Nytt pilotprojekt engagerar elever i granskningen av sammanhållningspolitiken och dess investeringar

Med projektet ”Open Cohesion School” vill EU-kommissionen främja ett aktivt EU-medborgarskap och öka kunskapen kring sammanhållningspolitiken bland gymnasielever.

Syftet med projektet är att entusiasmera skolelever från olika EU-länder till att lära sig mer om, och granska investeringarna i, sammanhållningspolitiken. Projektet, som går under beteckningen ”Open Cohesion School”, inbegriper dels en onlinekurs och dels en tävling, i vilken studenter ska använda offentlig, öppen data i sina undersökningar om sammanhållningspolitiken.

För pilotfasen förväntas 5-7 skolklasser från 3-5 medlemsstater att delta i projektet. Konkret innebär initiativet, som schemaläggs till skolåret 2019-2020, att elever från utvalda skolor genomgår en onlinekurs om sammanhållningspolitiken, aktivt EU-medborgarskap och om hur man kan använda offentlig och öppen data. Projektet tillåter stor kreativ frihet när det gäller presentation av resultat och ämnesval.

Intresseanmälan är öppen för ett flertal aktörer, bland annat regioner, men anmälan måste skickas in till kommissionen av strukturfondspartnerskapen eller förvaltande myndighet för regionalfonden. EU-kommissionen kommer att stödja de organisationer som deltar genom att bland annat erbjuda utbildningspaket om sammanhållningspolitiken. Sista dag för intresseanmälan är den 29 mars 2019.

Läs mer om ”Open Cohesion School” projektet här.

Länk till intresseanmälan här.

SKL har lanserat en ny plattform: Lär andra om EU

Med anledning av vårens Europaparlamentsval har SKL samlat information om hur EU och det kommande valet påverkar Sveriges medborgare och organisationer.

Den 28 februari lanserade SKL sin nya plattform, ”Lär andra om EU”, vilket är ännu ett steg mot att öka kunskapen kring hur EU fungerar och påverkar oss. På plattformen återfinns bland annat information om hur valet påverkar kommunmedborgare, hur EU:s beslutsprocess ser ut och hur EU fungerar i lokalpolitiken.

SKL tillhandahåller ett brett utbud av information och välkomnar alla att använda den vidare inom sina organisationer. Sidan erbjuder även en översikt av SKL:s EU-relaterade arbete, där även webbsändningarna av ”På gång inom EU” återfinns, vilka Region Värmlands Brysselkontor tidigare rapporterat om. Nästa schemalagda webbsändning är den 7 maj.

Vårens Europaparlamentsval närmar sig med stormsteg och SKL:s hemsida är en bra utgångspunkt för att lära sig mer och sprida information om valet.

Läs mer om SKL:s plattform här.

 

EU-kommissionen har publicerat riktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och investeringar för Sverige 2021-2027

Enligt kommissionen bör Sverige prioritera skräddarsydda smarta specialiseringsstrategier samt stöd till medelinkomstregioner för att öka deras konkurrenskraft.

Den 27 februari presenterade EU-kommissionen den landspecifika rapporten för Sverige.  I rapportens ”Bilaga D” presenteras även ”Investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 för Sverige”. Bilagan avser att vara utgångspunkt i dialogen mellan kommissionen och Sverige inför programplaneringen av den kommande sammanhållningspolitiken.

Bilagan, som i hög grad riktar fokus mot Sveriges medelinkomstregioner, inklusive Norra Mellansverige (där Region Värmland inbegrips), understryker att det finns distinkta regionala skillnader i fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat, och därmed ett starkt behov att uppmuntra utveckling i medelinkomstregioner. Bland annat, så kallar EU-kommissionen på än mer skräddarsydda system för smart specialisering, fler regionala samarbeten, stöd till befintliga kluster och en alltjämt mer avancerad användning av konkurrenskraftig teknik.

Sverige behöver öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och EU-kommissionen understryker att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Sverige behöver aktivt ta fram fler innovativa produkter, marknaden behöver utvecklas och Sverige bör anpassa sig till utvecklingen. Därutöver placeras landet som ett av de OECD-länder med lägst andel kvinnliga entreprenörer, vilket behöver åtgärdas för att nå ekonomins fulla potential.

EU-kommissionen poängterar också Norra Mellansveriges roll i hur sammanhållningspolitiken ska genomföras framöver. Pilotprojektet beträffande industriell omvandlingen framhävs som central, särskilt gällande arbetet som görs inom pilotprojektet om utfasningen av fossila bränslen, effekterna av ny teknik och en inkluderande tillväxt i regionen.

Den 6 mars anordnar EU-kommissionen i Stockholm ett lanseringsevenemang med ett tillhörande seminarie för att behandla rapporten. Eventet kommer också att websändas.

Läs EU-kommissionens landspecifika rapport här.

Läs mer om lanseringsevenemanget här.

Regionkommittén: Regionala forsknings- och innovationsekosystem är vitala för ett innovativt Europa

I ett yttrande från Regionkommittén understryks behovet av att bättre koordinera EU:s sammanhållningspolitik med forskning- och innovationspolitiken.

Den 6:e februari antog Regionkommittén ett yttrande som argumenterar för att EU måste erkänna den viktiga roll som regionala ekosystem och innovationspunkter (eng. ”innovation hubs”) spelar för att stärka forskning och innovation i Europa. Yttrandet är framtaget av Birgitta Sacrédeus (KD) som är regionråd från Region Dalarna och ledamot i Regionkommittén.

Yttrandet argumenterar för att det behövs bättre koordinering mellan sammanhållningspolitiken och EU:s forsknings- och innovationspolicy, samt att det behövs en exakt definition av ”regionala forsknings- och innovationsekosystem” för att öka samstämmigheten mellan Horisont Europa, EU:s nästkommande sektorsprogram för forskning och innovation, och de regionala smarta specialiseringsstrategierna.

Sacrédeus menar även att EU måste bli bättre på att ta hänsyn till regionala skillnader, gällande investeringar i forskning och innovation, eftersom risken för dessa skillnader ökar då prognosen för den kommande budgeten tyder på att sammanhållningspolitiken kommer att få en minskad budget.

Yttrandet diskuterar också andra utmaningar kopplat till forskning- och innovation. Bland annat vikten av att strategiskt utnyttja lokala och regionala resurser såsom universitet, industri och samhälle för både implementering av forskningsresultat och av kunskap i samhället. Behovet av regelförenklingar för att underlätta för synergier mellan program som Regionalfonden, Horisont Europa, InvestEU och Erasmus+ är en annan diskussionspunkt i yttrandet.

Läs Regionkommitténs yttrande här.

Läs Regionkommitténs pressmeddelande här.

Kick-off för European Week of Regions and Cities 2019

Förberedelserna för den 17:e versionen av European week of regions and cities har nu påbörjats genom ett kick-off möte där fler än 150 representanter deltog.

European Week of Regions and Cities 2019 kommer att äga rum måndag till torsdag, 7-10 oktober. Perioden för ansökan är från och med 30:e januari till 29:e mars, med tillkännagivandet av utvalda partners den 30:e april. Till årets upplaga förväntas bland annat ett deltagande på 6000 personer, över 100 workshops och 600 talare, vilket skapar en unik möjlighet för lokala och regionala aktörer att medverka till, och påverka framtiden i EU.

2019 års upplaga av arrangemanget består av 6 teman, där tre stycken prioriterade områden valts ut via samråd med 2634 svarande, dessa är:

  • EU:s framtid och regioner och städers roll
  • Ett Europa närmare invånarna
  • Ett grönare Europa
  • Ett mer socialt integrerat Europa
  • Ett smartare Europa
  • Ett mer sammankopplat Europa

De tre prioriterade ämnena har företräde när det gäller fördelning av lokaler och urvalsprocessen. Men seminarier och workshops gällande samtliga ämnen kommer att organiseras.

European Week of regions and cities har också ett antal krav för årets evenemang; det ska vara hållbart, papperslöst och en jämn könsfördelning bland talarna.

Läs mer om European Week of Regions and Cities här.

EU-kommissionens magasin om regional- och statspolitik, Panorama, har publicerats

I senaste numret av det mångfacetterade magasinet finns bland annat ett reportage om en utredning av sammanhållningspolitiken och de utmaningar som regioner med geografiska särdrag står inför.

För att undersöka möjligheterna för en starkare utveckling i missgynnade regioner beställde Generaldirektoratet för regionalpolitik (DG REGIO) en expertundersökning. Resultatet av undersökningen diskuteras i det senaste numret av Panorama, i en intervju med rapportens författare Gilda Carbone. Undersökningen utgår ifrån de partnerskapsavtal som medlemsländerna i EU tecknade för perioden 2014–2020. Däri presenterade 15 medlemsländer särskilda utmaningar som de stöter på i egenskap av att de har stora områden som består av glesbygd, öar och bergslandskap.

Skydd och bevarande av miljön, socio-ekonomiska aspekter likt utveckling och tillväxt, samt anslutningsmöjligheter identifieras som centrala utmaningar för att främja en starkare regional utveckling i regioner med geografiska särdrag. Samtidigt menar Carbone att de hjälpmedel och instrument som finns inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna inte utnyttjats i tillräckligt hög grad.

Vidare inkluderar det 67:e numret av Panorama bland annat en redogörelse för regionalt samarbete kring kulturarv, vilket är den sektor som är näst mest populär bland Interreg-programmen. Magasinet innehåller även en introduktion till, och redogör för, resultaten av Eurostats ”regionala årsbok” som presenterar regional statistik gällande exempelvis befolkning, utveckling av BNP per capita och utbildningsnivåer etc.

Läs det senaste numret av Panorama här.

 

 

 

SKL presenterar vårens upplaga av ”På gång inom EU” – nu även som webbsändning

Den 16 januari publicerade SKL vårens upplaga av skriften ”På gång inom EU”, som ger en inblick i aktuella EU-frågor och hur de påverkar svenska kommuner och regioner.

I vårens upplaga av ”På gång inom EU” finns information om SKL:s prioriterade EU frågor för 2019 samt information om förslagen gällande EU:s långtidsbudget 2021–2027 och EU:s vattendirektiv. I tillägg till detta presenteras även mer information om bland annat EU:s förslag att förbjuda plastartiklar för engångsbruk samt uppdateringar om den europeiska planeringsterminen och den sociala dimensionen av EU.

Under våren lanserar även SKL ett webbsänt program som även det kallas ”På gång inom EU”. Syftet med programmet är att sprida EU-kunskap och det kommer att adressera aktuella EU-frågor som påverkar svenska kommuner och regioner. Programmet kommer att gästas av SKL:s egna experter samt utomstående gäster.

Det första avsnittet sändes den 22 januari men det går att se programmet i efterhand via SKL:s hemsida. Fokus för det första programmet var Brexit, SKL:s prioriterade EU-frågor 2019 samt EU-valet 2019. Programmet gästades av Annika Lindberg, SKL:s internationella sektion, Malin Looberger, SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitiska frågor, samt Rolf Fredriksson, journalist på SVT och Björn Källström från Europaparlamentets kontor i Sverige.

Under våren kommer ytterligare tre avsnitt att sändas, den 5 mars, 7 maj och 11 juni.

Läs vårens upplaga av ”På gång inom EU” här.

Se ”På gång inom EU” som sändes 22 januari i efterhand här.  

Sammanfattning av den nationella dialogkonferensen

Den 14 november hölls den nationella dialogkonferensen om den framtida sammanhållningspolitiken. Konferensens moderator, Rolf Fredriksson, som tidigare arbetat som Brysselkorrespondent för SVT, har nu släppt sin sammanfattning av dagen.

Under våren 2018 hölls åtta regionala dialogkonferenser i Sverige, i syfte att öka sammanhållningspolitikens synlighet, betona dess mervärde samt öka kunskapen om EU bland politiker och allmänhet. Som avslutning på året bjöd EU-kommissionen, Europaforum Norra Sverige och Council for European Municipalities and Regions (CEMR), Sveriges kommuner och landstings (SKL) paraplyorganisation i Bryssel, in till en nationell dialogkonferens i Stockholm.

Konferensen inleddes med en inledande panel om EU:s långtidsbudget 2021-2027, där Katarina Areskoug Mascarenas, Chef på EU-kommissionens kontor i Stockholm, Carolina Gunnarsson från SKL och Eva Sjögren från EU-kansliet i statsrådsberedningen redogjorde för sina utgångspunkter.

Konferensen fortsatte med en panel och presentationer om socialfonden. Deltog i panelen gjorde bland andra Annika Roosing från ESF-rådet som talade om deras verksamhet och Katarina Ivankovic-Knezeviz från EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG EMPL) som talade om implementeringen av den sociala pelaren.

Vidare hölls en panel och presentationer om regionalfonden, där talade bland andra Lena Andersson Pench, från EU-kommissionens generaldirektorat för regional utveckling och stadspolitik (DG REGIO) om kommissionens förslag till ändringar gällande strukturfonderna.

Konferensen avslutades med att Kent Johansson, tidigare regionsråd i Västra Götaland och EU-parlamentariker, delade med sig av sina erfarenheter om användning av EU-medel, samt intressant diskussion med Anna Stellinger, Kommerskollegiums generaldirektör,om konsekvenserna av Brexit.

Konferensens moderator, Rolf Fredriksson som tidigare arbetat som Brysselkorrespondent för SVT, har sammanfattat konferensen. I den går det mer detaljerat läsa om panelerna och presentationerna som hölls.

Läs Rolf Fredrikssons sammanfattning här