En ny strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa

Den 7 oktober presenterade regeringen en nationell strategi för svenskt deltagande i EU:s största sektorsprogram, Horisont Europa. Syftet med denna nya strategi är att stärka det svenska deltagandet i Horisont Europa och i förlängningen främja Sverige som kunskaps- och forskningsnation.

Strategin bygger på en rapport som överlämnats av forskningsråden till regeringen. Från den rapporten har regeringen sammanställt övergripande politiska mål för Sveriges deltagande samt åtta specifika mål. De övergripande målen för svensk forskning är att Sverige ska vara en global aktör inom forskning och innovation och en ledande kunskapsnation. De specifika målen är:

  1. Sverige ska ha ett högt deltagande i Horisont Europa.
  2. Deltagandet i Horisont Europa ska bidra till att höja kvaliteten på svensk forskning samt stärka näringslivets konkurrenskraft och innovationsförmåga.
  3. Deltagandet i Horisont Europa ska bidra till att stärka Sveriges nationella satsningar.
  4. Kunskap och resultat från Horisont Europa ska i större utsträckning komma till användning i det svenska samhället.
  5. Sveriges deltagande i Horisont Europa ska bidra till kunskapsutveckling vid högre utbildning inom universitet och högskolor.
  6. Svenska forskare och svenskt näringsliv ska kunna använda och dra nytta av forskningsinfrastrukturer och test- och demonstrationsmiljöer i Europa.
  7. Sverige ska vara ledande inom öppen vetenskap.
  8. Sverige ska i ökad utsträckning påverka EU:s forsknings- och innovationspolitik genom ett aktivt deltagande.

Strategin ger Sverige tydligare riktlinjer och större ambitioner att arbeta med Horisont Europa än tidigare programperiod. Horisont Europa har stor betydelse för regionernas innovationskraft. På regional nivå arbetar förvaltningar tillsammans med bland andra universitet och kluster med att utforma innovationsstrategier som ska stärka den regionala konkurrenskraften. Därför kan strategin vara relevant för samtliga av Sveriges regioner och kommuner som önskar att delta i Horisont Europa.

EU:s ramprogram Horisont Europa ska finansiera resultatdriven forskning och innovation samt uppfylla visioner om ett välmående, rättvist och hållbart samhälle. Under programperioden 2021–2027 ska programmet bidra till EU:s politiska prioriteringar, bland annat en grön och digital omställning. Programmet ska även stärka en motståndskraftig union och ekonomi samt bidra till ett mer självständigt Europa i världen.

Läs mer om den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa här.

EU-kommissionens fem nya missioner för ett bättre Europa

Inom sektorsprogrammet Horisont Europa har EU-kommissionen föreslagit fem så kallade EU-missioner som ska lösa särskilda samhällsutmaningar som Europa står inför. De nya missionerna är ett nytt arbetssätt inom EU:s sektorsprogram och ska ta itu med stora samhällsutmaningar för att uppnå mål inom hälsa, miljö och klimat och på lång sikt bidra till ökad livskvalitén för EU:s invånare.

Missionerna är en nyhet för den här programperioden 2021–2022 och är utformade med en samarbetsstruktur med syfte att uppnå specifika mål inom en fast tidsram. Målet med missionerna är att hitta nya lösningar på globala och europeiska samhällsutmaningar. EU-missionen omfattar flera olika instrument, affärsmodeller samt offentliga och privata investeringar med samarbete på EU-, nationell, regional och lokal nivå. Missionerna kommer att föra samman flera av kommissionens avdelningar och ledas av fem utvalda generaldirektörer för respektive mission. Arbetet med missionerna får även stöd av nio kommissionärer. Genom missionerna kommer även EU-kommissionen samarbeta med regioner, städer och andra organisationer. EU-missionerna presenterades den 22 september.

De förslagna EU-missionerna kommer att fokusera på:

  1. Klimatanpassning som ska bidra till att minst 150 europeiska regioner blir klimattåliga senast 2030
  2. Cancer som ska bidra till att förbättra livet för över tre miljoner människor genom att förebygga cancer och ta fram botemedel som ska hjälpa människor att leva längre
  3. Hav och vatten som ska bidra till att återställa hav och vatten senast 2030
  4. Klimatneutrala och smarta städer som ska bidra till att 100 städer blir klimatneutrala och smarta senast 2030
  5. Den europeiska marken som ska skapa 100 levande laboratorier och fyrtornsprojekt som ska leda till en enklare övergång till friska europeiska marker senast 2030

EU-missionerna kan komma att bidra till regional utveckling. En av de mer intressanta missionerna för Region Värmland är den som handlar om klimatanpassning som bara regioner och städer kan bli del av. Målsättningen för missionen för klimatanpassning är att bygga motståndskraft, snabba på övergången till en motståndskraftig framtid och förbereda Europa på klimatstörningar.

Vad händer nu?

Arbetsprogrammen publiceras i slutet av december. De första upplysningarna beräknas öppna i januari och stänga i april 2022. Kontraktsskrivning och projektstart för missionerna beräknas ske under fjärde kvartalet 2022.  

Läs mer om EU-missionerna här.

Frågor och svar hittar ni här.

Faktablad om EU-missionerna hittar ni här.

Läs mer om Klimatanpassningsmissionen här.

EU-kommissionen antar den första strategiska planen för Horisont Europa

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen den strategiska planen för Horisont Europa för perioden 2021–2024. Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram med syfte att finansiera forskning och innovation. Den strategiska planen ämnar säkerställa att projekten som finansieras av Horisont Europa bidrar till att uppfylla EU:s prioriteringar: en grön och digital omställning, främja en motståndskraftig union och ekonomi samt ett mer självständigt Europa i världen.

Horisont Europa ska finansiera forsknings- och innovationsinsatser inom tre pelare:

  1. Vetenskaplig spetskompetens: Spetsforskning, integrerade forskningsinfrastrukturer och mobilitet för forskare
  2. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft: Initiativ som direkt adresserar samhällsutmaningar i stort, både globalt och i Europa, inom sex tematiska kluster
  3. Innovativa Europa: Ny teknik och banbrytande samt disruptiva innovationer som etableras i samhället genom samarbeten mellan flera olika aktörer

Att arbeta med en så kallad strategisk plan är ett nytt arbetssätt för EU-kommissionen som hoppas att det ska säkerställa att den forskning som EU finansierar inriktas på utmaningar som är viktigt både för EU och européerna. Den strategiska planen fokuserar på pelare två av Horisont Europa men innehåller aktiviteter och prioriteringar som även är relevanta för pelare ett och tre, för att främja synergier mellan alla komponenter i programmet.

Den strategiska planen inkluderar fyra strategiska riktlinjer som kommer att påverka inriktningen på Horisont Europas insatser de närmsta fyra åren. De fyra riktlinjerna representerar de mest utmanande globala samhällsproblemen:

  1. Främja ett mer självständigt Europa
  2. Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald
  3. Göra Europa till den första digitala och cirkulära ekonomin
  4. Skapa ett mer demokratiskt europeiskt samhälle

En central aspekt av Horisont Europa är att forskningen som finansieras ska vara resultatsdriven och möta samhällsutmaningarna som EU står inför. De fyra strategiska riktlinjerna har därför nära koppling till de sex tematiska klustren som definierar de globala utmaningarna som pelare två ska adressera, se bild 1 nedan.

Bild 1: Horisont Europa med de tre pelarna och de sex tematiska klustren. Källa: EU-kommissionen

Den strategiska planen innehåller också åtta horisontella prioriteringar som ska genomlysa forsknings- och innovationsinsatserna som finansieras av Horisont Europa, till exempel jämställdhet, taxonomi och social innovation. Det kommer till exempel vara ett krav att alla projekt som finansieras av Horisont Europa ska inkludera en jämställdhetsdimension. Horisont Europa har också ett övergripande fokus på globala utmaningar och internationella samarbeten. Dessutom ska programmet främja synergier mellan EU:s andra sektorsprogram.

Horisont Europa är EU:s största sektorsprogram och har en total budget om 95,5 miljarder euro. Prioriteringarna inom den strategiska planen kommer att genomföras genom Horisont Europas arbetsprogram. Arbetsprogrammen är dokumenten som fastslår finansieringsmöjligheterna och de tematiska ämnena för ansökningsomgångarna som öppnar under året som kommer.  Den första ansökningsomgången kommer att öppna under våren 2021 och presenteras under EU:s forsknings- och innovationsdagar 23-24 juni.

Mer information om Horisont Europas strategiska plan 2021 – 2024 finns här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om den strategiska planen här.

Ladda ner hela den strategiska planen för Horisont Europa här.

Är du nyfiken på Horisont Europa så finns en sammanfattande presentation att ladda ner här.

Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.


EU lanserar en ny plan mot cancer

I samband med Världscancerdagen presenterade EU en ny plan mot cancer. Planen är ett politiskt åtagande för att minska cancersjukdomarna i EU och en viktig byggsten i arbetet att främja en hälsounion. EU kommer att öronmärka 4 miljarder euro för arbetet med den nya planen mot cancer, varav 1,25 miljarder euro kommer att komma från EU4Health som är det nya sektorsprogrammet för insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Under 2020 drabbades 2,7 miljoner människor i EU av cancer och antalet cancerfall beräknas öka med 24% fram till 2035, för att bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Detta är en utveckling som EU vill förhindra och därför lanseras nu den nya planen mot cancer. Planen tar sin utgångspunkt i forskning, innovation och ny teknik och är en strategi för att främja förebyggande åtgärder, behandling och vård av cancer. För att främja forskning och innovation kommer ett nytt europeiska kunskapscentrum om cancer att inrättas, med syfte att samordna cancerrelaterade initiativ på EU-nivå. 

Planen mot cancer ämnar hantera hela sjukdomsförloppet, från förebyggande åtgärder till att öka livskvaliteten för både patienter och de som överlever en cancerdiagnos. Planen bygger på fyra åtgärdsområden vilka inkluderar totalt tio flaggskepsinitiativ och tillhörande kompletterande åtgärder. De fyra åtgärdsområden är:

  1. Förebyggande åtgärder för att motverka de främsta riskfaktorerna, till exempel tobak- och alkoholkonsumtion samt miljöföroreningar.
  2. Förbättra tidig upptäckt och diagnos av cancer. EU ämnar bland annat stödja medlemsländerna för att öka screeningen av bröst-, livmoderhals-, tjock- och ändtarmscancer genom att presentera ett nytt EU-program för cancerscreening. 
  3. Främja diagnos och behandling genom att motverka ojämlik cancervård och förbättra tillgången till läkemedel. Ett jämlikhetsregister för cancer kommer att inrättas för att identifiera skillnader och ojämlikheter i cancervård mellan medlemsländer och regioner. 
  4. Förbättrad livskvalitet för patienter och canceröverlevare. För att åstadkomma detta kommer EU bland annat att lansera initiativet ”Bättre liv för cancerpatienter”. 

Mer information om EU:s nya cancerplan finns här

Besök hemsidan för EU:s plan mot cancer här.

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Ny handlingsplan ska främja motståndskraftiga demokratier

För att stärka EU:s demokratier och skapa större egenmakt hos medborgarna har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen har också till syfte att motverka ökande extremism och det upplevda avståndet mellan väljare och folkvalda.  

För att möta utmaningar med ökande extremism och minskat förtroende gentemot folkvalda innehåller den nya handlingsplanen åtgärder och nya regelverk inriktade på fria och rättvisa val, bevarandet av medias oberoende ställning men också insatser för att motverka desinformation. Kommissionen vill även skydda journalisters säkerhet genom ett nytt initiativ som motverka rättegångsmissbruk. Handlingsplanen är indelad i tre delar, dessa är:

  • Främja fria och rättvisa val
  • Stärkande av mediernas frihet och mångfald
  • Motverka desinformation

Inom ramen för fria och rättvisa val vill EU-kommissionen se lagstiftning som säkerställer öppenhet kring betald politisk reklam. Dessutom ska de regler som reglerar finansieringen av europeiska partier ses över, kombinerat med en ny mekanism som ska möjliggöra snabba informationsutbyten inom och mellan medlemsstaterna som berör valintegritet. För att främja EU-medborgarnas demokratiska engagemang vill kommissionen se att medel via programmet Kreativa Europa ska kunna användas till åtgärder inriktade på ökat demokratisk deltagande.

För att stärka mediernas frihet föreslår handlingsplanen en ny rekommendation om journalisters säkerhet, med betoning på kvinnliga journalisters säkerhet, som ska motverka attacker, våld samt fysiska hot och näthot. I ett ytterligare initiativ vill kommissionen utveckla samarbetet med medlemsländerna när det gäller att samordna och rikta stöd och insatser till journalister både i och utanför EU.

Den tredje och sista punkten, om motverkandet av desinformation, innefattar nya initiativ som ska minimera risken för utländsk inblandning av desinformation i sociala medier och andra demokratiska plattformar. I en kommande EU-lag om digitala tjänster hoppas kommissionen även att det ska kunna komma en ny samreglering på plats, vars syfte är att kunna kräva ansvarsutkrävande från sociala medieplattformar i samband med spridningen av desinformation.  

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan för demokrati här.  

Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Nya initiativ tillägnade förbättrad integration och inkludering

För att främja integration av personer med migrantbakgrund har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för integration och inkludering för perioden 2021–2027. Det övergripande syftet är att undanröja hinder som försvårar nyanländas integration i det europeiska samhället.

Den nya handlingsplanen bygger vidare på utvärderingar av en liknande handlingsplan som presenterades under 2016. I det nya förslaget till handlingsplan formuleras en grundprincip som bygger på att en inkluderande integration förutsätter ansträngningar från både individens och samhällets sida, vilket i sin tur påverkat utformningen av de förslag som nu presenteras. Bland annat läggs stor vikt vid att nyanlända får rätt verktyg och stöd för att kunna bidra till samhället.

En lyckad integration och inkludering betonas även som viktigt när det gäller att skapa sammanhållning kombinerat med en stark ekonomisk utveckling för Europas lokalsamhällen, liksom för Europa i sin helhet. EU-kommisionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, beskriver den nya handlingsplanen som en viktig del i de förslag till migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade i september.

Några av de viktigaste insatserna i handlingsplanen berör utbildning och nyanländas möjligheter att få ett arbete. Exempelvis ska EU-medel kunna bidra till insatser som underlättar för att identifiera nyanlända med färdigheter som har stor nytta för samhället, kombinerat med en tidig språkundervisning. Särskilt ses integreringen av nyanlända kvinnor som en extra viktig fråga för integrationen och alla människors möjligheter att nå sin fulla potential.

Ytterligare exempel på insatser är ett ökat fokus på att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård, både i form av psykisk och fysisk hälsa, för nya medborgare med migrantbakgrund. Exempelvis genom att medlemsländerna blir bättre på att erbjuda information om de rättigheter varje person har till vård. Dessutom vill EU-kommissionen se ett främjande av lämpliga boenden till rimliga priser, där medel via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyl- och migrationsfonden och InvestEU ska kunna användas. Medlen ska även förebygga segregation och diskriminering på bostadsmarknaden.

För att förverkliga målen inom ramen för den nya handlingsplanen vill EU-kommissionen se att EU-medel kombineras med partnerskap mellan EU, migranter, näringsliv och arbetsmarknadens parter, civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter. Tanken är även att detta sammantaget ska stärka och stödja medlemsländerna i sitt arbete med att utforma nationella planer för integration och inkludering.

Läs mer om den nya handlingsplanen här.