Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

COTER Buletin – ny tidskrift från Regionkommittén

Regionkommittén och utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) har tagit initiativ till en ny tidskrift – COTER Buletin. Tanken är att läsaren ska uppdateras kring initiativ kopplat till COVID-19 och hur krisen påverkar kommitténs och utskottets politikområden.

Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget är ett utskott vars ansvarsområden och intressen inkluderar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU, strukturfonderna, stadspolitik och bostadsfrågor, transporter, interregionalt samarbete samt frågor relaterade till EU-budgeten. För att belysa hur dessa politikområden påverkas av pandemin har utskottet valt att ta initiativ till den nya tidskriften – COTER Buletin.

I COTER Buletin kan läsaren ta del av nyheter och uppdateringar kring ny forskning som är relevant för hanteringen av krisen, men också diskussioner om hur krisen påverkar EU och dess många regioner och städer ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det går också att ta del av initiativ och exempel på åtgärder som implementeras från EU:s sida, liksom från nationell, regional och lokal nivå för att hantera krisen.

I det senaste numret går det bland annat att läsa om två yttranden som utskottet har gjort kopplat till den nya återhämtningsfonden och React-EU-initiativet, vars syfte är att tillföra 55 miljarder euro till EU-programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken under kommande programperiod. Vidare går det även att läsa om överenskommelsen som Europeiska rådet slöt under senaste toppmötet beträffande långtidsbudgeten, samt hur Regionkommittén resonerar kring Fonden för rättvis omställning.

I COTER-utskottet sitter fyra svenska representanter varav två med anknytning till Värmland – Tomas Riste från Region Värmland och Anders Knape från Karlstads Kommun. Utskottet ger ut COTER Buletin kontinuerligt och har hittills gett ut tre nummer av tidskriften.

Läs mer om tidskriften och de olika numren här.

Tredje och senaste numret hittar du här.

Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsfonden ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen, som består av den nya Återhämtningsfonden och EU-kommissionens omarbetade förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsfonden ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

Återhämtningsfonden går under namnet ’Next Generation EU’ och är en form av återhämtninginstrument som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Fonden är indelad i tre pelare, varav den första innefattar en ny återhämtnings- och resiliensfacilitetet på 560 miljarder euro. Dessa medel ska tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt. Den första pelaren inkluderar även ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen framhäver att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsfonden via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Återhätmningsfonden bild

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Riksrevisionen: brister i systemet med strukturfondspartnerskap

Riksrevisionen har publicerat en ny rapport som analyserar systemet med regionala strukturfondspartnerskap i Sverige. Granskningen visar att det finns flera brister som kopplar an till dålig transparens, otydliga prioriteringar och även risker för jäv.  

Strukturfondspartnerskapens syfte är att genom en rad olika aktörer säkerställa ett regionalt medbestämmande i fördelningen av resurser som Sverige får via ERUF och ESF. Under programperioden 2014-2020 förfogar partnerskapen över 12,2 miljarder kronor i EU-medel som ska prioriteras och fördelas på projekt inom ramen för programmen. Prioriteringarna är i sin tur vägledande för den medfinansiering, vilket är ett krav från EU, som Sverige bidrar med i projekten.

I Riksrevisionens rapport lyfts ett antal samlade aspekter fram som förhindrar att EU-medlen förvaltas och administreras på ett så effektivt sätt som möjligt. Exempelvis finns en tendens där representanter inom partnerskapen företräder aktörer som själva ansöker om medel eller som sedan tidigare redan beviljats finansiering. Partnerskapens ansvarsfördelning beskrivs i vissa fall också som otydlig, samtidigt som regeringen brister i sitt övergripande ansvar med att ge partnerskapen rätt förutsättningar för att utföra sina uppdrag.

Andra faktorer som nämns är avsaknaden på riktlinjer inom partnerskapen när det gäller hur projekt prioriteras och väljs ut. Projektens kvalitet tenderar enligt rapportförfattarna att prioriteras bort i förmån för geografisk spridning och organisationstyp. Därtill finns också ett ökat behov av insyn i beslutsprocesserna då det ibland saknas underlag och motiveringar till varför projekt beviljats. Regionernas påtagliga inflytande över partnerskapen beskrivs delvis som positivt då det bidrar till förverkligandet av många projekt, samtidigt som det enligt rapporten också innebär att vissa projekt i praktiken beviljas medel på förhand.

Rekommendationer som Riksrevisionen tagit fram till regeringen för att säkerställa en mer effektiv, rättssäker och tydlig förvaltning av EU-medel är att:

  • Utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap.
  • Förtydliga ansvarsfördelningen.
  • Säkerställa att strukturfondspartnerskapen följer gällande bestämmelser om jäv.
  • Se över grunderna för att utse strukturfondspartnerskapens ledamöter.
  • Ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för hur de vill prioritera EU-medel.
  • Ställa krav på att strukturfondspartnerskapens motiveringar är klargörande.

Läs om Riksrevisionens rekommendationer här.

För att läsa rapporten i sin helhet hittar du den här.

Nytt solidaritetsinstrument ska stödja arbetstagare och företag

För att ytterligare mobilisera nödvändiga investeringar och resurser i kampen mot coronaviruset föreslår EU-kommissionen ett nytt solidaritetsinstrument som ska stödja arbetstagare och företag under coronakrisen. 

Solidaritetsinstrumentet, som kallas Sure-initiativet, innefattar 100 miljarder euro som ska ge medlemsländerna lånemöjligheter som kan dämpa virusets effekter på ekonomin. Dessa resurser ska kunna användas till bland annat fortsatta utbetalningar av löner, vilket är viktigt för att företagen ska kunna behålla sin personal men också för att människor ska kunna betala hyra, mat och andra nödvändiga utgifter under krisen.

Alla EU-länder kommer kunna använda sig av lånen, men pengarna kommer styras dit behovet ses som störst. Sure-initiativet kommer också användas för att stödja de tillfälliga strukturella förändringar som sker på arbetsmarknaden i många länder, såsom förkortade arbetstider, pausade arbeten men även andra åtgärder som syftar till att skydda jobb, arbetstagare och egenföretagare. Livsmedelsproduktion och livsmedelsproducenter får dessutom extra stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, via både direktstöd och genom landsbygdsprogrammet.

Ihop med EU-kommissionens Sure-initiativ presenteras också förslag om att ställa om strukturfonderna till att prioritera insatser mot coronaviruset. Förslaget kallas ”Investeringsinitiativet mot coronaeffekter plus” och innehåller kompletterande åtgärder till det första investeringsinitiativet som Brysselkontoret tidigare har rapporterat om. Exempelvis kommer Fonden föreuropeiskt bistånd till de dem som har det sämst ställt (FEAD) prioriteras om på ett sätt som kan skydda de mest utsatta, bland annat genom elektiska matkuponger och stöd till nödvändig skyddsutrustning. Dessutom slopas kravet på medfinansiering, vilket innebär att det är möjligt att begära 100 % finansiering av de åtgärder man söker pengar för.

Vidare föreslås de medel som återstår av EU-budgeten under detta år att helt avsättas till behoven i sjukvården, både när det gäller tillgången på personal, skyddsutrustning och respiratorer. Brysselkontoret har sedan tidigare också informerat om de förändringar som gjorts inom de tre sammanhållningsfonderna, där det nu också framgår att medel ska kunna flyttas mellan fonderna för att ytterligare öka dess flexibilitet i hanteringen av COVID-19.

Läs mer om EU-kommissionen förslag till solidaritetsinstrument här.

Frågor och svar kring initiativet går också att finna här.

Samordnade insatser på initiativ av EU-kommissionen i kampen mot COVID-19

För att motverka de negativa effekter som coronaviruset innebär för EU:s och enskilda länders ekonomi föreslår EU-kommissionen nu en rad åtgärder för att begränsa virusets effekter. Däribland ett investeringsinitiativ inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Konkret innebär investeringsinitiativet en omfördelning av resurser inom sammanhållningspolitiken, motsvarande 37 miljarder euro. Kravet på återbetalning av oanvänd förfinansiering hos struktur- och investeringsfonderna slopas för att komplettera de resurser som redan ryms inom ramen för strukturfonderna. På så vis kan investeringar via de sammanhållningspolitiska programmen tidigareläggas och frigöra resurser som kan användas i kampen mot COVID-19.

Förslaget innebär även att Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) kan användas som ett verktyg för att vid behov finansiera rörelsekapital i små och medelstora företag. De resurser som idag ryms inom ERUF och som är riktade till forskning, teknikutveckling och innovation riktas om för att prioritera produkter och tjänster som i detta läge är avgörande för hälso- och sjukvården. Andra åtgärder som föreslås är:

  • Insatser som upprätthåller den inre marknaden och därmed nödvändiga leveranser inom hälso- och sjukvården
  • Insatser för ökad likviditet hos små och medelstora företag
  • Åtgärder som stödjer människors arbetstillfällen och inkomster
  • Underlätta för medlemsländerna att tillsammans agera beslutsamt i frågor som berör coronaviruset

Investeringsinitiativet kommer även underlätta för att medel via Europeiska socialfonden (ESF) kan användas för att stödja arbetstagare samt hälso- och sjukvård. Dessa samlade åtgärder ska enligt EU-kommissionen inte påverka den kommande långtidsbudgeten för 2021-2027. Däremot är man tydlig med att fler åtgärder kan behövas för att mildra de effekter viruset har på ekonomin och folkhälsan.

Kommissionen uppmanar rådet och EU-parlamentet att handla snabbt och godkänna förslaget inom de närmsta två veckorna. Fram till den 11 maj finns ett öppet samråd gällande det nya förslaget.

Läs mer om EU-kommissionens samlade åtgärder mot COVID-19 här. Länk till det öppna samrådet återfinns här.

EU investerar mer än 3 miljarder i Erasmus+ 2020

Budgeten för 2020 års Erasmus+ program förväntas bli på mer än 3 miljarder euro. Detta skapar fler möjligheter för unga människor att studera eller erhålla andra erfarenheter utomlands.

Den 5 november publicerade EU-kommissionen 2020 års utlysningar inom Erasmus+ programmet, vilket också är det sista året inom det nuvarande programmet för mobilitet och samarbete inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott. Budgeten förväntas landa på över 3 miljarder euro, en ökning på 12 % i jämförelse med 2019. Detta kommer generera fler tillfällen för unga människor i Europa att studera, träna eller erhålla professionell erfarenhet utomlands.

Alla offentliga eller privata organ som är verksamma inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott kan ansöka om finansiering enligt denna ansökningsomgång. De som är aktiva i ungdomsarbete, men inte i en etablerad ungdomsorganisation kan också ansöka. EU-kommissionen har idag publicerat programguiden på alla officiella EU-språk där information om alla möjligheter inom Erasmus+ år 2020 presenteras.

Inom programmet finns även initiativet ”Europauniversitet”, ett samarbete mellan lärosäten i olika länder som kan bli framtidens universitet. Syftet är att sprida europeiska värderingar, främja en europeisk identitet och lyfta den högre utbildningens kvalitet och konkurrenskraft. Därför har lärosäten, studentorganisationer, EU-länderna och kommissionen tagit fram initiativet, som en del av EU:s huvudinitiativ om att skapa ett europeiskt utbildningsområde.

En del av Erasmus+ avser även yrkesutbildning, exempelvis i form av ErasmusPro, där elever och lärlingar får möjlighet att tillbringa 3-12 månader utomlands för att utveckla yrkesmässiga och språkliga kompetenser. Inom vuxenutbildning finns det också ekonomiskt stöd för att skapa eller stärka regionala eller nationella nätverk för leverantörer av vuxenutbildning.

Läs hela artikeln här

Läs mer om Erasmus+ programguide här

Läs mer om Europauniversitet här

Frukostdebatt med Europaparlamentariker

Onsdagen den 9 oktober anordnade Göteborgs stads och Västra Götalandsregionens Brysselkontor en frukostdebatt där flera svenska europaparlamentariker medverkade. Samtalen präglas av de många förändringar som skett den senaste tiden inom EU.

Mot bakgrund av alla förändringar, med en tillträdande kommission och ett nytt parlament, fanns det många ämnen att avhandla under morgonen. De parlamentariker som deltog i debatten var Malin Björk (V), Erik Bergkvist (S), David Lega (KD) och Jessica Stegrud (SD).

Ämnen som diskuterades under debatten var bland annat parlamentarikernas uppfattning om den nya kommissionen och dess portföljer, kommissionärernas utfrågningar, parlamentarikernas tilldelade utskott och vilka utmaningar som väntar framöver. En stor del av debatten ägnades även åt att samtala om EU:s klimatarbete, sammanhållningspolitiken, långtidsbudgeten och sektorsprogrammmen.

Debatten gav upphov till många intressanta infallsvinklar på de spännande och intensiva utvecklingar som sker just nu i Bryssel. Det var således ett gott tillfälle för att få en uppfattning om de folkvalda politikerna och vilka frågor de lägger särskild vikt vid. Vi ser fram mot att följa parlamentarikernas arbete i deras nya utskott och prioriterade frågor inom den närmsta framtiden.

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här