Ny industristrategi ska säkra konkurrenskraft och grön omställning

Den 10 mars offentliggjordes EU-kommissionens förslag till ny industristrategi. En övergripande prioritering för strategin är att förbereda näringslivet och industrisektorn för målet om ett konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa.

De tre huvudprioriteringarna som är vägledande inom strategin är målet om ett klimatneutralt EU år 2050, ett fortsatt konkurrenskraftigt Europa och målet om att rusta Europa för en ny digital tidsålder. Strategin riktar sig till både små som stora aktörer inom näringslivet och den europeiska industrin, med syfte att säkerställa dess fortsatta konkurrenskraft samtidigt som de stöttas i den gröna omställningen.

Strategin är omfattande med en stor mängd åtgärder. Bland annat utformas en specifik strategi för små och medelstora företag som ska stödja dem i den dubbla omställning som klimatförändringarna och ny teknologi innebär. Dessutom ska arbetet med att säkra företagens tillgång på rätt kompetens främjas. Genom en ny handlingsplan avser kommissionen även se över de handelshinder som idag hämmar delar av EU:s inre handel. Andra åtgärder som strategin inkluderar är:

  • Åtgärder som moderniserar energiintensiva industrier och minskar deras utsläpp
  • Handlingsplan för att säkerställa tillgången på viktiga råvaror
  • Allians för vätgas som kan skynda på utfasning av fossila bränslen
  • Underlätta för miljöanpassad offentlig upphandling
  • Vitbok som kartlägger snedvridande effekter på den inre marknaden

Inför att industristrategin presenterades har även regionnätverket Vanguardinitiativet, där Region Värmland är medlem, gjort inspel beträffande strategins innehåll. Nätverket framhäver att strategin borde präglas av en tydligare regional dimension som prioriterar interregionalt samarbete, smart specialisering och en ambitiös klusterpolicy. Även vikten av infrastruktur som möjliggör innovationer och utveckling av testmiljöer kopplat till befintlig infrastruktur betonas starkt.

Industristrategin i sin helhet finns här och för att ta del av frågor och svar kopplat till industristrategin går det att läsa mer här.

För att läsa mer om Vanguardinitiativets inspel finns mer information här.

 

2021 kan bli järnvägens år

I linje med de mål som presenterats på transportområdet inom ramen för den gröna given, presenterar EU-kommissionen nu ett förslag om att 2021 ska bli Europaåret tillägnat järnvägen.

Genom att utse 2021 till Europaåret för järnvägen vill kommissionen uppmärksamma tågtransporter som ett hållbart alternativ för både människor, ekonomi och klimat. Via kampanjer, evenemang och olika initiativ avser kommissionen att under 2021 framhålla de innovativa och säkerhetsmässiga fördelar som ökad tågtrafik kan innebära.

Järnvägen beskrivs även som en viktig del i EU:s arbete med framtida transporter och mobilitet. I dagsläget sker 75 % av EU:s inre transporter på väg, vilket kommissionen vill ändra på genom att jobba för att mer av transporterna förs över till just järnväg och sjövägar. EU:s kommissionär med ansvar för transporter, Adina Vălean, betonar också att järnvägen fyller en viktig funktion i att föra samman människor, regioner och företag i hela EU.

Att förslaget presenteras just nu kan ses i ljuset av den gröna given som kommissionen lade fram i december, och som inkluderar målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Av EU:s totala utsläpp står transporterna för en fjärdedel av utsläppen, vilket sammantaget innebär att transporter på järnväg kommer bli centralt för att uppnå klimatmålet 2050.

Förslaget ska enligt sedvana godkännas av EU-parlamentet och Ministerrådet innan det kan bli verklighet.

Läs mer om EU-kommissionens initiativ och bakgrunden till Europaåret för järnvägen här.

Ny rapport om framtidens utmaningar: Globala trender till 2030

Megatrender är på agendan när EU-kommissionens tankesmedja för politisk strategi identifierar framtidens utmaningar.

EU-kommissionens tankesmedja, European Strategy and Political Analysis System (ESPAS), har publicerat en rapport om globala trender och framtidens utmaningar. Rapporten syftar till att identifiera hur Europa bör forma sin politiska strategi för framtidens utmaningar medans man samtidigt tar ansvar för en bättre och mer hållbar värld.

Pågående megatrender såsom en åldrande befolkning, digitalisering och klimatförändringar är den centrala utgångspunkten i rapporten. Hur Europa bemöter och förhåller sig till dessa trender kommer att bli avgörande för hur ”maktspelet” i världen kommer att utvecklas. Enligt rapporten kommer exempelvis Kina att vara den starkaste globala ekonomin 2030, med Europa på en andra plats, dock med upp till fyra gånger så hög köpkraft per invånare jämfört med Kina. Därtill kommer energikonsumtionen globalt att öka med så mycket som 1.7% varje år fram till 2030, där den största ökningen kommer att ske i växande ekonomier, vilket tyder på att utsläppen i världen förväntas öka.

Vidare belyser rapporten att utmaningar utöver megatrender, såsom terrorism, migration och teknologiska framsteg kommer att fortsätta vara svårhanterliga områden. Mänsklig intelligens kommer att utmanas av maskinbaserad intelligens. På migrationsområdet förväntas anledningarna till att människor flyttar på sig bli fler, bland annat nämns klimatmigration som en framtida trend då fler beräknas flytta in till städer.

I rapporten identifieras även ett antal avgörande områden för vårt framtida välbefinnande, någonting som ESPAS kallar ”game-changers”. Det handlar bland annat om att rädda planeten och att Europa måste omfamna och utveckla avancerad teknologi, för att inte riskera att hamna bakom Kina eller USA. Europa bör även vara en ”väktare” av demokrati och jämlikhet och stå upp mot framtida hot mot demokratin, såsom populism och auktoritära regimer.

Läs ESPAS faktablad och inblick i framtiden här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Bäst i klassen: Sverige i topp när EU publicerar Transport Scoreboard

Ny rapport visar att Sverige är bäst i EU på förnybar energi inom transportområdet.

EU-kommissionen har publicerat 2019 års utvärdering av transport inom EU, ”Transport Scoreboard”. I utvärderingen undersöks 30 områden, bland annat järnvägars kvalité, vägsäkerhet och förnybar energi inom transportsektorn. Målet är att hjälpa medlemsstaterna genom att identifiera transport-områden som behöver prioriteras eller omfamnas av ytterligare åtgärder.

Rapporten visar att Sverige toppar resultattavlan före Holland och Österrike. Enligt undersökningen är den gemensamma nämnaren för de tre ländernas framgångar ett stadigt regelverk för investeringar, höga transportsäkerhetsnivåer och god förmåga att förhålla sig till och tolka EU-lagstiftning.

Gällande den inre marknaden presterar Sverige tillsammans med Rumänien och Bulgarien mycket bra när det gäller järnvägssektorns tillgänglighet. Sverige får även toppbetyg när det gäller energiunionen och innovationsområdet. Elbilsmarknadens andel av den totala marknaden, och marknaden för förnybar energi inom ramen för transport, är högst i hela EU.

Men Sverige präglas inte bara av framgångar på transportområden, rapporten identifierar även flera utmaningar. Gällande implementeringen av det så kallade stomnätet inom ramen för transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) halkar Sverige dessvärre efter och ligger under genomsnittet när det gäller vägar och järnvägar. Därtill har Sverige en hel del att förbättra när det gäller kundnöjdhet inom offentliga transporter, där kategorierna järnvägstransport och urban transport visar på en nivå som är under EU:s genomsnitt.

Slutligen så belyser EU-kommissionens rapport, trots goda resultat för Sverige, att transportsektorn fortfarande är tydligt beroende av fossila bränslen, vilket ger upphov till ett behov av ytterligare investeringar inom ramen för hållbara transporter.

Läs EU-kommissionens rapport om transport här.

Läs DG-MOVE:s pressmeddelande här.

 

Ren mobilitet: Europaparlamentet antar ny standard gällande koldioxidutsläpp för bilar och skåpbilar

De nya standarderna innebär att koldioxidutsläppen från nya bilar år 2030 ska vara 37.5% lägre, och utsläppen från nya vans 31% lägre jämfört med 2021.

Det rår ingen tvekan om EU:s beslutsamhet gällande klimatet. Europaparlamentet har antagit nya regler för att minska föroreningar och förbättra luftkvalitén. Reglerna, vilka sätter en ny standard för koldioxidutsläpp, är ett stort kliv mot att modernisera den europeiska rörligheten, fasa ut fossila bränslen och på lång sikt bli en klimatneutral kontinent.

De nya standarderna välkomnas av EU-kommissionen och är en del av ren-mobilitetpaketet (clean mobility package), vilket är i linje med strategin om ett klimatneutralt EU 2050 och Parisavtalet. Kommissionären för klimat och energi, Miguel Arias Cañete menar att reglerna kommer ge industrin incitament till nytänkande och stärka EU:s ledaskap när det gäller klimatvänliga fordon. Junckerkommissionens energiunion är på god väg att bli verklighet.

Vidare kommunicerar EU-kommissionen att ren-mobilitetpaketet även omfattar etableringen av ett förstärkt marknadsövervakningssystem, vilket kommer tillgodose att produktionen och etableringen av nya fordon sker på ett hållbart sätt och överensstämmer med testresultat och riktlinjer som godkänts för bilindustrin. Kommissionen avser även att stödja kostnadseffektiva och koldioxidsnåla lösningar genom bland annat regler om användandet av miljötekniska innovationer.

För att reglerna ska kunna göras gällande behöver ministerrådet ratificera förslaget.

Läs mer om de nya standarderna för koldioxidutsläpp här.

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

Ökat EU-samarbete inom digital hälsa och vård: nytt initiativ gällande elektroniska recept

Ny infrastruktur för e-hälsotjänster gör nu att de första patienterna kan hämta ut receptbelagd medicin när de besöker ett apotek i ett annat EU-land. Initiativet prövas genom ett samarbete mellan Finland och Estland där patienter genom e-recept inte längre behöver pappersbelagda recept.

Initiativet grundar sig i EU:s strategi för digital hälsa och vård, vilken avser att säkra kontinuitet och öka patienternas inflytande i vården.

Infrastrukturen för e-hälsotjänster finansieras av Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU-kommissionen ser med glädje på utvecklingen och kommer att fortsätta stödja utbyten likt initiativet med e-recept.

År 2011 antog EU-institutionerna direktivet 2011/24/EG ’om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård’. Direktivet syftar till att främja gränsöverskridande samarbeten och möjliggör bland annat att EU:s medlemsländer kan utbyta hälsodata på ett effektivt och säkert sätt.

Utöver initiativet i Finland och Estland har EU:s e-hälsomyndighet givit klartecken till Tjeckien och Luxemburg att ta emot patientöverskrifter för personer som är bosatta i ett annat land.

Läs mer om EU-samarbetet gällande e-recept här.

 

Gratis Interrail-pass i sommar

Initiativet DiscoverEU möjliggör för 12 000 18-åringar att vinna ett gratis Interrail-pass i sommar. Ansökningsomgången är öppen till den 11 december 2018.

Genom Interrail kan man med endast en tågbiljett åka över gränser mellan upp till 30 europeiska länder. Interrail startade redan 1972 och var då främst designat för ungdomar, men har idag utvecklats till att årligen nyttjas av runt 250 000 resanden i alla åldrar.

Det var efter ett initiativ från Europaparlamentet som Kommissionen i början av 2018 tog steget att börja implementera beslutet om gratis Interrail-pass under namnet DiscoverEU. Totalt kommer 12 000 18-åringar att vinna ett pass som är giltigt upp till 30 dagar mellan 15 april och 31 oktober. Resan ska äga rum inom EU:s medlemsstater, och vinnarna har möjlighet besöka upp till fyra stycken.

DiscoverEU syftar till att låta unga människor uppleva Europas mångfald för att lära sig mer om andra människors kulturer. Detta antas främja den europeiska identiteten bland unga och stärka europeiska värderingar.

DiscoverEU kommer att ta emot ansökningar fram till den 11 december och för att kunna ansöka ska man vara 18 år den 31 december 2018.

Läs mer om hur du ansöker här