användas för att öka företagens likviditet samt Sure-initiativet som frigör 100 miljarder euro tillägnade bevarandet av jobb och arbetstillfällen.

Läs mer om hela turism- och transportpaketet här.

För att ta del av frågor och svar kring paketet går det att läsa mer här.

Ny manual ska underlätta för interregionala S3-partnerskap

EU-kommissionens forskningscentrum (JRC) har presenterat en manual som kan användas för att utveckla interregionala S3-partnerskap. Vikt läggs vid att skapa goda arbetsprocesser samt behovet av utvärdering och uppföljning av partnerskap.

Tanken med manualen är att den ska vara ett praktiskt verktyg för att vidareutveckla och förbättra interregionala partnerskap för smart specialisering (S3). Manualen är baserad och utformad utifrån erfarenheter från framgångsrika interregionala partnerskap sedan 2015. Samtliga projekt och partnerskap har en koppling till de tematiska områden som står i centrum för EU-kommissionens S3-partnerskap, det vill säga livsmedelsförsörjning, energi och industriell modernisering.

Manualen presenterar den arbetsmetod som används av partnerskapen. Metoden är indelad i fyra faser: lära, sammankoppla, demonstrera, kommersialisera, följt av skala upp som en femte fas. Den stegvisa metoden är ett arbetssätt som utvecklats genom Vanguardinitiativet och alla aktörer som ingår i godkända partnerskap uppmanas att använda sig av manualen och dess metoder för att skapa förutsättningar för lyckosamma och framgångsrika projekt.

För att skapa legitimitet och tilltro till projekten uppmanas partnerskapen även att arbeta med uppföljning och utvärdering. I manualen presentas därför också utvärderings- samt uppföljningsmekanismer som kan vara värda att ta del av. Förhoppningen är att detta kan effektivisera arbetet med projekten samtidigt som styrningsstrukturerna för partnerskapen och projekten tydliggörs och blir lättare att följa.

För att partnerskap ska kunna godkännas och vara berättigade till stöd inom ramen för S3-plattformarna krävs ett minimum i antal EU-regioner som deltar i partnerskapen, en tydlig koppling till smart specialisering i form av regionala strategier samt att regionerna har uttalade planer på interregionala investeringar.

Region Värmland är aktiv i de interregionala S3-partnerskap som fokuserar på bioekonomi och 3d-printing som implementeras genom nätverket Vanguardinitiativet.

Läs mer och ta del av den nya manualen här.

Läs mer om Vanguardinitiativet här.

Satsningar på kompetens och utbildning i nytt europeiskt pilotprojekt

EU-kommissionen och Europeiska investeringsfonden (EIF) lanserar ett nytt pilotprojekt med garantier motsvarande 50 miljoner euro som kan användas för att finansiera investeringar i utbildning, fortbildning och kompetenshöjande insatser.  

Syftet med pilotprojektet är att det ska fungera som ett instrument som kan finansiera kompetenshöjande åtgärder och utbildning bland företag, studerande och olika utbildningsorganisationer. Förhoppningen är att detta i förlängningen ska kunna underlätta för människors inträde på arbetsmarknaden, samtidigt som det svarar upp mot den europeiska ekonomins föränderliga och flexibla behov.

Initiativet beskrivs även som viktigt apropå rådande situation där coronapandemin försatt Europa i en svår ekonomisk situation. Genom pilotprojektet vill man skapa incitament som kan stödja företag och studerande, som i sin tur kan bidra till att den ekonomiska återhämtningen efter krisen påskyndas och underlättas. Medlen beskrivs också som viktiga för att EU ska kunna fortsätta vara en ledande aktör på den globala arenan när det gäller teknisk utveckling, samtidigt som kunskapsekonomin kan fortsätta att utvecklas.

Det avsätts 50 miljoner euro, med stöd från Europeiska investeringsfonden för strategiska investeringar (Efsi), för garantierna under pilotfasen. Totalt hoppas man att garantierna ska kunna mobilisera resurser motsvarande 200 miljoner euro i finansiering. De finansinstitut och utbildningsaktörer som är intresserade av att bli finansförmedlare i och med garantierna kan svara på den öppna intresseanmälan som EIF utlyst. Det är EIF som väljer ut och hanterar valet av finansförmedlare.

Vidare kommer EIF att erbjuda finansförmedlare, exempelvis banker, universitet och yrkeshögskolor, en kostnadsfri garanti för första förluster om de bygger upp nya portföljer med lånefinansiering till studerande och företag. Med medlen kommer företagen och de studerande ha möjligheter att finansiera exempelvis lån, uppskjutna betalningar och inkomstrelaterade lån. Pilotprojektet kommer testas under 2020 med målet att bli ett permanent verktyg inom ramen för EU:s kommande flerårsbudget 2021-2027.

Läs mer om pilotprojektet här.

Riksrevisionen: brister i systemet med strukturfondspartnerskap

Riksrevisionen har publicerat en ny rapport som analyserar systemet med regionala strukturfondspartnerskap i Sverige. Granskningen visar att det finns flera brister som kopplar an till dålig transparens, otydliga prioriteringar och även risker för jäv.  

Strukturfondspartnerskapens syfte är att genom en rad olika aktörer säkerställa ett regionalt medbestämmande i fördelningen av resurser som Sverige får via ERUF och ESF. Under programperioden 2014-2020 förfogar partnerskapen över 12,2 miljarder kronor i EU-medel som ska prioriteras och fördelas på projekt inom ramen för programmen. Prioriteringarna är i sin tur vägledande för den medfinansiering, vilket är ett krav från EU, som Sverige bidrar med i projekten.

I Riksrevisionens rapport lyfts ett antal samlade aspekter fram som förhindrar att EU-medlen förvaltas och administreras på ett så effektivt sätt som möjligt. Exempelvis finns en tendens där representanter inom partnerskapen företräder aktörer som själva ansöker om medel eller som sedan tidigare redan beviljats finansiering. Partnerskapens ansvarsfördelning beskrivs i vissa fall också som otydlig, samtidigt som regeringen brister i sitt övergripande ansvar med att ge partnerskapen rätt förutsättningar för att utföra sina uppdrag.

Andra faktorer som nämns är avsaknaden på riktlinjer inom partnerskapen när det gäller hur projekt prioriteras och väljs ut. Projektens kvalitet tenderar enligt rapportförfattarna att prioriteras bort i förmån för geografisk spridning och organisationstyp. Därtill finns också ett ökat behov av insyn i beslutsprocesserna då det ibland saknas underlag och motiveringar till varför projekt beviljats. Regionernas påtagliga inflytande över partnerskapen beskrivs delvis som positivt då det bidrar till förverkligandet av många projekt, samtidigt som det enligt rapporten också innebär att vissa projekt i praktiken beviljas medel på förhand.

Rekommendationer som Riksrevisionen tagit fram till regeringen för att säkerställa en mer effektiv, rättssäker och tydlig förvaltning av EU-medel är att:

  • Utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap.
  • Förtydliga ansvarsfördelningen.
  • Säkerställa att strukturfondspartnerskapen följer gällande bestämmelser om jäv.
  • Se över grunderna för att utse strukturfondspartnerskapens ledamöter.
  • Ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för hur de vill prioritera EU-medel.
  • Ställa krav på att strukturfondspartnerskapens motiveringar är klargörande.

Läs om Riksrevisionens rekommendationer här.

För att läsa rapporten i sin helhet hittar du den här.

Satsning från EU-kommissionen och EIB frigör €8 miljarder till små och medelstora företag

För att råda bot på den likviditetsbrist som råder inom näringslivet i och med coronapandemin, vidtas nu åtgärder för att banker och långivare ska få utökade garantier för att låna ut likvida medel till små och medelstora företag.  

Coronavirusets effekter på världsekonomin har försatt många små och medelstora företag i en mycket svår ekonomisk situation med likviditetsbrist som följd. Bristen på likvida medel innebär att banker och långivare inte är lika benägna att låna ut pengar till företag som är i stort behov av pengar under krisen, då riskerna med detta anses vara allt för höga. EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) gör därför en gemensam satsning för att frigöra resurser till garantier som kan stimulera utlåningen till små och medelstora företag under krisen.

Genom att frigöra 1 miljard euro från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) vill EU-kommissionen och EIB stärka Europeiska investeringsfondens (EIF) möjligheter att tillhandahålla garantier till banker och långivare via Cosmes lånegarantiinstrument och Horisont 2020:s InnovFin-garantiinstrument för små och medelstora företag. Garantierna uppgår till ett värde av 2,2 miljarder euro vilket i sin tur frigör 8 miljarder euro i finansiering till utsatta företag i behov av likvida medel. De viktigaste inslagen i garantierna är:

  • Enklare och snabbare tillgång till EIF-garantin.
  • Högre risktäckning – upp till 80 % av potentiella förluster på individuella lån.
  • Fokus på rörelsekapitallån i hela EU.
  • Mer flexibla villkor, inklusive senareläggning, omläggning eller betalningsuppskov.

Långivarna och bankerna, exempelvis Almi, erbjuds garantierna genom en inbjudan till intresseanmälan som utlystes den 6 april. Vid en intresseanmälan kommer pengar kunna delas ut direkt via Cosmes och Horisonts respektive garantiinstrument, vilket innebär att långivarna kan få omedelbar tillgång till garantierna redan i april. Åtgärderna kommer omfatta minst 100 000 företag, och tanken är att företagen ska kunna vända sig direkt till sina lokala banker och långivare för att ansöka om lån.

Mer information om åtgärderna och finansieringen av likvida medel finner du här.

Länk till listan på långivare och banker som är aktuella för dessa åtgärder återfinns här.

Nytt solidaritetsinstrument ska stödja arbetstagare och företag

För att ytterligare mobilisera nödvändiga investeringar och resurser i kampen mot coronaviruset föreslår EU-kommissionen ett nytt solidaritetsinstrument som ska stödja arbetstagare och företag under coronakrisen. 

Solidaritetsinstrumentet, som kallas Sure-initiativet, innefattar 100 miljarder euro som ska ge medlemsländerna lånemöjligheter som kan dämpa virusets effekter på ekonomin. Dessa resurser ska kunna användas till bland annat fortsatta utbetalningar av löner, vilket är viktigt för att företagen ska kunna behålla sin personal men också för att människor ska kunna betala hyra, mat och andra nödvändiga utgifter under krisen.

Alla EU-länder kommer kunna använda sig av lånen, men pengarna kommer styras dit behovet ses som störst. Sure-initiativet kommer också användas för att stödja de tillfälliga strukturella förändringar som sker på arbetsmarknaden i många länder, såsom förkortade arbetstider, pausade arbeten men även andra åtgärder som syftar till att skydda jobb, arbetstagare och egenföretagare. Livsmedelsproduktion och livsmedelsproducenter får dessutom extra stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, via både direktstöd och genom landsbygdsprogrammet.

Ihop med EU-kommissionens Sure-initiativ presenteras också förslag om att ställa om strukturfonderna till att prioritera insatser mot coronaviruset. Förslaget kallas ”Investeringsinitiativet mot coronaeffekter plus” och innehåller kompletterande åtgärder till det första investeringsinitiativet som Brysselkontoret tidigare har rapporterat om. Exempelvis kommer Fonden föreuropeiskt bistånd till de dem som har det sämst ställt (FEAD) prioriteras om på ett sätt som kan skydda de mest utsatta, bland annat genom elektiska matkuponger och stöd till nödvändig skyddsutrustning. Dessutom slopas kravet på medfinansiering, vilket innebär att det är möjligt att begära 100 % finansiering av de åtgärder man söker pengar för.

Vidare föreslås de medel som återstår av EU-budgeten under detta år att helt avsättas till behoven i sjukvården, både när det gäller tillgången på personal, skyddsutrustning och respiratorer. Brysselkontoret har sedan tidigare också informerat om de förändringar som gjorts inom de tre sammanhållningsfonderna, där det nu också framgår att medel ska kunna flyttas mellan fonderna för att ytterligare öka dess flexibilitet i hanteringen av COVID-19.

Läs mer om EU-kommissionen förslag till solidaritetsinstrument här.

Frågor och svar kring initiativet går också att finna här.

Regionkommittén presenterar handlingsplan för COVID-19

Europeiska regionkommittén (ReK) har tagit initiativ till en handlingsplan för att stödja regionala och lokala myndigheter i hanteringen av COVID-19. För att regioner och kommuner ska kunna adressera gemensamma lösningar och behov vill kommittén även se en ny plattform avsedd för samverkan och utbyten av erfarenheter.

I handlingsplanen uppmanas EU-institutionerna att prioritera stöd till regioner och kommuner genom att införa en ny EU-mekanism avsedd för nödsituationer på hälsoområdet. Syftet bör vara att samordna och distribuera nödvändig medicinsk utrustning till hela EU. För att skydda och upprätthålla människors hälsomässiga, sociala och ekonomiska behov vill man även se ett ökat ekonomiskt stöd till företag och arbetslösa. Initiativ till regionala återhämtningsplaner ses också som mycket viktigt för att värna lokala och regionala ekonomier.

Regionkommittén föreslår även att en ny plattform för samverkan mellan regioner och lokalsamhällen under krisen bör inrättas. Förhoppningen är att plattformen kan skapa incitament för samhällen runtom i Europa att dela med sig av de behov och lösningar som uppstår till följd av viruset, men också finna samarbeten och gemensamma lösningar. Genom att låta Regionkommitténs ledamöter ha möjlighet att lämna synpunkter på de åtgärder EU vidtagit hittills i kampen mot COVD-19 kan plattformen även fungera som en källa till återkoppling, där effekterna av åtgärderna på lokal nivå kan adresseras. Samtliga åtgärder som inkluderas i handlingsplanen är:

  • Utökat stöd genom en ny EU-mekanism gällande hälso- och sjukvård.
  • Ny plattform för regionala och lokala utbyten under coronakrisen.
  • Skapa vägar till återkoppling från lokal nivå genom ReK:s ledamöter.
  • Ge lokala och regionala myndigheter återkommande ny information om de åtgärder EU vidtar för att stävja krisen.
  • Skapa incitament för att bedöma EU:s åtgärder under pandemin.

I och med pandemin framhäver Regionkommittén även sin roll som en länk mellan EU och dess lokala och regionala myndigheter och betonar att kommittén står redo att informera, bistå, engagera samt företräda EU:s städer och regioner under krisen.

Läs mer om Regionkommitténs handlingsplan för att hantera coronaviruset här.

EU kraftsamlar för att hantera coronakrisen

EU-kommissionen fortsätter arbetet med att försöka stävja coronavirusets effekter på ekonomin och folkhälsan. Bland annat prioriteras resurser till sjukvården, stödjande åtgärder till små och medelstora företag samt vikten av fria transporter i EU.

Brysselkontoret har tidigare rapporterat om EU-kommissionens förslag till ”Investeringsinitiativ mot Coronaeffekten”, där riktlinjerna för sammanhållningspolitiken prioriteras om i förmån för investeringar och stöd till hälso- och sjukvård och hårt drabbade företag. Detaljer kring hur ESF kan användas under krisen har också börjat utkristalliseras. Fonden ska bland annat möjliggöra korttidspermitteringar, saminvesteringar i rekrytering av sjukvårdspersonal och medicinsk utrustning samt förmåner till föräldrar som tvingas stanna hemma från jobbet. Tillfälliga förändringar görs även inom statsstödsreglerna, vilket ger medlemsländerna möjligheter att stödja krisande företag och ekonomin med likvida medel.

I takt med att allt fler länder har valt att införa gränskontroller och reserestriktioner har EU-kommissionen uppmärksammat behovet av fria transportvägar. Detta bedöms vara mycket viktig för att leveranskedjor av exempelvis livsmedel och sjukvårdsutrustning fortsatt ska kunna transporteras och vara tillgängliga på EU:s inre marknad. Därför har medlemsländerna uppmanats att snabbt identifiera ”gröna” gränsövergångar inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där godstrafiken fortsatt ska kunna flyta på obehindrat.

För att medlemsländerna ska få ett större handlingsutrymme att hantera krisen vill EU-kommissionen även se att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul aktiveras. Konkret innebär detta att delar av de krav som normalt finns inom det europeiska finanspolitiska ramverket tillfälligt läggs åt sidan. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har dessutom lanserat ett stödprogram motsvarande 750 miljarder euro som ska användas för att stödköpa stats- och företagsobligationer i euroländerna, liksom ett stödpaket avsett för hanteringen av coronaviruset på 120 miljarder euro.

Ytterligare åtgärder värda att nämna är en ny expertpanel bestående av epidemiologer och virologer som bildats på initiativ av EU-kommissionen. Panelen ska utarbeta riktlinjer för hur EU bör hantera de risker som COVID-19 för med sig samt kartlägga vilka prioriteringar som är viktiga framåt för hälso- och sjukvården och civilskydd. Dessutom har ett initiativ om en EU-gemensam upphandling av personlig skyddsutrustning visat sig vara lyckosamt, där leveranser till sjukvården i flera medlemsländer bedöms kunna ske inom loppet av två veckor.

Läs mer om hur EU hanterar spridningen av coronaviruset här.
Bildkälla: © European Union, 2020