Praktikantrapport: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

Under hösten 2018 och våren 2019 har EU:s åtagande gällande klimatet och att ställa om till en hållbar och cirkulär ekonomi intensifierats. EU-kommissionen har presenterat en rad strategier och det finns en tydlig gemensam nämnare för omställningen: Bioekonomi.

Bioekonomi är även ett prioriterat område för Region Värmland, vilket bland annat fastslås i regionens smarta specialiseringsstrategi och i det utpekade strategiområdet ”bioekonomi, klimat och energi”. Praktikantrapporten för vårterminen 2019 innehåller därför en kartläggning som redogör för EU:s nya strategier och policy som inverkar på bioekonomiområdet, vad det finns för statistik om bioekonomi på europeisk nivå och vilka finansieringsinstrument som kan användas för att finansiera EU-projekt kopplat till bioekonomin.

I rapportens första kapitel presenteras de strategier och policys som är relevanta för utvecklingen av bioekonomin. Bland annat återfinns presentationer av EU:s uppdaterade bioekonomistrategi, strategin om ett klimatneutralt EU 2050 och LULUCF-förordningen.

Med anledning av SCB:s framtagande av bioekonomistatistik i Sverige, på uppdrag av det svenska regionala bioekonominätverket, presenterar kapitel två en undersökning om vad för data det finns om bioekonomi på EU-nivå.

I rapportens sista kapitel presenteras ett gediget finansieringsavsnitt. Avsnittet delas upp utefter EU:s budgetperioder och redogör för de finansieringsmöjligheter som finns i den pågående budgetperioden 2014 – 2020 och hur finansieringsmöjligheterna för 2021 – 2027 förväntas se ut. Klart står att utvecklingen i EU är fördelaktig för Region Värmland.

Läs rapporten: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

Succén med Erasmus+ fortsätter: Nya studier visar att deltagare i programmet blir mer framgångsrika i arbetslivet

Erasmus+ är ett av de mest framgångsrika EU-programmen. Nu visar nya studier att Erasmus+ har haft en avgörande roll för fem miljoner studenter i EU när de tagit sig in på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen publicerade den 20 maj resultatet av två oberoende studier av EU:s flaggskeppsprogram gällande utbildning, Erasmus+. Med 77 000 svarande studenter och anställda inom högre utbildningssektorn visar resultaten att Erasmus+ medverkar till att deltagarna bland annat snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Därtill medverkar Erasmus+ till att läroinstitut blir mer internationella, innovativa och bättre på att förbereda studenter för arbetsmarknaden.

I EU-kommissionens pressmeddelande kommuniceras de tre mest betydelsefulla slutsatserna:

  • Erasmus+ hjälper studenterna som deltar i programmet att snabbare hitta rätt karriär och få jobb: 80% av deltagarna fick arbete inom tre månader efter sin examen, och 9 av 10 studenter använder kompetenser som de lärt sig under sin utlandsvistelse dagligen på sin arbetsplats.
  • Erasmus+ främjar en känsla av europeisk tillhörighet: Mer än 90% av de svarande yttrar att de blivit bättre på att samverka med människor med olika bakgrund och kultur.
  • Erasmus+ bidrar till digitalisering och social inkludering: Erasmusprogrammet har bland annat bidragit till en digital upprustning av lärosäten och främjat mer innovativa och digitala inlärningsmetoder.

Region Värmlands Brysselkontor rapporterade tidigare i år om det ökade deltagandet i Erasmus+ och studierna som nu presenteras av EU-kommissionen visar ännu en gång framgångarna med Erasmus+programmet.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Sverige på åttondeplats i en lägesrapport av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020

Vinnova har presenterat en lägesrapport över det svenska deltagandet i Horisont 2020. Svenska små- och medelstora företag är särdeles framgångsrika inom Horisont 2020:s delprogram för industriellt ledarskap. Men det finns stora regionala skillnader över deltagandet i Horisont 2020. Enbart 0,5% av de beviljade medlen i Sverige går till Värmland.

Sveriges myndighet för forskning och innovation, Vinnova, har publicerat en rapport om Sveriges deltagande i EU:s program Horisont 2020. Rapporten baseras på den kontinuerliga data som EU-kommissionen publicerar utefter programmets utlysningar. Sverige placerar sig på åttonde plats i EU när det gäller totala beviljade medel, samma placering som 2017.

Organisationer i Sverige har beviljats medel på ca. 1.3 miljarder euro, vilket i procent motsvarar 3,5 av Horisont 2020:s utlysta medel. Under perioden 2014 – 2018 har det i Sverige påbörjats 1953 projekt, och svenskt deltagande finns i 2961 projekt. De flesta av dessa projekt återfinns geografiskt i storstadsregionerna, vilka även inbegriper de största universiteten, och således de största forsknings- och innovationsprojekten.

Aktörer från Värmland deltar i 20 projekt, vilket motsvarar 0,7% av Sveriges totala deltaganden. Dessa 20 projekt har finansierats av Horisont 2020 med ca, 6,6 miljoner euro. Av dessa har 5,3 miljoner tilldelats universitet och högskola, 334 000 euro näringslivet och ca 900 000 euro till offentliga organisationer.

I ett mer regionalt perspektiv ser fördelningen för Norra Mellansverige ut enligt följande:

Län Univ & Högskola Näringsliv Forskningsorg Offentliga org Övriga Summa €
Gävleborg 206 875

 

6 688 100

 

0 887 105

 

141 319

 

7 923 400

 

Värmland 5 397 067

 

334 739 0 903 576

 

0 6 635 383

 

Dalarna 856 579

 

270 526

 

0 2 098 947

 

0 3 226 052

 

Data hämtad från: Vinnova Rapport VR 2019:04 s.51

Som tabellen visar, är det kategorin universitet och högskola som fått mest Horisont-medel i Värmland, medan näringslivet dominerar fördelningen i Gävleborg och offentliga organisationer i Dalarna. På aggregerad nivå är Karlstad Universitet den aktör som ensam fått mest finansiering i Norra Mellansverige.

Läs Vinnovas 2018 årsbok av Horisont 2020 här.

Ny utlysning för europeiska asyl, migrations- och integrationsfonden, AMIF öppnar i maj

Migrationsverket öppnar ny utlysning för AMIF med tre prioriterade områden.

I mitten på maj öppnar en ny utlysning för EU:s asyl, migrations och integrationsfond (AMIF). Fonden, vars syfte är att bidra till en långsiktig och hållbar migrationspolitik styrs av ett nationellt program, vilket stadgar vad för insatser fonden ämnar åstadkomma. Det svenska programmet avser att underlätta rörligheten över gränser, värna asylrätten, tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter, och främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring.

Utlysningen är öppen för samtliga av målen som det nationella programmet föreskriver, men utgår från tre prioriterade teman:

  • Vidarebosättning och mottagande av nyanlända
  • Särskilda insatser inom integrationsområdet
  • Samverkan

Utlysningen kommer vara öppen till mitten av september. Mer exakta datum kommer inom kort.

Läs mer om utlysningen här.

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.