Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

Viktiga förändringar i flera sektorsprogram nästa programperiod

Från och med den 1 januari 2021 påbörjas en ny programperiod i EU som ska gälla fram till och med slutet av 2027. I och med detta presenteras nu förändringar inom ramen för EU-programmen Erasmus+, Europiska solidaritetskåren och Europa för medborgarna.

I ett nytt programförslag från EU-kommissionen framgår det att Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ska följa principer om inkludering, hållbar internationalisering, digitalisering samt särskilda mål inom Agenda 2030. Detta innebär bland annat ett större fokus på att inkludera unga med olika förutsättningar i projekt som finansieras av programmen, att det ska bli enklare för små och nya aktörer att delta, prioriteringar om minskade klimatavtryck i samband med resor, virtuellt lärande samt harmonisering med Agendas 2030:s mål om livslångt lärande.

I förslaget kommer Erasmus+ i likhet men nuvarande programperiod att omfatta utbildningssektorn, ungdomsområdet och idrottssektorn. Programmets struktur förblir densamma indelat efter mobilitet, strategiska partnerskap och stöd för policyförändring. Några exempel på föreslagna förändringar i programmet är organisationers möjligheter att ansöka om Erasmus+-ackreditering redan från och med hösten 2020, sänkt gräns för antalet deltagare i vissa projekt för att locka mindre organisationer samt att DiscoverEU-initiativet, som syftar till att ge 18-åringar möjligheten att upptäcka Europa, integreras med Erasmus+.

Europeiska solidaritetskåren är ett relativt nytt program (som lanserades 2018) och syftar till att skapa möjligheter för unga som vill utföra volontärarbete eller delta i projekt som gör nytta för människor i det egna hemlandet eller i andra europeiska länder. Programmet kommer att bibehålla sin struktur med undantag för några mindre förändringar när det gäller kvalitetsmärkning av de organisationer som vill omfattas av programmet, liksom smärre förändringar i handläggningen av ansökningar.

Europa för medborgarna kommer att slås samman med programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för att bilda ett helt nytt program med namnet ”Kultur, jämlikhet, rättigheter och värderingar” (Culture, Equality, Rights and Values – CERV). Det nya programmet ska skydda och främja olika typer av rättigheter och värden som sker inom ramen för civilsamhällets organisationer, med det långsiktiga syftet att värna öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som är kontaktpunkt för Europa för medborgarna kommer organisera informationsmöten om CERV under hösten, mer information om seminarierna kommer att publiceras inom kort på MUCF:s hemsida.

Läs mer om förändringarna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren här.

Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

COTER Buletin – ny tidskrift från Regionkommittén

Regionkommittén och utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) har tagit initiativ till en ny tidskrift – COTER Buletin. Tanken är att läsaren ska uppdateras kring initiativ kopplat till COVID-19 och hur krisen påverkar kommitténs och utskottets politikområden.

Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget är ett utskott vars ansvarsområden och intressen inkluderar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU, strukturfonderna, stadspolitik och bostadsfrågor, transporter, interregionalt samarbete samt frågor relaterade till EU-budgeten. För att belysa hur dessa politikområden påverkas av pandemin har utskottet valt att ta initiativ till den nya tidskriften – COTER Buletin.

I COTER Buletin kan läsaren ta del av nyheter och uppdateringar kring ny forskning som är relevant för hanteringen av krisen, men också diskussioner om hur krisen påverkar EU och dess många regioner och städer ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det går också att ta del av initiativ och exempel på åtgärder som implementeras från EU:s sida, liksom från nationell, regional och lokal nivå för att hantera krisen.

I det senaste numret går det bland annat att läsa om två yttranden som utskottet har gjort kopplat till den nya återhämtningsfonden och React-EU-initiativet, vars syfte är att tillföra 55 miljarder euro till EU-programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken under kommande programperiod. Vidare går det även att läsa om överenskommelsen som Europeiska rådet slöt under senaste toppmötet beträffande långtidsbudgeten, samt hur Regionkommittén resonerar kring Fonden för rättvis omställning.

I COTER-utskottet sitter fyra svenska representanter varav två med anknytning till Värmland – Tomas Riste från Region Värmland och Anders Knape från Karlstads Kommun. Utskottet ger ut COTER Buletin kontinuerligt och har hittills gett ut tre nummer av tidskriften.

Läs mer om tidskriften och de olika numren här.

Tredje och senaste numret hittar du här.

Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsfonden ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen, som består av den nya Återhämtningsfonden och EU-kommissionens omarbetade förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsfonden ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

Återhämtningsfonden går under namnet ’Next Generation EU’ och är en form av återhämtninginstrument som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Fonden är indelad i tre pelare, varav den första innefattar en ny återhämtnings- och resiliensfacilitetet på 560 miljarder euro. Dessa medel ska tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt. Den första pelaren inkluderar även ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen framhäver att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsfonden via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Återhätmningsfonden bild

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Riksrevisionen: brister i systemet med strukturfondspartnerskap

Riksrevisionen har publicerat en ny rapport som analyserar systemet med regionala strukturfondspartnerskap i Sverige. Granskningen visar att det finns flera brister som kopplar an till dålig transparens, otydliga prioriteringar och även risker för jäv.  

Strukturfondspartnerskapens syfte är att genom en rad olika aktörer säkerställa ett regionalt medbestämmande i fördelningen av resurser som Sverige får via ERUF och ESF. Under programperioden 2014-2020 förfogar partnerskapen över 12,2 miljarder kronor i EU-medel som ska prioriteras och fördelas på projekt inom ramen för programmen. Prioriteringarna är i sin tur vägledande för den medfinansiering, vilket är ett krav från EU, som Sverige bidrar med i projekten.

I Riksrevisionens rapport lyfts ett antal samlade aspekter fram som förhindrar att EU-medlen förvaltas och administreras på ett så effektivt sätt som möjligt. Exempelvis finns en tendens där representanter inom partnerskapen företräder aktörer som själva ansöker om medel eller som sedan tidigare redan beviljats finansiering. Partnerskapens ansvarsfördelning beskrivs i vissa fall också som otydlig, samtidigt som regeringen brister i sitt övergripande ansvar med att ge partnerskapen rätt förutsättningar för att utföra sina uppdrag.

Andra faktorer som nämns är avsaknaden på riktlinjer inom partnerskapen när det gäller hur projekt prioriteras och väljs ut. Projektens kvalitet tenderar enligt rapportförfattarna att prioriteras bort i förmån för geografisk spridning och organisationstyp. Därtill finns också ett ökat behov av insyn i beslutsprocesserna då det ibland saknas underlag och motiveringar till varför projekt beviljats. Regionernas påtagliga inflytande över partnerskapen beskrivs delvis som positivt då det bidrar till förverkligandet av många projekt, samtidigt som det enligt rapporten också innebär att vissa projekt i praktiken beviljas medel på förhand.

Rekommendationer som Riksrevisionen tagit fram till regeringen för att säkerställa en mer effektiv, rättssäker och tydlig förvaltning av EU-medel är att:

  • Utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap.
  • Förtydliga ansvarsfördelningen.
  • Säkerställa att strukturfondspartnerskapen följer gällande bestämmelser om jäv.
  • Se över grunderna för att utse strukturfondspartnerskapens ledamöter.
  • Ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för hur de vill prioritera EU-medel.
  • Ställa krav på att strukturfondspartnerskapens motiveringar är klargörande.

Läs om Riksrevisionens rekommendationer här.

För att läsa rapporten i sin helhet hittar du den här.

Nytt solidaritetsinstrument ska stödja arbetstagare och företag

För att ytterligare mobilisera nödvändiga investeringar och resurser i kampen mot coronaviruset föreslår EU-kommissionen ett nytt solidaritetsinstrument som ska stödja arbetstagare och företag under coronakrisen. 

Solidaritetsinstrumentet, som kallas Sure-initiativet, innefattar 100 miljarder euro som ska ge medlemsländerna lånemöjligheter som kan dämpa virusets effekter på ekonomin. Dessa resurser ska kunna användas till bland annat fortsatta utbetalningar av löner, vilket är viktigt för att företagen ska kunna behålla sin personal men också för att människor ska kunna betala hyra, mat och andra nödvändiga utgifter under krisen.

Alla EU-länder kommer kunna använda sig av lånen, men pengarna kommer styras dit behovet ses som störst. Sure-initiativet kommer också användas för att stödja de tillfälliga strukturella förändringar som sker på arbetsmarknaden i många länder, såsom förkortade arbetstider, pausade arbeten men även andra åtgärder som syftar till att skydda jobb, arbetstagare och egenföretagare. Livsmedelsproduktion och livsmedelsproducenter får dessutom extra stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken, via både direktstöd och genom landsbygdsprogrammet.

Ihop med EU-kommissionens Sure-initiativ presenteras också förslag om att ställa om strukturfonderna till att prioritera insatser mot coronaviruset. Förslaget kallas ”Investeringsinitiativet mot coronaeffekter plus” och innehåller kompletterande åtgärder till det första investeringsinitiativet som Brysselkontoret tidigare har rapporterat om. Exempelvis kommer Fonden föreuropeiskt bistånd till de dem som har det sämst ställt (FEAD) prioriteras om på ett sätt som kan skydda de mest utsatta, bland annat genom elektiska matkuponger och stöd till nödvändig skyddsutrustning. Dessutom slopas kravet på medfinansiering, vilket innebär att det är möjligt att begära 100 % finansiering av de åtgärder man söker pengar för.

Vidare föreslås de medel som återstår av EU-budgeten under detta år att helt avsättas till behoven i sjukvården, både när det gäller tillgången på personal, skyddsutrustning och respiratorer. Brysselkontoret har sedan tidigare också informerat om de förändringar som gjorts inom de tre sammanhållningsfonderna, där det nu också framgår att medel ska kunna flyttas mellan fonderna för att ytterligare öka dess flexibilitet i hanteringen av COVID-19.

Läs mer om EU-kommissionen förslag till solidaritetsinstrument här.

Frågor och svar kring initiativet går också att finna här.

Samordnade insatser på initiativ av EU-kommissionen i kampen mot COVID-19

För att motverka de negativa effekter som coronaviruset innebär för EU:s och enskilda länders ekonomi föreslår EU-kommissionen nu en rad åtgärder för att begränsa virusets effekter. Däribland ett investeringsinitiativ inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Konkret innebär investeringsinitiativet en omfördelning av resurser inom sammanhållningspolitiken, motsvarande 37 miljarder euro. Kravet på återbetalning av oanvänd förfinansiering hos struktur- och investeringsfonderna slopas för att komplettera de resurser som redan ryms inom ramen för strukturfonderna. På så vis kan investeringar via de sammanhållningspolitiska programmen tidigareläggas och frigöra resurser som kan användas i kampen mot COVID-19.

Förslaget innebär även att Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) kan användas som ett verktyg för att vid behov finansiera rörelsekapital i små och medelstora företag. De resurser som idag ryms inom ERUF och som är riktade till forskning, teknikutveckling och innovation riktas om för att prioritera produkter och tjänster som i detta läge är avgörande för hälso- och sjukvården. Andra åtgärder som föreslås är:

  • Insatser som upprätthåller den inre marknaden och därmed nödvändiga leveranser inom hälso- och sjukvården
  • Insatser för ökad likviditet hos små och medelstora företag
  • Åtgärder som stödjer människors arbetstillfällen och inkomster
  • Underlätta för medlemsländerna att tillsammans agera beslutsamt i frågor som berör coronaviruset

Investeringsinitiativet kommer även underlätta för att medel via Europeiska socialfonden (ESF) kan användas för att stödja arbetstagare samt hälso- och sjukvård. Dessa samlade åtgärder ska enligt EU-kommissionen inte påverka den kommande långtidsbudgeten för 2021-2027. Däremot är man tydlig med att fler åtgärder kan behövas för att mildra de effekter viruset har på ekonomin och folkhälsan.

Kommissionen uppmanar rådet och EU-parlamentet att handla snabbt och godkänna förslaget inom de närmsta två veckorna. Fram till den 11 maj finns ett öppet samråd gällande det nya förslaget.

Läs mer om EU-kommissionens samlade åtgärder mot COVID-19 här. Länk till det öppna samrådet återfinns här.

EU investerar mer än 3 miljarder i Erasmus+ 2020

Budgeten för 2020 års Erasmus+ program förväntas bli på mer än 3 miljarder euro. Detta skapar fler möjligheter för unga människor att studera eller erhålla andra erfarenheter utomlands.

Den 5 november publicerade EU-kommissionen 2020 års utlysningar inom Erasmus+ programmet, vilket också är det sista året inom det nuvarande programmet för mobilitet och samarbete inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott. Budgeten förväntas landa på över 3 miljarder euro, en ökning på 12 % i jämförelse med 2019. Detta kommer generera fler tillfällen för unga människor i Europa att studera, träna eller erhålla professionell erfarenhet utomlands.

Alla offentliga eller privata organ som är verksamma inom utbildning, ungdomsverksamhet och idrott kan ansöka om finansiering enligt denna ansökningsomgång. De som är aktiva i ungdomsarbete, men inte i en etablerad ungdomsorganisation kan också ansöka. EU-kommissionen har idag publicerat programguiden på alla officiella EU-språk där information om alla möjligheter inom Erasmus+ år 2020 presenteras.

Inom programmet finns även initiativet ”Europauniversitet”, ett samarbete mellan lärosäten i olika länder som kan bli framtidens universitet. Syftet är att sprida europeiska värderingar, främja en europeisk identitet och lyfta den högre utbildningens kvalitet och konkurrenskraft. Därför har lärosäten, studentorganisationer, EU-länderna och kommissionen tagit fram initiativet, som en del av EU:s huvudinitiativ om att skapa ett europeiskt utbildningsområde.

En del av Erasmus+ avser även yrkesutbildning, exempelvis i form av ErasmusPro, där elever och lärlingar får möjlighet att tillbringa 3-12 månader utomlands för att utveckla yrkesmässiga och språkliga kompetenser. Inom vuxenutbildning finns det också ekonomiskt stöd för att skapa eller stärka regionala eller nationella nätverk för leverantörer av vuxenutbildning.

Läs hela artikeln här

Läs mer om Erasmus+ programguide här

Läs mer om Europauniversitet här