EU investerar mer än 3 miljarder i Erasmus+ 2020

Budgeten för 2020 års Erasmus+ program förväntas bli på mer än 3 miljarder euro. Detta skapar fler möjligheter för unga människor att studera eller erhålla andra erfarenheter utomlands.

Den 5 november publicerade EU-kommissionen 2020 års utlysningar inom Erasmus+ programmet, vilket också är det sista året inom det nuvarande programmet för mobilitet och samarbete inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott. Budgeten förväntas landa på över 3 miljarder euro, en ökning på 12 % i jämförelse med 2019. Detta kommer generera fler tillfällen för unga människor i Europa att studera, träna eller erhålla professionell erfarenhet utomlands.

Alla offentliga eller privata organ som är verksamma inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott kan ansöka om finansiering enligt denna ansökningsomgång. De som är aktiva i ungdomsarbete, men inte i en etablerad ungdomsorganisation kan också ansöka. EU-kommissionen har idag publicerat programguiden på alla officiella EU-språk där information om alla möjligheter inom Erasmus+ år 2020 presenteras.

Inom programmet finns även initiativet ”Europauniversitet”, ett samarbete mellan lärosäten i olika länder som kan bli framtidens universitet. Syftet är att sprida europeiska värderingar, främja en europeisk identitet och lyfta den högre utbildningens kvalitet och konkurrenskraft. Därför har lärosäten, studentorganisationer, EU-länderna och kommissionen tagit fram initiativet, som en del av EU:s huvudinitiativ om att skapa ett europeiskt utbildningsområde.

En del av Erasmus+ avser även yrkesutbildning, exempelvis i form av ErasmusPro, där elever och lärlingar får möjlighet att tillbringa 3-12 månader utomlands för att utveckla yrkesmässiga och språkliga kompetenser. Inom vuxenutbildning finns det också ekonomiskt stöd för att skapa eller stärka regionala eller nationella nätverk för leverantörer av vuxenutbildning.

Läs hela artikeln här

Läs mer om Erasmus+ programguide här

Läs mer om Europauniversitet här

Frukostdebatt med Europaparlamentariker

Onsdagen den 9 oktober anordnade Göteborgs stads och Västra Götalandsregionens Brysselkontor en frukostdebatt där flera svenska europaparlamentariker medverkade. Samtalen präglas av de många förändringar som skett den senaste tiden inom EU.

Mot bakgrund av alla förändringar, med en tillträdande kommission och ett nytt parlament, fanns det många ämnen att avhandla under morgonen. De parlamentariker som deltog i debatten var Malin Björk (V), Erik Bergkvist (S), David Lega (KD) och Jessica Stegrud (SD).

Ämnen som diskuterades under debatten var bland annat parlamentarikernas uppfattning om den nya kommissionen och dess portföljer, kommissionärernas utfrågningar, parlamentarikernas tilldelade utskott och vilka utmaningar som väntar framöver. En stor del av debatten ägnades även åt att samtala om EU:s klimatarbete, sammanhållningspolitiken, långtidsbudgeten och sektorsprogrammmen.

Debatten gav upphov till många intressanta infallsvinklar på de spännande och intensiva utvecklingar som sker just nu i Bryssel. Det var således ett gott tillfälle för att få en uppfattning om de folkvalda politikerna och vilka frågor de lägger särskild vikt vid. Vi ser fram mot att följa parlamentarikernas arbete i deras nya utskott och prioriterade frågor inom den närmsta framtiden.

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här

Tre nya utlysningar inom sektorsprogrammet COSME

COSME är EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. Det finns nu utlysningar för tre program som är inriktade på klusterpartnerskap och internationalisering av kluster med sista ansökningsdag den 30 oktober.

Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) syftar till att ge stöd och hjälp till små och medelstora företag. Programstrukturen utgörs av fyra huvuddelar inom vilka företag kan erhålla stöd genom att förbättra tillgången till marknader, förbättra tillgången till kapital, främja entreprenörskap och förbättra ramvillkor. COSME har därigenom en mycket tydlig koppling till Värmlandsstrategins område Fler och starkare företag.

En av de fyra huvuddelarna avser klusterinternationaliseringsprogram för små och medelstora företag (SME) och har följande mål:

  • Intensifiera samarbete mellan kluster och affärsnätverk över gränser och eventuellt över sektoriella gränser.
  • Främja de europeiska strategiska klusterpartnerskapen för att bli internationella och leda internationellt klustersamarbete inom områden av strategiskt intresse gentemot tredje länder utanför Europa.
  • Att bättre stödja små och medelstora företag i den globala konkurrensen.

Genom att följa dessa mål kommer programmet att utveckla en gemensam internationell strategi som stödjer små och medelstora företags internationalisering utanför Europa och inom nya tematiska områden. De tre utlysningarna som huvudområdet avser listas nedan och samtliga inriktningar har sista ansökningsdatum den 30 oktober.

Projekt för Clusters Go International – Stöd för förberedande åtgärder för upprättande och utformning av nya europeiska strategiska klusterpartnerskap för Going International.

Projekt för Clusters Go International – Stöd för första implementering, testning och vidareutveckling av europeiska strategiska klusterpartnerskap Going International

Projekt för Cluster Go International – Jordobservationsdata och applikationer

Länk till ansökningsomgången 2019

Länk till arbetsprogram för 2019

Kommissionen lanserar ett samråd om Digitala Europas utformning

Utvecklingen av det nya programmet för ett Digitalt Europa fortgår. Nu öppnar Kommissionen ett samråd där intressenter kan göra sina röster hörda och påverka utformningen av programmets två första år. 

Sektorsprogrammet Digitala Europa planeras för tillfället av Kommissionen och innefattar investeringar på 9,2 miljarder euro under perioden 2021 – 2027. Under perioden kommer programmet att investera i digitala teknologier som kan utgöra stora skillnader för Europas medborgare och företag. Programmet främjar innovativa digitala teknologier och arbetar efter fem särskilda nyckelområden:

  • Superdatorer
  • Artificiell Intelligens
  • Cybersäkerhet
  • Avancerad digital kompetens
  • Säkerställa en bred användning och etablering av digital teknik i ekonomin och samhället, i linje med Europas hållbara mål och värderingar.

Programmets mål är att stärka Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och att höja den teknologiska självständigheten. Digitala Europa skapar en unik möjlighet för EU att investera i nödvändiga digitala kapaciteter, något som en enskild medlemsstat inte kan implementera på egen hand. Som en del av programmets utformning efterfrågar nu Kommissionen vad samhällen och företag i Europa bedömer som de viktigaste punkterna för programmets utformning. Därför har ett samråd lanserats online där intressenter, inklusive regionala och lokala aktörer, kan göra sina röster hörda. Ta chansen att påverka programmet innan samrådet stänger den 25 oktober.

Resultaten kommer att sammanställas till ett utkast som sedan finns att tillgå online. Underlaget kommer sedan att forma arbetsprogrammet och ansökningsomgångar för programmets två första år (2021 – 2022).

Läs mer om samrådet här och svara på enkäten här

Läs mer om programmet för ett Digitalt Europa här

 

Missa inte vår inspirationsdag om Erasmus+ och internationalisering i skolan 10 september!

Vill du lära dig mer om hur din förskola, skola eller förvaltning kan komma igång att samarbeta med andra aktörer runt om i Europa? Ringa in den 10 september i almanackan – då är du välkommen på en inspirationsdag om Erasmus+ med fokus på internationalisering i skolan. 

Region Värmland och Karlstads kommun, i samarbete med Universitets- och Högskolerådet (UHR), bjuder in till en gratis fortbildning i hur du kan arbeta med skolutveckling tillsammans med andra länder för att stärka din och dina elevers kompetens.

Under inspirationsdagen kommer du att:

  • få information och kunskap om hur Erasmus+ kan stödja det internationella arbetet på din skola och förvaltning.
  • få verktyg i att direkt komma igång med att samverka runt om i världen.
  • få ta del av inspirerande exempel om hur Erasmus+ används i Värmland. 

Praktisk information:
Datum: 10 september 2019.
Tid: 13.00 – 16.30.
Plats: Karlstad CCC.
Målgrupp: lärare och rektorer i grund-gymnasieskola, representanter för
skolförvaltningar samt EU-samordnare.
Anmälan: Sista anmälningsdag är den 3 september. Anmäl dig här.

Erasmus+ inbjudan 10 september

Anmälan till europeiska veckan för regioner och städer är öppen

Nu har anmälan öppnat till den europeiska veckan för regioner och städer (EWRC), som äger rum 7-10 oktober i Bryssel. Årets tema är ”Regions and Cities: Pillars of the EU’s Future”.

Under veckan organiseras mer än 300 workshops och seminarier och ungefär 6000 personer förväntas delta. Anmälan stänger den 27 september men seminarierna blir snabbt fullbokade så passa på att anmäla dig så snart som möjligt.

Mer information och länk till anmälan finns här.

Praktikantrapport: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

Under hösten 2018 och våren 2019 har EU:s åtagande gällande klimatet och att ställa om till en hållbar och cirkulär ekonomi intensifierats. EU-kommissionen har presenterat en rad strategier och det finns en tydlig gemensam nämnare för omställningen: Bioekonomi.

Bioekonomi är även ett prioriterat område för Region Värmland, vilket bland annat fastslås i regionens smarta specialiseringsstrategi och i det utpekade strategiområdet ”bioekonomi, klimat och energi”. Praktikantrapporten för vårterminen 2019 innehåller därför en kartläggning som redogör för EU:s nya strategier och policy som inverkar på bioekonomiområdet, vad det finns för statistik om bioekonomi på europeisk nivå och vilka finansieringsinstrument som kan användas för att finansiera EU-projekt kopplat till bioekonomin.

I rapportens första kapitel presenteras de strategier och policys som är relevanta för utvecklingen av bioekonomin. Bland annat återfinns presentationer av EU:s uppdaterade bioekonomistrategi, strategin om ett klimatneutralt EU 2050 och LULUCF-förordningen.

Med anledning av SCB:s framtagande av bioekonomistatistik i Sverige, på uppdrag av det svenska regionala bioekonominätverket, presenterar kapitel två en undersökning om vad för data det finns om bioekonomi på EU-nivå.

I rapportens sista kapitel presenteras ett gediget finansieringsavsnitt. Avsnittet delas upp utefter EU:s budgetperioder och redogör för de finansieringsmöjligheter som finns i den pågående budgetperioden 2014 – 2020 och hur finansieringsmöjligheterna för 2021 – 2027 förväntas se ut. Klart står att utvecklingen i EU är fördelaktig för Region Värmland.

Läs rapporten: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

Succén med Erasmus+ fortsätter: Nya studier visar att deltagare i programmet blir mer framgångsrika i arbetslivet

Erasmus+ är ett av de mest framgångsrika EU-programmen. Nu visar nya studier att Erasmus+ har haft en avgörande roll för fem miljoner studenter i EU när de tagit sig in på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen publicerade den 20 maj resultatet av två oberoende studier av EU:s flaggskeppsprogram gällande utbildning, Erasmus+. Med 77 000 svarande studenter och anställda inom högre utbildningssektorn visar resultaten att Erasmus+ medverkar till att deltagarna bland annat snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Därtill medverkar Erasmus+ till att läroinstitut blir mer internationella, innovativa och bättre på att förbereda studenter för arbetsmarknaden.

I EU-kommissionens pressmeddelande kommuniceras de tre mest betydelsefulla slutsatserna:

  • Erasmus+ hjälper studenterna som deltar i programmet att snabbare hitta rätt karriär och få jobb: 80% av deltagarna fick arbete inom tre månader efter sin examen, och 9 av 10 studenter använder kompetenser som de lärt sig under sin utlandsvistelse dagligen på sin arbetsplats.
  • Erasmus+ främjar en känsla av europeisk tillhörighet: Mer än 90% av de svarande yttrar att de blivit bättre på att samverka med människor med olika bakgrund och kultur.
  • Erasmus+ bidrar till digitalisering och social inkludering: Erasmusprogrammet har bland annat bidragit till en digital upprustning av lärosäten och främjat mer innovativa och digitala inlärningsmetoder.

Region Värmlands Brysselkontor rapporterade tidigare i år om det ökade deltagandet i Erasmus+ och studierna som nu presenteras av EU-kommissionen visar ännu en gång framgångarna med Erasmus+programmet.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Sverige på åttondeplats i en lägesrapport av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020

Vinnova har presenterat en lägesrapport över det svenska deltagandet i Horisont 2020. Svenska små- och medelstora företag är särdeles framgångsrika inom Horisont 2020:s delprogram för industriellt ledarskap. Men det finns stora regionala skillnader över deltagandet i Horisont 2020. Enbart 0,5% av de beviljade medlen i Sverige går till Värmland.

Sveriges myndighet för forskning och innovation, Vinnova, har publicerat en rapport om Sveriges deltagande i EU:s program Horisont 2020. Rapporten baseras på den kontinuerliga data som EU-kommissionen publicerar utefter programmets utlysningar. Sverige placerar sig på åttonde plats i EU när det gäller totala beviljade medel, samma placering som 2017.

Organisationer i Sverige har beviljats medel på ca. 1.3 miljarder euro, vilket i procent motsvarar 3,5 av Horisont 2020:s utlysta medel. Under perioden 2014 – 2018 har det i Sverige påbörjats 1953 projekt, och svenskt deltagande finns i 2961 projekt. De flesta av dessa projekt återfinns geografiskt i storstadsregionerna, vilka även inbegriper de största universiteten, och således de största forsknings- och innovationsprojekten.

Aktörer från Värmland deltar i 20 projekt, vilket motsvarar 0,7% av Sveriges totala deltaganden. Dessa 20 projekt har finansierats av Horisont 2020 med ca, 6,6 miljoner euro. Av dessa har 5,3 miljoner tilldelats universitet och högskola, 334 000 euro näringslivet och ca 900 000 euro till offentliga organisationer.

I ett mer regionalt perspektiv ser fördelningen för Norra Mellansverige ut enligt följande:

Län Univ & Högskola Näringsliv Forskningsorg Offentliga org Övriga Summa €
Gävleborg 206 875

 

6 688 100

 

0 887 105

 

141 319

 

7 923 400

 

Värmland 5 397 067

 

334 739 0 903 576

 

0 6 635 383

 

Dalarna 856 579

 

270 526

 

0 2 098 947

 

0 3 226 052

 

Data hämtad från: Vinnova Rapport VR 2019:04 s.51

Som tabellen visar, är det kategorin universitet och högskola som fått mest Horisont-medel i Värmland, medan näringslivet dominerar fördelningen i Gävleborg och offentliga organisationer i Dalarna. På aggregerad nivå är Karlstad Universitet den aktör som ensam fått mest finansiering i Norra Mellansverige.

Läs Vinnovas 2018 årsbok av Horisont 2020 här.