Fokus på gränsöverskridande samarbeten i höstens nummer av Panorama

Nu finns höstens upplaga av Panorama att läsa. I detta nummer uppmärksammas hur hållbarhet översätts i praktiken inom ramen för bland annat Interreg-projekt. Därtill går det att läsa om företags finansiering av en grön omställning, liksom synen på gränsöverskridande regionala samarbeten.

I år fyller Interreg 30 år, vilket uppmärksammas i Panoramas höstnummer på flera sätt. I en av artiklarna presenteras en ny undersökning som genomförts för att kartlägga hur Interregprogram kommunicerar och arbetar kring mål om hållbarhet och grön omställning. Inom ramen för dessa program och projekt identifieras bland annat papperslös kommunikation, digitala möten och konferenser, minskat användande av plast samt färre ”giveaways” som viktiga faktorer att utveckla och jobba vidare med för att matcha målen om hållbarhet och omställning.

Interreg uppmärksammas även i en annan artikel där resultaten av en ny undersökning om gränsöverskridande samarbete presenteras. Undersökningen har genomförts av Gallup, på beställning av EU-kommissionen, och är en uppföljning av en liknande undersökning som genomfördes 2015. Undersökningen visar att samarbetet mellan många gränsregioner är mycket gott samtidigt som tilliten mellan dessa regioner och samhällen också är hög. Den sociala tilliten är allra högst mellan regionerna som omfattas av Interreg-programmen längs gränserna Sverige-Norge följt av Sverige-Danmark-Norge och Sverige-Finland-Norge. Undersökningen visar också att den gränsöverskridande mobiliteten har förbättrats sedan 2015, där de främsta anledningarna för mobilitet över gränsen är turism och handel. Undersökningen presenterar även de största hindren för gränsöverskridande samarbeten där bland annat skillnader i språk och administrativa system och regler är de största hindren.

Höstens nummer av Panorama bjuder även på en djupdykning i vilka åtgärder som EU som helhet planerar för att stödja små- och medelstora företag under coronakrisen. Dessutom bjuds det på reportage från Litauen, där sammanhållningspolitikens betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet uppmärksammas. Avslutningsvis går det även att läsa om hur sammanhållningspolitiken under nuvarande programperiod underlättat arbetet med att minska luftföroreningar.

Det nya numret av Panorama hittar du här.

Kommissionen bäddar för renoveringsvåg i ny strategi

Inom ramen för den gröna given och i linje med målet om ett klimatneutralt EU år 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi under namnet ”Renoveringsvågen”. Tanken är att strategin ska stimulera energieffektivisering och förbättringar av byggnaders energiprestanda.

Den nya strategin innefattar ett mål om att fördubbla renoveringstakten gällande byggnader och lokaler runtom i Europa under de kommande tio åren. Syftet med detta är att energieffektivisera bostäder, arbetsplatser och offentliga byggnader runtom i Europa genom förbättrad energiprestanda, lägre utsläpp och ökad resurseffektivitet. I dagsläget kan 40 % av EU:s energianvändning härledas till uppvärmningen av byggnader och lokaler.

Utöver att vara en viktig del i arbetet mot ett klimatneutralt EU till år 2050 ämnar strategin även att motverka energifattigdom. Idag uppskattats cirka 34 miljoner européer inte ha råd att värma upp sina hem, vilket i sin tur påverkar både livskvalitet och hälsa. Därför innehåller strategin rekommendationer riktade till medlemsländerna och deras arbete med att bekämpa energifattigdom. Kommissionen bedömer att 35 miljoner byggnader kan komma att renoveras fram till 2030. Dessutom finns potential för att cirka 160 000 nya gröna jobb skapas inom byggsektorn genom strategins förlag till åtgärder.

Strategin innefattar tre huvudområden: utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning, åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda, samt renovering av offentliga byggnader som skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. För att förverkliga detta kommer strategin underlätta för renoveringskedjor på olika sätt, bland annat genom nya finansieringsverktyg och tillhandahållande av tekniskt stöd. Exempelvis kommer Next Generation EU att spela en central roll för att finansiera och uppnå målen inom ramen för strategin, samtidigt som samfinansiering och privatinvesteringar ska stimuleras.

Exempel på konkreta åtgärder som EU-kommissionen vill se är höjda standarder för privata och offentliga byggnaders energiprestanda, vilket i sin tur ska stimulera energieffektivisering och ”gröna” renoveringar. Man vill också se en utbyggd marknad för hållbara produkter och byggtjänster genom att betona nya material, naturbaserade lösningar, återvinning samt återanvändning. Inom ramen för de gröna jobb som skapas i samband med detta vill kommissionen även se satsningar på kompetensutveckling i byggsektorn.

Läs mer om strategin och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om strategin hittar du här.  

Viktiga förändringar i flera sektorsprogram nästa programperiod

Från och med den 1 januari 2021 påbörjas en ny programperiod i EU som ska gälla fram till och med slutet av 2027. I och med detta presenteras nu förändringar inom ramen för EU-programmen Erasmus+, Europiska solidaritetskåren och Europa för medborgarna.

I ett nytt programförslag från EU-kommissionen framgår det att Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ska följa principer om inkludering, hållbar internationalisering, digitalisering samt särskilda mål inom Agenda 2030. Detta innebär bland annat ett större fokus på att inkludera unga med olika förutsättningar i projekt som finansieras av programmen, att det ska bli enklare för små och nya aktörer att delta, prioriteringar om minskade klimatavtryck i samband med resor, virtuellt lärande samt harmonisering med Agendas 2030:s mål om livslångt lärande.

I förslaget kommer Erasmus+ i likhet men nuvarande programperiod att omfatta utbildningssektorn, ungdomsområdet och idrottssektorn. Programmets struktur förblir densamma indelat efter mobilitet, strategiska partnerskap och stöd för policyförändring. Några exempel på föreslagna förändringar i programmet är organisationers möjligheter att ansöka om Erasmus+-ackreditering redan från och med hösten 2020, sänkt gräns för antalet deltagare i vissa projekt för att locka mindre organisationer samt att DiscoverEU-initiativet, som syftar till att ge 18-åringar möjligheten att upptäcka Europa, integreras med Erasmus+.

Europeiska solidaritetskåren är ett relativt nytt program (som lanserades 2018) och syftar till att skapa möjligheter för unga som vill utföra volontärarbete eller delta i projekt som gör nytta för människor i det egna hemlandet eller i andra europeiska länder. Programmet kommer att bibehålla sin struktur med undantag för några mindre förändringar när det gäller kvalitetsmärkning av de organisationer som vill omfattas av programmet, liksom smärre förändringar i handläggningen av ansökningar.

Europa för medborgarna kommer att slås samman med programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för att bilda ett helt nytt program med namnet ”Kultur, jämlikhet, rättigheter och värderingar” (Culture, Equality, Rights and Values – CERV). Det nya programmet ska skydda och främja olika typer av rättigheter och värden som sker inom ramen för civilsamhällets organisationer, med det långsiktiga syftet att värna öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som är kontaktpunkt för Europa för medborgarna kommer organisera informationsmöten om CERV under hösten, mer information om seminarierna kommer att publiceras inom kort på MUCF:s hemsida.

Läs mer om förändringarna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren här.

På gång inom EU hösten 2020 är publicerad

Två gånger om året släpper Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport där aktuella ämnen inom ramen för EU-samarbetet presenteras. I höstens nummer får läsaren ta del av förhandlingarna kring den nya långtidsbudgeten, skapandet av en ny gemensam migrationspolitik och åtgärder i kölvattnet av pandemin.

I rapporten, som publiceras en gång i halvåret, belyser SKR ett tiotal EU-politiska områden som anses påverka och vara av intresse för svenska kommuner och regioner och deras arbete. Dessutom presenterar SKR sina synpunkter och förslag till åtgärder inom ramen för respektive område, liksom hur organisationen ska verka framåt för sina medlemmars intressen.

Ett av de tio områden som SKR väljer att belysa i höstens rapport berör regionalpolitik och samarbete. Här presenteras bland annat hur det nya initiativet React-EU kommer att tillföras nästan 50 miljarder euro extra till sammanhållningspolitiken fram till 2022, via återhämtningsfonden Next Generation EU. Även innebörden av den nya Fonden för en rättvis omställning samt pågående programmeringsarbete inför kommande programperiod gällande ERUF, Interreg och ESF+ diskuteras. SKR bedömer bland annat att ESF+ 2021-2027 kommer vara av stort intresse för organisationens medlemmar, främst då den tillför medel till kompetensutveckling, omställning och därmed även regional utveckling.  

Miljö, energi och transporter är ytterligare ett område där SKR redogör för aktuella insatser. Här nämns EU:s nya klimatpakt, där SKR bland annat betonar vikten av synergier till redan existerade initiativ, exempelvis regioners pågående arbete med energi- och klimatstrategier. Vidare går det att läsa om EU:s nya livsmedelsstrategi, liksom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi där SKR genom den Europeiska Regionkommittén avser att komma med inspel och synpunkter gällande kommissionens förslag av förändringar i lagstiftningen beträffande avfallshantering. 

Inom ramen för asyl- och migrationspolitik, vilket utgör ett av SKR:s prioriterade områden för 2020, vill SKR verka för att regeringen bidrar till att EU-länderna kommer överens om en ny migrations- och asylpakt, en jämnare fördelning av flyktingmottagandet i EU samt att ett regionalt och lokalt inflytande säkras när EU fattar beslut om asyl- och migrationsfrågor. Rapporten redogör även för några av de låsningar som finns när det gäller EU:s möjligheter att komma överens om en ny och gemensam migrations- och asylpolitik. 

Rapporten belyser även andra områden som är prioriterade av SKR under 2020, till exempel den social dimensionen i EU, översyn av statsstödsregler, EU:s avloppsdirektiv, EU:s mål om klimatneutralitet vid 2050, mobilitet och infrastruktur, EU:s forskningspolitik med det nya sektorsprogrammet Horisont Europa samt kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Läs rapporten i sin helhet här.

Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.

Ny årlig strategi för hållbar tillväxt och klargöranden kring faciliteten för återhämtning och resiliens

I EU-kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt 2021 presenteras en plan och vägledning för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är ett centralt verktyg i EU:s kommande återhämtningsinstrument Next Generation EU.

Den årliga strategin för hållbar tillväxt kan ses som starten för den europiska planeringsterminen ett år och framåt. Nu, liksom förra året, utgår strategin för hållbar tillväxt från den gröna given men med skillnaden att den är anpassad efter pandemins effekter på Europa. Inom ramen för strategin för hållbar tillväxt 2029 presenterar EU-kommissionen även en ”strategisk vägledning” för hur faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomföras.

Region Värmlands Brysselkontor har sedan tidigare rapporterat om Europeiska rådet överenskommelse om ett nytt återhämtningsinstrument vid namn Next Generation EU (NGEU), och det är inom ramen för detta instrument som faciliteten för återhämtning och resiliens finns presenterad. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör den största delen av NGEU och är tillägnad medlemsländernas återhämtning från krisen i form av medel som kan avsättas för nödvändiga stöd och reformer, liksom åtgärder som stimulerar en rättvis omställning i linje med den gröna given.

Faciliteten har en föreslagen budget om 672,5 miljarder euro som kan tillhandahållas genom både lån och bidrag under de kommande åren, vilket kan jämföras med NGEU:s totala budget på 750 miljarder euro. Sverige kan tilldelas ca 3,7 miljarder euro genom faciliteten.

För att kunna ta del av medlen klargör den nya strategin för hållbar tillväxt 2021 att medlemsländerna måste utforma utkast till nationella planer där reformer och investeringar som bidrar till respektive lands återhämtning presenteras. Planerna ska ha en tydlig koppling till prioriteringarna och målen som ryms inom ramen för den gröna given och de fyra fokusområden som föregående års strategi för hållbar tillväxt presenterade. Dessa fyra är:

  • Miljömässig hållbarhet
  • Produktivitet
  • Rättvisa
  • Makroekonomisk stabilitet

I de nationella planerna för resiliens och återhämtning vill EU-kommissionen även att länderna ska lägga vikt vid reformer och investeringar som kan öka ländernas möjligheter till tillväxt, jobbskapande samt social och ekonomisk resiliens. Dessutom pekar kommissionen ut sju ”Flaggskeppsprojekt” som medlemsländerna uppmanas att investera i. Projekten innefattar grön energi och energieffektivisering, renovering av privata och offentliga byggnader, hållbara transporter, bredbandsutbyggnad, digitalisering, industriell data samt omskolning och kompetensutveckling.

Medlemsländerna måste lämna in planerna för återhämtning och resiliens till EU-kommissionen senast den 30 april 2021 men kommissionen uppmanar medlemsländerna att lämna in utkast på planerna redan den 15 oktober 2020.  Faciliteten för återhämtning och resiliens ska enligt planerna vara tillgänglig redan den 1 januari 2021.

Läs mer om faciliteten och den årliga strategin för hållbar tillväxt här.

Frågor och svar om initiativen finns här.

Bildkälla: © European Union

State of the Union 2020 – vägen ut ur krisen och in i framtiden

Idag, den 16 september, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt första State of the Union-tal. Stor vikt lades vid pandemin och hur Europa hittills tacklat krisen, men också hur Europa och EU framåt ska återhämta sig och möta framtiden genom Next Generation EU.

Von der Leyen började sitt tal med att tacka all sjukvårdspersonal för deras mod, empati och pliktkänsla när det gäller att skydda och ta hand om den europeiska befolkningen i en tid av svår kris. Hon betonade hur krisen tydliggjort den medmänsklighet som finns i Europa, samtidigt som samhällets sårbarhet blivit uppenbar och där vi som medborgare för stunden förlorat en del av vår frihet. Genom Next Generation EU (NGEU) ska starten av återhämtningen från krisen även ses som starten till ett mer samlat EU som möter framtidens utmaningar.

Den viktigaste prioriteringen framåt, enligt von der Leyen, är att stilla den oro som många EU-medborgare känner över sin hälsa och försörjning. I talet fanns därför en uttalad ambition om att EU ska utöka samarbetet inom hälsa och bli en hälsounion. Här presenterades även nya satsningar för att stärka EU:s medicinska myndighet EMA och smittforskningsenheten ECDC. För att skydda företag och arbetstillfällen uppmärksammades även det nya SURE- initiativet samt ett kommande förslag som ska främja arbetet med att ta fram ett ramverk för minimilöner i medlemsländerna.

En av de viktigaste nyheterna som von der Leyen kunde presentera var kommissionens uppdaterade förslag till utsläppsmål om en 55-procentig minskning av koldioxid i EU fram till år 2030. Dessutom underströks det att 37 % av medlen inom ramen för NGEU är tillägnade miljö- och klimatåtgärder, däribland nya hållbara sätt för byggnation och renovering, nya gröna framväxande sektorer, industrins övergång till klimatsmart teknik samt energieffektiviseringar och grön energi, vilka alla kommer utgöra viktiga delar i EU:s omställning och återhämtning.

I talet nämnes också betydelsen av digitalisering och digital teknik under pandemin och hur detta kommer vara fortsatt viktigt framöver. För att stötta en sådan utveckling nämndes återigen NGEU och de medel som finns tillgängliga för digitalisering, cybersäkerhet samt hanteringen och skyddandet av privat data. Inom ramen för detta presenterades det även under talet ett nytt europeiskt ”moln” där industridata ska kunna samlas och användas för forskning och innovation. 

Avslutningsvis talade Ursula von der Leyen om Europas roll som global aktör i världen. Här nämndes bland annat att EU måste verka för en rättvis globalisering inom ramen för de internationella plattformar, avtal och samarbeten som EU ingår i. Ett annat viktigt besked var att kommissionen under nästkommande vecka kommer att presentera sitt förslag till migrationspakt för att hantera migrationsfrågan, och där kommissionens ordförande uppmanade medlemsländerna till solidaritet och samarbete.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Talet i sin helhet finns här.  

EU-kommissionen presenterar initiativ för ökad ekologisk produktion

Inom ramen för den gröna given avser EU-kommissionen att sjösätta en handlingsplan för ekologiskt jordbruk. Genom att stimulera ekologisk produktion inom jordbrukssektorn vill kommissionen skapa förutsättningar för att nå målet om 25 % ekologiskt odlad jordbruksmark i EU 2030.

Handlingsplanen för ekologiskt jordbruk är en del av den gröna given och målet om ett klimatneutralt EU till år 2050. Den syftar också till att uppnå specifika mål som är satta genom EU:s nya Från-jord-till-bord-strategi samt den nya handlingsplanen för biologisk mångfald – två strategier som också är en del av den gröna given och som Brysselkontoret även rapporterat om sedan tidigare.

I handlingsplanen för ekologiskt jordbruk återfinns tre prioriterade områden: stimulans av utbud och efterfrågan kopplat till ekologiskt odlade produkter, främjande av ekologiskt jordbruk i EU samt mål om att stärka det ekologiska jordbrukets roll när det gäller att förhindra klimatförändringar och förluster av biologisk mångfald. Med anledning av detta har EU-kommissionen lanserat ett 12 veckor långt samråd, med sista svarsdag den 27 november, där allmänheten har möjlighet att ge sin syn på det utkast till handlingsplan som kommissionen tagit fram.

Utöver handlingsplanen föreslås även ny lagstiftning som ska ta hänsyn till jordbrukssektorns föränderliga karaktär. Bland annat ska lagstiftningen säkerställa rättvis konkurrens för jordbrukare samtidigt som förekomsten av bedrägerier motverkas, vilket i sin tur är viktiga verktyg för att stärka och upprätthålla konsumenternas förtroende för ekologiskt odlade produkter. Genom EU:s politik för att främja jordbruk och livsmedel avser kommissionen för 2021 även att avsätta 40 miljarder euro till åtgärder som främjar medvetenhet, kvalitet och efterfrågan beträffande ekologiskt producerade produkter.

Europeiskt jordbruk kommer dessutom fortsatt att stimuleras via den nuvarande och framtida jordbrukspolitiken, exempelvis genom programmet för landsbygdsutveckling, i form av exempelvis stöd som jordbrukare kan ta del av vid en övergång till ekologisk produktion. Lagstiftningen som ska komplettera den nya handlingsplanen, i kombination med den uppdaterade gemensamma jordbrukspolitiken, kommer att träda i kraft 1 januari 2022, vilket är ett år senare än planlagt. Detta beror på att sektorn ska kunna hinna anpassa sig och ta höjd för pandemins effekter på näringen.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärder för att främja ekologiskt jordbruk här.

Frågor och svar om initiativen finns att läsa här.

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.