Covid-19 pandemins påverkan på den europeiska arbetsmarknaden

Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning (Cedefop) har analyserat jobbannonser på nätet i alla EU:s medlemsländer från 2019 och 2020 för att få en bild över den europeiska arbetsmarknaden. Pandemin har haft stora effekter på Europas arbetsmarknad, vilket resulterat i en ökad arbetslöshet men det har även avslöjat en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden, framförallt inom hälsosektorn, men även bristande digitala kunskaper hos EU:s invånare.

Grundat på digitala jobbannonser har Cedefop försökt ta reda på hur stor efterfrågan på arbetskraft är och vilken kompetens som efterfrågas på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten visar att i genomsnitt minskade antalet jobbannonser i EU med 10 % under 2020 jämfört med 2019. I Sverige minskade antalet jobbannonser med mer än 20 % under samma period.

Arbetsmarknadens branscher har påverkats olika av pandemin och social distansering har tvingat många företag att öka sin digitala närvaro. Det har gjort att företag inom branscher som traditionellt har låg digitalisering, till exempel företag inom servicesektorn, har påverkats mer negativt av pandemin än andra branscher. Till exempel har andelen annonser inom ekonomi och administration minskat med 25 % och andelen annonser inom hotell och restaurangbranschen har minskat med 15 % jämfört med 2019. Rapporten slår dock fast att de företag inom dessa sektorer som ökade sin digitalisering har klarat sig bättre och resultatet visar dessutom att dessa nu har en mer resilient företagsmodell.

Enligt rapporten har andra branscher klarat övergången till en ökad digitalisering. Till exempel utbildningssektorn som har skiftat mot fler distans- och onlinekurser. Enligt rapporten har utbildningsbranschen lyckats väl med den omställningen med liten minskning i annonser (-6 %). Även tillverkningsindustrin har klarat sig genom krisen relativt bra med en liten minskning (-2 %) av andelen annonser.

Figur 1: Färdigheter som efterfrågas i jobbannonser (2020 och procentuell förändring sedan 2019).
Källa: Cedefop skills OVATE (https://www.cedefop.europa.eu/files/9157_en.pdf)

Rapporten visar också att det råder brist på kompetens i vissa branscher på den europeiska arbetsmarknaden. Till exempel har andelen annonser som efterfrågar utbildad sjukvårdspersonal ökat med 13 % jämfört med 2019. Dessutom har jobbannonser inom hälso- och sjukvårdssektorn flyttats från interna jobbportaler till de offentliga. Rapportförfattarna menar att det är ett tydligt tecken att det råder kompetensbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

De nya digitala arbetssätt som pandemin har fört med sig har även avslöjat att fyra av tio européer saknar grundläggande datorkunskaper. Samtidigt visar rapporten att EU:s arbetsmarknad har en ökad efterfrågan efter digital kompetens. Figur ett ovan visar på hur efterfrågan på förmågor och färdigheter i jobbannonserna har förändrats mellan 2019 och 2020. I figur ett går det att se att kompetens inom mjukvaruutveckling, dataanalys och digitalt samarbete är de kompetenser där efterfrågan har ökat mest. Rapporten slår fast att EU tillsammans med medlemsstaterna måste adressera dessa brister på digital samt hälso- och sjukvårdskompetens för att främja en välfungerande europeisk arbetsmarknad.

Läs mer om Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning på deras hemsida här.  

Ladda ner Cedefop:s analys av arbetsmarknadstrender under Covid-19 pandemin här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

Läget i energiunionen – ny rapport visar på svenska framsteg

EU-kommissionen har släppt en ny rapport om framsteg och utmaningar gällande EU:s samlade energipolitik.  Rapporten, som är den första sedan den gröna given lanserades, utvärderar även varje medlemslands energiplaner och hur dessa lever upp till unionens klimatmål.

I rapporten analyseras medlemsländernas nationella klimat- och energiplaner i syfte att utvärdera hur väl respektive land uppfyller de mål och ambitioner som är kopplade till 2030 års klimat- och energimål. Sammantaget visar rapporten att länderna generellt sett gör goda framsteg och att 2030-målet är inom räckhåll. Pandemin tycks dessutom haft en liten effekt på EU:s energisystem, samtidigt som framtida satsningar på energisystemen lyfts fram som ett sätt att stimulera Europas återhämtning efter krisen.

För Sveriges del redovisas positiva resultat när det gäller mängden utsläpp av koldioxid. Sedan 2005 har de inhemska koldioxidutsläppen minskat med 25 %, vilket kan jämföras med det nationella 2020-målet som siktar mot 17 % minskning. När det gäller andelen förnybar energi i Sverige kan 54,6 % av energikonsumtionen härledas till förnybara energikällor, vilket är högre än det nationellt satta 2020-målet på 49 %. Dock uppmanas Sverige att investera mer i energieffektivisering av byggnader, ny infrastruktur för elfordon samt utfasning av fossila energikällor.

Inom ramen för det som kallas ”energiunionen”, det vill säga EU:s samlade åtgärder för ett mer hållbart energisystem, finns det fem dimensioner som rapporten siktar in sig på. Dessa är utfasning av fossila bränslen, omställning till förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Rapportens syfte är att vägleda medlemsländerna hur arbetet med energiunionens prioriteringar fortsatt kan stärkas, samt hur det nya räddningspaketet Next Generation EU kan främja att prioriteringarna implementeras.

Utöver rapporten om tillståndet i energiunionen, har kommissionen även presenterat en ytterligare rapport om den fossilfria energins konkurrenskraft i EU, som bland annat visar att den europeiska industrin varit duktig på att åtnjuta energiomställningen och användningen av ”grön” energi. Exempelvis betonas det hur energiomställningen även bidrar till fler mervärden, ökad arbetsproduktivitet samt ökad sysselsättning. 

Läs mer om rapporten här.

Faktablad och rekommendationer beträffande Sveriges energianvändning återfinns här.  

EU:s årliga regionala och lokala barometer 2020

Regionkommittén har tagit initiativ till en ny årlig rapport vars syfte är att belysa regionala och lokala behov runtom i EU och hur dessa kan skapa underlag för politiska beslut på EU-nivå. I den första utgåvan ligger fokus på coronapandemins effekter på Europas regioner och städer. 

Rapporten, som går under namnet ”EU:s regionala och lokala barometer”, betonar i sitt första nummer de sociala och ekonomiska konsekvenser som pandemin fört med sig. Bland annat uppmärksammas ”saxeffekten”, det vill säga att regionernas utgifter under pandemin har ökat samtidigt som intäkterna minskar. Detta kompletteras även med en överblick av de europeiska regioner som drabbats hårdast av krisen, där Västsverige, delar av Skåne och Stockholmsområdet utgör några exempel.

Sysselsättning och sociala konsekvenser är ytterligare ett avsnitt i rapporten. Exempelvis lyfts ungas situation fram, dels utifrån hur pandemin påverkat arbetsmarknaden, men också utifrån EU:s skiftande möjligheter till distansundervisning och likvärdig utbildning. Man identifierar även att kvinnor, som utgör ungefär 80 % av arbetskraften i EU:s sjuk- och hälsovårdsyrken, drabbas hårdare av pandemin på grund av dess hårda press på välfärdssystemen. En annan sårbar sektor är turismen, vilken betonas som en särskilt viktig näring för perifera och rurala regioner i EU. 

Coronapandemin har enligt rapporten även synliggjort regionala och lokala skillnader gällande sjukhusvård runtom i Europa. I ljuset av detta har en opinionsundersökning genomförts under september månad i alla medlemsstater, där 26 300 personer fått ge uttryck för en större önskan om att lokala och regionala myndigheter bör få ett större inflytande över EU:s politik för vård och hälsa.

Inom ramen för demokrati och inflytande går det även att läsa om hur förtroendet för de regionala och lokala myndigheterna är förhållandevis stort i EU. Även här har Regionkommittén, tillsammans med OECD, genomfört en ny opinionsundersökning som bekräftar detta samt att européerna som svarat på undersökningen vill se att lokala och regionala myndigheter och instanser får ett större inflytande över EU-politiken. Detta lyfts också fram som ett sätt att stärka demokratin och förtroendet i sin helhet för EU-samarbetet.

Läs en kortare sammanfattning av den nya barometern här.

Barometern i sin helhet finns att läsa här.

Dystra framtidsutsikter för EU:s ekonomi i ny prognos

I en ny ekonomisk rapport för 2020 konstateras att coronapandemin försatt världen och EU i en svår ekonomisk chock med risk för allvarliga socioekonomiska följder. Prognosen är att EU:s ekonomin kommer att krympa med 7,5 % under 2020.  

Trots medlemsländernas och EU:s omfattande insatser för att minska de ekonomiska konsekvenserna för företagen, hushållen och ekonomin i sin helhet, befinner sig Europa i ett läge där en historiskt stor ekonomisk recession är att vänta. I de ekonomiska prognoserna identifieras även ett troligt scenario där medlemsländernas återhämtning kan komma att skilja sig åt i stor utsträckning, där länder med svagare ekonomisk struktur och höga statsskulder riskerar att få det extra tufft.

Enligt den ekonomiska rapporten är det främst nedgången i privatkonsumtion, industriproduktion, investeringar, handel samt kapitalflöden som orsakat den ekonomiska chocken. Ländernas stegvisa lättande på restriktioner bedöms dock bana väg för en ekonomisk återhämtning, samtidigt som den ekonomiska prognosen för 2021 inte tycks täcka upp för de förluster som pandemin orsakar under 2020.

Den ekonomiska nedgången kombinerat med pandemins övriga effekter på samhället innebär också att ekonomiska, finansiella och sociala skillnader inom EU riskerar att cementeras. Samhällets attityder gentemot globalisering, globala värdekedjor samt internationellt samarbete bedöms också kunna förändras på ett sätt där människor blir mer skeptiska och negativt inställda, vilket i sin tur skulle kunna hämma EU och Europas ekonomiska återhämtning.

Det är viktigt att betona att den ekonomiska rapporten sker utifrån prognoser med hög osäkerhet. Bedömningarna för hur länge pandemin kommer prägla EU och världen förändras kontinuerligt. På samma sätt förändras de ekonomiska prognoserna, vilka kan komma att innebära nya dramatiska framtidsutsikter för den europeiska ekonomin framöver om viruset håller sig kvar längre än väntat.

Läs mer om den ekonomiska vårprognosen för 2020 här.

Svensk ekonomi granskas i årets landrapport

EU-kommissionen har släppt 2020 års landrapporter. För Sveriges del betonas bland annat en god men avtagande ekonomisk utveckling, behovet av strukturreformer på bostadsmarknaden samt problem med kompetensbrist i ett flertal branscher.

Landrapporterna för respektive land analyserar och utvärderar ländernas ekonomiska läge och utveckling. Dessutom återfinns en utvärdering av de rekommendationer föregående landrapport presenterade, där Sverige bland annat vidtagit åtgärder för ökade anslag till hållbara transporter, nya riktlinjer för kompetensutveckling och utbildning, nya regler för penningtvätt samt en viss framgång när det gäller stimulans av bostadsbyggandet.

Rapporten betonar att Sverige har en stark banksektor som kan komma att bli sårbar vid en ekonomisk nedgång eller vid förändrade räntevillkor. Vidare påpekas hushållens höga skuldsättning i förhållande till BNP, som är bland de högsta inom EU, och de fortsatt höga bostadspriserna. På sikt anses dessa två faktorer utgöra en risk för den svenska ekonomin i sin helhet men också för banksektorn i händelse av oordnade korrigeringar i ekonomin.

Landrapporten identifierar även ett antal strukturella problem. Anklagelser om penningtvätt hos svenska banker, svårigheten i att integrera och sysselsätta lågutbildade och invandrare från utanför EU trots hög ekonomisk tillväxt, växande skillnader i skolresultat mellan skolor, avstannad produktivitetstillväxt samt behovet av omfattande investeringar inom området klimat- och miljö är några av de politiska områden som bedöms kräva strukturella åtgärder.

Kommissionen presenterar även vilka regioner som betraktas vara aktuella för att omfattas av de investeringar som ryms inom den nya Fonden för rättvis omställning. Fonden ska säkerställa att de regioner och delar av näringslivet som har svårast att bli klimatneutrala stöttas och inte hamnar på efterkälken. I Sverige pekas Norrbotten och Västerbotten ut som de regioner med störst behov av fondens medel, baserat på industrins fossilberoende och därmed höga utsläpp.

Hela rapporten går att läsa i sin helhet här.

Svenska regeringar brister i förankringen av EU-politik

Enligt en ny rapport från Lunds universitet brister svenska regeringar i förankringen av EU-politik hos myndigheter, organisationer och andra intressenter. Viktiga synpunkter uteblir och skapar enligt rapportförfattaren ett demokratiskt underskott.

När EU-kommissionen presenterar förslag och planer i Bryssel sammanfattar regeringen så kallade faktapromemorior kring de förslag som är relevanta och av intresse. Dessa innefattar enklare beskrivningar av respektive förslag, samtidigt som de används för att ge relevanta intressenter möjligheten att bidra med synpunkter. Rapporten har analyserat 2200 promemorior från olika departement sedan år 2001.

Rapporten visar att svenska regeringar i två tredjedelar av fallen valt att inte hämta in några synpunkter alls, samtidigt som det är få fall där det anges att samråd har skett. Statsrådsberedningen, under ledning av statsministern, är det departementet som brister mest när det gäller att hämta in synpunkter kring faktapromemoriorna. Där saknar 97 % av promemoriorna inbjudan till samråd.

Trenden över tid är även den negativ och rapportförfattaren Maria Strömvik menar att Sveriges förankring av EU-politiken minskat kontinuerligt under de åren landet varit med i EU. I de fall där samråd skett är det dessutom allt oftare enbart myndigheter som bjuds in till samråd, medan andra aktörer lämnas utanför.

Granskningen kan ses som problematisk då samråd och remissvar kan ses som en del av det grundlagsfästa krav som finns i Sverige, där regering och riksdag förpliktat sig att inhämta åsikter från myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer. Det finns inga strikta krav på att regeringen måste hämta in synpunkter i samband med ny EU-politik, vilket Maria Strömvik menar är viktigt att ändra på för att motverka ett demokratiskt underskott.

Läs mer i artikeln här.

Rapporten i sin helhet återfinns här.

Sverige i topp när det gäller andelen förnyelsebar energi

Enligt siffror från Eurostat har tolv av EU:s medlemsländer uppnått sina nationella mål gällande andelen förnybar energi för år 2020. Sverige är ett av dessa, där andelen förnybar energi uppgår till 54,6 % av den totala energianvändningen.

Statistiken från EU:s statistikkontor Eurostat visar också att Sverige är det land inom EU som har högsta andel förnybart i sitt energisystem. I botten återfinns länder såsom Nederländerna och Malta, där andelen förnybar energi motsvarar siffrorna 7,4 % respektive 8 %.

Målen är utformade efter respektive lands nationella förutsättningar, med hänsyn till ekonomi och potentiell utvinning från förnyelsebara energikällor. Flera utav länderna ligger nära eller strax under sina uppsatta mål, däribland länder som Rumänien, Österrike och Ungern. Nederländerna tillsammans med Frankrike är de länder som är längst ifrån att uppnå sina mål om andelen förnybar energi.

Sedan 2004 har EU:s totala användning av förnybar energi mer än fördubblats från 8,5 % till 18 % fram till och med år 2018. Statistiken ses som viktig, då den ger en indikation på hur utvecklingen gällande EU:s klimat- och energimål fortskrider. EU har klimat- och energimål för både 2020 och 2030. Målet är att nå 20 % förnybar energi fram till år 2020 och att 32 % av EU:s totala energianvändning ska baseras på förnybara energikällor år 2030.

Mer information finns här.

Analys av kommunerna och EU-projekt från Sieps

Kommunerna erhåller en stor del av de EU-medel som går till Sverige. De finansiella och organisatoriska effekterna som uppstår granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier vid Malmö universitet.

Analysen framhåller att forskningsområdet för hur kommer påverkas av EU:s finansiering, organisering och styrning inte är lika omfattande i jämförelse med hur medlemsländerna påverkas av EU:s lagar och regler. Därför står konsekvenserna av kommuners EU-projektarbeten i fokus för analysen.

EU-medlemskapet har inneburit att Sverige ökat användningen av projekt i offentlig sektor. Bland annat har Europeiska socialfonden finansierat ungefär 100 000 projekt i Sverige sedan 1995. Projekten karaktäriseras ofta för att de involverar flertalet delar av de kommunala organisationerna. Däremot menar författaren att projektorganisationer inte enbart ska ses som projektbärare av sina resultat, utan att även den egna prägeln på projekten kan visa på effekter som bidrar till utvecklingen.

Fonder bör inte enbart betraktas som finansieringskällor eftersom de även ger utrymme för att lära och förändra de kommunala organisationerna. Styrning och genomförande av kommunalt EU-arbete skapas genom att dess kriterier anpassas till den kommunala praktiken. Bland de EU-fonder som specificeras omnämns bland annat Östersjöprogrammet där gränsöverskridande samarbeten främjas och Interreg Europe, där kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyten framhålls.

Analysens sammanfattning framhåller att svenska kommuner som organisationer har utvecklat sin projektkompetens. Däremot framhåller författaren att EU-projekt som utvecklingsarbeten behöver tas på allvar för att uppnå resultat och effekter. Organisationer bör ha en tydlig inriktning på sina satsningar, utmaningar och resurser för att möjliggöra kommunens behov till en EU-fond och därigenom lämplig för finansiering.

Läs hela analysen här.

2019 det mest EU-positiva året i Sverige

Det föregående året markeras som det mest EU-positiva året i Sverige sedan inträdet i EU 1995. Utvecklingen bygger på att inga partier längre driver frågan om ett utträde, en låg nivå av EU-motstånd och ett högt stöd för det svenska medlemskapet.

Mot bakgrunden av flera samspelande händelser har 2019 blivit det mest EU-positiva året sedan Sveriges inträde i EU 1995. Ett svenskt utträde ur EU betraktas inte längre som en aktuell punkt för varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, efter att de båda partierna slutade driva frågan för ungefär ett år sedan.

Även det svenska EU-motståndet har försvagats i omgångar och låg i november 2018 på en historiskt låg nivå på 16 procent. EU-opinionen i Sverige nådde en rekordsiffra under våren 2019, där stödet för det svenska EU-medlemskapet uppmättes till 62 procent enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sveriges inträde i den europeiska unionen ägde rum vid nyåret 1995, vilket innebär att det svenska medlemskapet firar 25-års jubileum. Detta uppmärksammades även i en intervju med EU-minister Hans Dahlgren i Dagens Nyheter den 4 januari. I intervjun framhäver Dahlgren att EU blivit starkare under de senaste 25 åren och att dagordningen breddats med frågor som rör klimat, säkerhet och migration. Vidare betonas även två stora utmaningar som väntar för EU under 2020-talet – rättsväsendets oberoende i länder som Polen och Ungern samt att färdigställa Brexit.

Läs hela artikeln här.

Läs hela intervjun här.