2019 det mest EU-positiva året i Sverige

Det föregående året markeras som det mest EU-positiva året i Sverige sedan inträdet i EU 1995. Utvecklingen bygger på att inga partier längre driver frågan om ett utträde, en låg nivå av EU-motstånd och ett högt stöd för det svenska medlemskapet.

Mot bakgrunden av flera samspelande händelser har 2019 blivit det mest EU-positiva året sedan Sveriges inträde i EU 1995. Ett svenskt utträde ur EU betraktas inte längre som en aktuell punkt för varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, efter att de båda partierna slutade driva frågan för ungefär ett år sedan.

Även det svenska EU-motståndet har försvagats i omgångar och låg i november 2018 på en historiskt låg nivå på 16 procent. EU-opinionen i Sverige nådde en rekordsiffra under våren 2019, där stödet för det svenska EU-medlemskapet uppmättes till 62 procent enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sveriges inträde i den europeiska unionen ägde rum vid nyåret 1995, vilket innebär att det svenska medlemskapet firar 25-års jubileum. Detta uppmärksammades även i en intervju med EU-minister Hans Dahlgren i Dagens Nyheter den 4 januari. I intervjun framhäver Dahlgren att EU blivit starkare under de senaste 25 åren och att dagordningen breddats med frågor som rör klimat, säkerhet och migration. Vidare betonas även två stora utmaningar som väntar för EU under 2020-talet – rättsväsendets oberoende i länder som Polen och Ungern samt att färdigställa Brexit.

Läs hela artikeln här.

Läs hela intervjun här.

Tre av åtta svenska EU-mål riskerar att inte uppfyllas

Sverige ser ut att nå fem av åtta EU-mål till 2020. De EU-mål som Sverige kanske klarar avser forskning och utvecklingsandel av BNP samt energieffektivitet. Däremot når Sverige inte målet om att minska andelen som saknar gymnasieutbildning, där utvecklingen går åt motsatt håll.

EU-länderna beslutade för tio år sedan om åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020. Bortsett från de gemensamma målen har EU-länderna satt egna nationella mål, där Sveriges mål generellt sett betraktats som mer ambitiösa än andra.

På EU-nivå ser chanserna goda ut för att nå målen gällande växtgasutsläpp, sysselsättning och delen universitetsutbildade. Vad gäller satsningarna på forskning och fattigdomsbekämpning ser utsikterna desto sämre ut. Kvarstående mål om energieffektivitet, tidiga skolavhopp och förnyelsebart återstår det att se huruvida målen uppnås eller inte.

Det finns fem mål som Sverige sannolikt kommer att uppnå och dessa listas nedan enligt Sveriges läge, följt av Sveriges EU-mål för 2020 inom parentes:

  • Höjd sysselsättning: 82,6% (Över 80%)
  • Minskning växthusgaser: -24,8% (-17%)
  • Andel förnybar energi: 54,5% (49%)
  • Andel 30 – 34-åringar som har eftergymnasial utbildning: 52% (45-50%)
  • Andelen personer 20 – 64 år som står utanför arbetskraften: 10,8% (Under 14%)

Vidare finns det två mål inom vilket det kvarstår att se huruvida Sverige uppnår målen:

  • Forskning och utvecklingsandel av BNP: 3,4% (4%)
  • Energieffektivitet: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe (Max energiförbrukning 43,4 Mtoe)

Det åttonde EU-målet handlar om att få fler elever genom gymnasiet och utgörs av att andelen elever i åldrarna 18 – 24 utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Målet är det enda vars utveckling gått åt motsatt håll då Sverige har en ökad andel utan gymnasieutbildning.

  • Andelen som saknar gymnasieutbildning: 9,3% (7%)

Motsvarande statistik för år 2019 finns inte från Värmland. Däremot finns det siffror från 2017 – 2018 som exempelvis visar på att 21,7% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning gentemot riksgenomsnittet på 26,7%, enligt Dialog Värmland.

Ta del av Dialog Värmland här.

Läs hela artikeln här.