Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

Annonser

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Ministerrådet och Europaparlamentet överens om det nya programmet för ett digitalt Europa

Ministerrådet och Europaparlamentet har enats om EU-kommissionens förslag gällande programmet för ett digitalt Europa. Programmet kommer att finansiera satsningar gällande digitalisering för 9,2 miljarder euro under 2021 – 2027.

Digital Europe är EU:s första digitala program, vilket enligt kommissionären för digital ekonomi och samhälle, Mariya Gabriel positionerar EU i framkant av den digitala eran.

Som en del av långtidsbudgeten för 2021-2027 föreslog EU-kommissionen i juni 2018 ett nytt sektorsprogram med fokus på digitala frågor, vilket nu Ministerrådet och Europaparlamentet enats om i en provisorisk politisk överenskommelse.

Programmet för ett digitalt Europa kommer utformas enligt följande fem fokusområden och budgetfördelning:

  • Superdatorer 2.7 miljarder €
  • Artificiell Intelligens 2.5 miljarder €
  • Cybersäkerhet och tillit 2 miljarder €
  • Avancerad digital kompetens 700 miljoner €
  • Säkerställa en bred användning och etablering av digital teknik i ekonomin och samhället. 1.3 miljarder €

Programmet syftar till att stödja de områden som ingen medlemsstat på egen hand kan tillgodose, samt de områden som beräknas vara mest i behov av offentlig finansiering. Det föreslagna programmet inbegriper investeringar på 9,2 miljarder euro under 2021-2027.

Läs mer om överenskommelsen här.

Läs mer om programmet för ett digitalt Europa här.

Visa upp ditt EU-finansierade projekt under Mitt Europa 2019

Kampanjen Mitt Europa söker nu företagare och projektägare som fått finansiellt stöd från EU och som vill visa upp sina projekt för omvärlden. 

Informationskampanjen Mitt Europa äger rum mellan 4-12 maj. Arrangemanget syftar till att öka kunskapen om hur EU-pengar kan användas och vad de gör för nytta i samhället. Därtill möjliggör kampanjen för projektägare och företagare att visa upp sina medfinansierade satsningar för allmänheten. Anmälan är öppen till och med 12 april.

Kärnan i kampanjen är vikten av att sprida information om EU-finansierade projekt. För år 2018, vilket var Sveriges andra år som deltagare, så presenterades över 113 svenska projekt med regional och lokal förankring runt om i landet. Det hölls bland annat öppet hus, tipspromenader och seminarier, där över 5000 besökare kunde ta del av projektsatsningarna.

Projektsatsningarna uppmärksammas på både lokal och nationell nivå och kommer även presenteras på eufonder.se med mer information om projekten.

Kampanjen arrangeras i samarbete med Europeiska kommissionen, Tillväxtverket, Jordbruksverket, Leader Sverige, Svenska ESF-rådet och Interreg-programmen.

Läs mer om Mitt Europa här.

EU:s flaggskepp Erasmus+ firade 30 år med fler deltagare än någonsin

En rapport från EU-kommissionen visar på en stor ökning av Erasmus+ deltagande. Nästan 800 000 personer tog del av programmet år 2017, vilket innebar en ökning med 10% från år 2016.

Med starkt stöd från EU-kommissionen får fler ungdomar möjligheten att utveckla kunskaper och erfarenheter om vad det innebär att vara europé. Investeringarna i Erasmus+ för 2017 var 2.6 miljarder euro, en ökning med 13% från 2016, vilket visar på att EU är på god väg att uppnå sitt mål om att Erasmus+ ska nå 3.7% av ungdomarna i EU för perioden 2014-2020.

Erasmus+ programmet riktar sig inte enbart till utbildningsverksamhet utan visar på stor flexibilitet med siffror på stöd till 1900 evenemang i 44 olika länder för 2017. Även sportsliga initiativ som European Week of Sport har finansierat 162 projekt med över 930 deltagare. Inför nästa budgetperiod, 2021-2027, har kommissionen lämnat ett förslag om att dubblera Erasmus+ budgeten till 30 miljarder euro med målet att trefaldigt öka deltagandet.

Vidare släppte EU-kommissionen den 9 januari en broschyr med information om möjligheterna som finns för skolor inom Erasmus+. Exempelvis finns det möjlighet att söka stöd för utbyten med andra skolor. Broschyren förklarar även på ett enkelt sätt hur ansökningsprocessen går till och vad som bör inkluderas när man skriver ansökningar till Erasmus+. All skol- och utbildningsverksamhet har möjlighet att delta i utlysningarna och ta del av de 418 miljoner euro som finns tillgängliga under 2019.

Läs om EU-kommissionens Erasmus+ rapport här.

Läs broschyren ”Erasmus+ för skolor” här.

 

Europaparlamentet har antagit sin position om InvestEU

Den 16 januari enades Europaparlamentet om sin position gällande programmet InvestEU, inom ramen för långtidsbudgeten 2021 – 2027. InvestEU är ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program.

Huvuddelen av InvestEU är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (European Fund for Strategic Investment, EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB).

InvestEU föreslås bli en förlängning av EFSI under åren 2021 – 2027. Finansieringen till InvestEU kommer likt EFSI att bestå av samfinansiering från EU-budgeten och EIB. Utöver EFSI samlar InvestEU även finansieringsinstrument som i denna programperiod återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Enligt EU-kommissionens förslag ska InvestEU finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Europaparlamentet vill även att programmet ska bidra till att öka sysselsättningsgraden i EU, bidra till de åtaganden EU förbundit sig till via Parisavtalet, samt bidra till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning.

Europaparlamentet föreslår att InvestEU ska få en total budget på 40,8 miljarder euro, vilket man hoppas ska stimulera mer än 698 miljarder euro i privata investeringar. Europaparlamentet vill även att 40 procent av budgeten ska gå till att finansiera klimatåtgärder.

Efter att Europaparlamentet nu har antagit sin position om InvestEU kommer förhandlingar mellan parlamentet och Ministerrådet att inledas för att nå en slutgiltig överenskommelse om programmet.

Läs parlamentets pressmeddelande här.

Läs kommissionens informationsfolder om InvestEU här.