Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.

Nya initiativ tillägnade förbättrad integration och inkludering

För att främja integration av personer med migrantbakgrund har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för integration och inkludering för perioden 2021–2027. Det övergripande syftet är att undanröja hinder som försvårar nyanländas integration i det europeiska samhället.

Den nya handlingsplanen bygger vidare på utvärderingar av en liknande handlingsplan som presenterades under 2016. I det nya förslaget till handlingsplan formuleras en grundprincip som bygger på att en inkluderande integration förutsätter ansträngningar från både individens och samhällets sida, vilket i sin tur påverkat utformningen av de förslag som nu presenteras. Bland annat läggs stor vikt vid att nyanlända får rätt verktyg och stöd för att kunna bidra till samhället.

En lyckad integration och inkludering betonas även som viktigt när det gäller att skapa sammanhållning kombinerat med en stark ekonomisk utveckling för Europas lokalsamhällen, liksom för Europa i sin helhet. EU-kommisionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, beskriver den nya handlingsplanen som en viktig del i de förslag till migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade i september.

Några av de viktigaste insatserna i handlingsplanen berör utbildning och nyanländas möjligheter att få ett arbete. Exempelvis ska EU-medel kunna bidra till insatser som underlättar för att identifiera nyanlända med färdigheter som har stor nytta för samhället, kombinerat med en tidig språkundervisning. Särskilt ses integreringen av nyanlända kvinnor som en extra viktig fråga för integrationen och alla människors möjligheter att nå sin fulla potential.

Ytterligare exempel på insatser är ett ökat fokus på att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård, både i form av psykisk och fysisk hälsa, för nya medborgare med migrantbakgrund. Exempelvis genom att medlemsländerna blir bättre på att erbjuda information om de rättigheter varje person har till vård. Dessutom vill EU-kommissionen se ett främjande av lämpliga boenden till rimliga priser, där medel via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyl- och migrationsfonden och InvestEU ska kunna användas. Medlen ska även förebygga segregation och diskriminering på bostadsmarknaden.

För att förverkliga målen inom ramen för den nya handlingsplanen vill EU-kommissionen se att EU-medel kombineras med partnerskap mellan EU, migranter, näringsliv och arbetsmarknadens parter, civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter. Tanken är även att detta sammantaget ska stärka och stödja medlemsländerna i sitt arbete med att utforma nationella planer för integration och inkludering.

Läs mer om den nya handlingsplanen här.

Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

Fokus på gränsöverskridande samarbeten i höstens nummer av Panorama

Nu finns höstens upplaga av Panorama att läsa. I detta nummer uppmärksammas hur hållbarhet översätts i praktiken inom ramen för bland annat Interreg-projekt. Därtill går det att läsa om företags finansiering av en grön omställning, liksom synen på gränsöverskridande regionala samarbeten.

I år fyller Interreg 30 år, vilket uppmärksammas i Panoramas höstnummer på flera sätt. I en av artiklarna presenteras en ny undersökning som genomförts för att kartlägga hur Interregprogram kommunicerar och arbetar kring mål om hållbarhet och grön omställning. Inom ramen för dessa program och projekt identifieras bland annat papperslös kommunikation, digitala möten och konferenser, minskat användande av plast samt färre ”giveaways” som viktiga faktorer att utveckla och jobba vidare med för att matcha målen om hållbarhet och omställning.

Interreg uppmärksammas även i en annan artikel där resultaten av en ny undersökning om gränsöverskridande samarbete presenteras. Undersökningen har genomförts av Gallup, på beställning av EU-kommissionen, och är en uppföljning av en liknande undersökning som genomfördes 2015. Undersökningen visar att samarbetet mellan många gränsregioner är mycket gott samtidigt som tilliten mellan dessa regioner och samhällen också är hög. Den sociala tilliten är allra högst mellan regionerna som omfattas av Interreg-programmen längs gränserna Sverige-Norge följt av Sverige-Danmark-Norge och Sverige-Finland-Norge. Undersökningen visar också att den gränsöverskridande mobiliteten har förbättrats sedan 2015, där de främsta anledningarna för mobilitet över gränsen är turism och handel. Undersökningen presenterar även de största hindren för gränsöverskridande samarbeten där bland annat skillnader i språk och administrativa system och regler är de största hindren.

Höstens nummer av Panorama bjuder även på en djupdykning i vilka åtgärder som EU som helhet planerar för att stödja små- och medelstora företag under coronakrisen. Dessutom bjuds det på reportage från Litauen, där sammanhållningspolitikens betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet uppmärksammas. Avslutningsvis går det även att läsa om hur sammanhållningspolitiken under nuvarande programperiod underlättat arbetet med att minska luftföroreningar.

Det nya numret av Panorama hittar du här.

Kommissionen bäddar för renoveringsvåg i ny strategi

Inom ramen för den gröna given och i linje med målet om ett klimatneutralt EU år 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi under namnet ”Renoveringsvågen”. Tanken är att strategin ska stimulera energieffektivisering och förbättringar av byggnaders energiprestanda.

Den nya strategin innefattar ett mål om att fördubbla renoveringstakten gällande byggnader och lokaler runtom i Europa under de kommande tio åren. Syftet med detta är att energieffektivisera bostäder, arbetsplatser och offentliga byggnader runtom i Europa genom förbättrad energiprestanda, lägre utsläpp och ökad resurseffektivitet. I dagsläget kan 40 % av EU:s energianvändning härledas till uppvärmningen av byggnader och lokaler.

Utöver att vara en viktig del i arbetet mot ett klimatneutralt EU till år 2050 ämnar strategin även att motverka energifattigdom. Idag uppskattats cirka 34 miljoner européer inte ha råd att värma upp sina hem, vilket i sin tur påverkar både livskvalitet och hälsa. Därför innehåller strategin rekommendationer riktade till medlemsländerna och deras arbete med att bekämpa energifattigdom. Kommissionen bedömer att 35 miljoner byggnader kan komma att renoveras fram till 2030. Dessutom finns potential för att cirka 160 000 nya gröna jobb skapas inom byggsektorn genom strategins förlag till åtgärder.

Strategin innefattar tre huvudområden: utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning, åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda, samt renovering av offentliga byggnader som skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. För att förverkliga detta kommer strategin underlätta för renoveringskedjor på olika sätt, bland annat genom nya finansieringsverktyg och tillhandahållande av tekniskt stöd. Exempelvis kommer Next Generation EU att spela en central roll för att finansiera och uppnå målen inom ramen för strategin, samtidigt som samfinansiering och privatinvesteringar ska stimuleras.

Exempel på konkreta åtgärder som EU-kommissionen vill se är höjda standarder för privata och offentliga byggnaders energiprestanda, vilket i sin tur ska stimulera energieffektivisering och ”gröna” renoveringar. Man vill också se en utbyggd marknad för hållbara produkter och byggtjänster genom att betona nya material, naturbaserade lösningar, återvinning samt återanvändning. Inom ramen för de gröna jobb som skapas i samband med detta vill kommissionen även se satsningar på kompetensutveckling i byggsektorn.

Läs mer om strategin och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om strategin hittar du här.  

Viktiga förändringar i flera sektorsprogram nästa programperiod

Från och med den 1 januari 2021 påbörjas en ny programperiod i EU som ska gälla fram till och med slutet av 2027. I och med detta presenteras nu förändringar inom ramen för EU-programmen Erasmus+, Europiska solidaritetskåren och Europa för medborgarna.

I ett nytt programförslag från EU-kommissionen framgår det att Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ska följa principer om inkludering, hållbar internationalisering, digitalisering samt särskilda mål inom Agenda 2030. Detta innebär bland annat ett större fokus på att inkludera unga med olika förutsättningar i projekt som finansieras av programmen, att det ska bli enklare för små och nya aktörer att delta, prioriteringar om minskade klimatavtryck i samband med resor, virtuellt lärande samt harmonisering med Agendas 2030:s mål om livslångt lärande.

I förslaget kommer Erasmus+ i likhet men nuvarande programperiod att omfatta utbildningssektorn, ungdomsområdet och idrottssektorn. Programmets struktur förblir densamma indelat efter mobilitet, strategiska partnerskap och stöd för policyförändring. Några exempel på föreslagna förändringar i programmet är organisationers möjligheter att ansöka om Erasmus+-ackreditering redan från och med hösten 2020, sänkt gräns för antalet deltagare i vissa projekt för att locka mindre organisationer samt att DiscoverEU-initiativet, som syftar till att ge 18-åringar möjligheten att upptäcka Europa, integreras med Erasmus+.

Europeiska solidaritetskåren är ett relativt nytt program (som lanserades 2018) och syftar till att skapa möjligheter för unga som vill utföra volontärarbete eller delta i projekt som gör nytta för människor i det egna hemlandet eller i andra europeiska länder. Programmet kommer att bibehålla sin struktur med undantag för några mindre förändringar när det gäller kvalitetsmärkning av de organisationer som vill omfattas av programmet, liksom smärre förändringar i handläggningen av ansökningar.

Europa för medborgarna kommer att slås samman med programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för att bilda ett helt nytt program med namnet ”Kultur, jämlikhet, rättigheter och värderingar” (Culture, Equality, Rights and Values – CERV). Det nya programmet ska skydda och främja olika typer av rättigheter och värden som sker inom ramen för civilsamhällets organisationer, med det långsiktiga syftet att värna öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som är kontaktpunkt för Europa för medborgarna kommer organisera informationsmöten om CERV under hösten, mer information om seminarierna kommer att publiceras inom kort på MUCF:s hemsida.

Läs mer om förändringarna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren här.

På gång inom EU hösten 2020 är publicerad

Två gånger om året släpper Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport där aktuella ämnen inom ramen för EU-samarbetet presenteras. I höstens nummer får läsaren ta del av förhandlingarna kring den nya långtidsbudgeten, skapandet av en ny gemensam migrationspolitik och åtgärder i kölvattnet av pandemin.

I rapporten, som publiceras en gång i halvåret, belyser SKR ett tiotal EU-politiska områden som anses påverka och vara av intresse för svenska kommuner och regioner och deras arbete. Dessutom presenterar SKR sina synpunkter och förslag till åtgärder inom ramen för respektive område, liksom hur organisationen ska verka framåt för sina medlemmars intressen.

Ett av de tio områden som SKR väljer att belysa i höstens rapport berör regionalpolitik och samarbete. Här presenteras bland annat hur det nya initiativet React-EU kommer att tillföras nästan 50 miljarder euro extra till sammanhållningspolitiken fram till 2022, via återhämtningsfonden Next Generation EU. Även innebörden av den nya Fonden för en rättvis omställning samt pågående programmeringsarbete inför kommande programperiod gällande ERUF, Interreg och ESF+ diskuteras. SKR bedömer bland annat att ESF+ 2021-2027 kommer vara av stort intresse för organisationens medlemmar, främst då den tillför medel till kompetensutveckling, omställning och därmed även regional utveckling.  

Miljö, energi och transporter är ytterligare ett område där SKR redogör för aktuella insatser. Här nämns EU:s nya klimatpakt, där SKR bland annat betonar vikten av synergier till redan existerade initiativ, exempelvis regioners pågående arbete med energi- och klimatstrategier. Vidare går det att läsa om EU:s nya livsmedelsstrategi, liksom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi där SKR genom den Europeiska Regionkommittén avser att komma med inspel och synpunkter gällande kommissionens förslag av förändringar i lagstiftningen beträffande avfallshantering. 

Inom ramen för asyl- och migrationspolitik, vilket utgör ett av SKR:s prioriterade områden för 2020, vill SKR verka för att regeringen bidrar till att EU-länderna kommer överens om en ny migrations- och asylpakt, en jämnare fördelning av flyktingmottagandet i EU samt att ett regionalt och lokalt inflytande säkras när EU fattar beslut om asyl- och migrationsfrågor. Rapporten redogör även för några av de låsningar som finns när det gäller EU:s möjligheter att komma överens om en ny och gemensam migrations- och asylpolitik. 

Rapporten belyser även andra områden som är prioriterade av SKR under 2020, till exempel den social dimensionen i EU, översyn av statsstödsregler, EU:s avloppsdirektiv, EU:s mål om klimatneutralitet vid 2050, mobilitet och infrastruktur, EU:s forskningspolitik med det nya sektorsprogrammet Horisont Europa samt kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Läs rapporten i sin helhet här.

Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.