European Green Deal Goes Local synliggör positiva exempel av lokalt klimatarbete

Via samarbetet ”European Green Deal Goes Local” har EU-kommissionen och Regionkommittén intensifierat arbetet med att implementera den gröna given på lokal nivå, bland annat genom att lansera en ny interaktiv karta som lyfter hur den gröna given genomförs på lokal och regional nivå.

European Green Deal Goes Local är ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och Regionkommittén. Initiativet utgörs av en arbetsgrupp med 13 lokala och regionala representanter från Regionkommittén, vars syfte är att säkerställa att den lokala och regionala nivån utgör kärnan i implementeringen av den gröna given. Arbetsgruppen ska även vara drivande i arbetet med att säkerställa den gröna givens funktion i att vara en grön tillväxtstrategi och en del av återhämtningen efter coronakrisen.

Under arbetsgruppens senaste möte diskuterades en lång rad områden som är viktiga i arbetet med att implementera den gröna given som tillväxtstrategi. Mötet avhandlade bland annat frågor kopplat till omställningen i industrin, på transportområdet och i jordbruket. En viktig fråga som också diskuterades var behovet av ett socialt starkt Europa. Mötet skedde precis efter att EU-kommissionen förbundit sig till en ny samarbetsfas som ska intensifiera arbetet med att säkerställa den regionala och lokala nivåns del i genomförandet av den gröna gCiven.

Inom ramen för European Green Deal Goes Local har det nyligen lanserats en interaktiv karta som lyfter positiva exempel på regioners och städers arbete med att minska koldioxidutsläppen och hur detta bidrar till de klimat- och miljöambitioner som ryms inom den gröna given. Bland exemplen återfinns ett antal från Sverige, från Kungsbacka och Östersund, i form av projekt inom allt från elektriska flygplan, grön mobilitet och hållbara livsmedelssystem.

För de regioner, kommuner och städer som vill dela med sig av positiva exempel på lokala och regionala projekt eller initiativ som minskar klimatutsläppen finns det ett formulär som kan skickas in till Regionkommittén. I formuläret ska det finnas en beskrivning över det valda exemplet, inom vilket området det ryms samt hur det bidrar till minskande klimatutsläpp. Formuläret nås genom att klicka här.

Information om arbetsgruppens senaste möte finns här.  

Kartan med positiva exempel nås genom länken här.

Information om European Green Deal Goes Local finns här.

Fokus på gränsöverskridande samarbeten i höstens nummer av Panorama

Nu finns höstens upplaga av Panorama att läsa. I detta nummer uppmärksammas hur hållbarhet översätts i praktiken inom ramen för bland annat Interreg-projekt. Därtill går det att läsa om företags finansiering av en grön omställning, liksom synen på gränsöverskridande regionala samarbeten.

I år fyller Interreg 30 år, vilket uppmärksammas i Panoramas höstnummer på flera sätt. I en av artiklarna presenteras en ny undersökning som genomförts för att kartlägga hur Interregprogram kommunicerar och arbetar kring mål om hållbarhet och grön omställning. Inom ramen för dessa program och projekt identifieras bland annat papperslös kommunikation, digitala möten och konferenser, minskat användande av plast samt färre ”giveaways” som viktiga faktorer att utveckla och jobba vidare med för att matcha målen om hållbarhet och omställning.

Interreg uppmärksammas även i en annan artikel där resultaten av en ny undersökning om gränsöverskridande samarbete presenteras. Undersökningen har genomförts av Gallup, på beställning av EU-kommissionen, och är en uppföljning av en liknande undersökning som genomfördes 2015. Undersökningen visar att samarbetet mellan många gränsregioner är mycket gott samtidigt som tilliten mellan dessa regioner och samhällen också är hög. Den sociala tilliten är allra högst mellan regionerna som omfattas av Interreg-programmen längs gränserna Sverige-Norge följt av Sverige-Danmark-Norge och Sverige-Finland-Norge. Undersökningen visar också att den gränsöverskridande mobiliteten har förbättrats sedan 2015, där de främsta anledningarna för mobilitet över gränsen är turism och handel. Undersökningen presenterar även de största hindren för gränsöverskridande samarbeten där bland annat skillnader i språk och administrativa system och regler är de största hindren.

Höstens nummer av Panorama bjuder även på en djupdykning i vilka åtgärder som EU som helhet planerar för att stödja små- och medelstora företag under coronakrisen. Dessutom bjuds det på reportage från Litauen, där sammanhållningspolitikens betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet uppmärksammas. Avslutningsvis går det även att läsa om hur sammanhållningspolitiken under nuvarande programperiod underlättat arbetet med att minska luftföroreningar.

Det nya numret av Panorama hittar du här.

EU:s årliga regionala och lokala barometer 2020

Regionkommittén har tagit initiativ till en ny årlig rapport vars syfte är att belysa regionala och lokala behov runtom i EU och hur dessa kan skapa underlag för politiska beslut på EU-nivå. I den första utgåvan ligger fokus på coronapandemins effekter på Europas regioner och städer. 

Rapporten, som går under namnet ”EU:s regionala och lokala barometer”, betonar i sitt första nummer de sociala och ekonomiska konsekvenser som pandemin fört med sig. Bland annat uppmärksammas ”saxeffekten”, det vill säga att regionernas utgifter under pandemin har ökat samtidigt som intäkterna minskar. Detta kompletteras även med en överblick av de europeiska regioner som drabbats hårdast av krisen, där Västsverige, delar av Skåne och Stockholmsområdet utgör några exempel.

Sysselsättning och sociala konsekvenser är ytterligare ett avsnitt i rapporten. Exempelvis lyfts ungas situation fram, dels utifrån hur pandemin påverkat arbetsmarknaden, men också utifrån EU:s skiftande möjligheter till distansundervisning och likvärdig utbildning. Man identifierar även att kvinnor, som utgör ungefär 80 % av arbetskraften i EU:s sjuk- och hälsovårdsyrken, drabbas hårdare av pandemin på grund av dess hårda press på välfärdssystemen. En annan sårbar sektor är turismen, vilken betonas som en särskilt viktig näring för perifera och rurala regioner i EU. 

Coronapandemin har enligt rapporten även synliggjort regionala och lokala skillnader gällande sjukhusvård runtom i Europa. I ljuset av detta har en opinionsundersökning genomförts under september månad i alla medlemsstater, där 26 300 personer fått ge uttryck för en större önskan om att lokala och regionala myndigheter bör få ett större inflytande över EU:s politik för vård och hälsa.

Inom ramen för demokrati och inflytande går det även att läsa om hur förtroendet för de regionala och lokala myndigheterna är förhållandevis stort i EU. Även här har Regionkommittén, tillsammans med OECD, genomfört en ny opinionsundersökning som bekräftar detta samt att européerna som svarat på undersökningen vill se att lokala och regionala myndigheter och instanser får ett större inflytande över EU-politiken. Detta lyfts också fram som ett sätt att stärka demokratin och förtroendet i sin helhet för EU-samarbetet.

Läs en kortare sammanfattning av den nya barometern här.

Barometern i sin helhet finns att läsa här.

Viktiga förändringar i flera sektorsprogram nästa programperiod

Från och med den 1 januari 2021 påbörjas en ny programperiod i EU som ska gälla fram till och med slutet av 2027. I och med detta presenteras nu förändringar inom ramen för EU-programmen Erasmus+, Europiska solidaritetskåren och Europa för medborgarna.

I ett nytt programförslag från EU-kommissionen framgår det att Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ska följa principer om inkludering, hållbar internationalisering, digitalisering samt särskilda mål inom Agenda 2030. Detta innebär bland annat ett större fokus på att inkludera unga med olika förutsättningar i projekt som finansieras av programmen, att det ska bli enklare för små och nya aktörer att delta, prioriteringar om minskade klimatavtryck i samband med resor, virtuellt lärande samt harmonisering med Agendas 2030:s mål om livslångt lärande.

I förslaget kommer Erasmus+ i likhet men nuvarande programperiod att omfatta utbildningssektorn, ungdomsområdet och idrottssektorn. Programmets struktur förblir densamma indelat efter mobilitet, strategiska partnerskap och stöd för policyförändring. Några exempel på föreslagna förändringar i programmet är organisationers möjligheter att ansöka om Erasmus+-ackreditering redan från och med hösten 2020, sänkt gräns för antalet deltagare i vissa projekt för att locka mindre organisationer samt att DiscoverEU-initiativet, som syftar till att ge 18-åringar möjligheten att upptäcka Europa, integreras med Erasmus+.

Europeiska solidaritetskåren är ett relativt nytt program (som lanserades 2018) och syftar till att skapa möjligheter för unga som vill utföra volontärarbete eller delta i projekt som gör nytta för människor i det egna hemlandet eller i andra europeiska länder. Programmet kommer att bibehålla sin struktur med undantag för några mindre förändringar när det gäller kvalitetsmärkning av de organisationer som vill omfattas av programmet, liksom smärre förändringar i handläggningen av ansökningar.

Europa för medborgarna kommer att slås samman med programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för att bilda ett helt nytt program med namnet ”Kultur, jämlikhet, rättigheter och värderingar” (Culture, Equality, Rights and Values – CERV). Det nya programmet ska skydda och främja olika typer av rättigheter och värden som sker inom ramen för civilsamhällets organisationer, med det långsiktiga syftet att värna öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som är kontaktpunkt för Europa för medborgarna kommer organisera informationsmöten om CERV under hösten, mer information om seminarierna kommer att publiceras inom kort på MUCF:s hemsida.

Läs mer om förändringarna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren här.

På gång inom EU hösten 2020 är publicerad

Två gånger om året släpper Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport där aktuella ämnen inom ramen för EU-samarbetet presenteras. I höstens nummer får läsaren ta del av förhandlingarna kring den nya långtidsbudgeten, skapandet av en ny gemensam migrationspolitik och åtgärder i kölvattnet av pandemin.

I rapporten, som publiceras en gång i halvåret, belyser SKR ett tiotal EU-politiska områden som anses påverka och vara av intresse för svenska kommuner och regioner och deras arbete. Dessutom presenterar SKR sina synpunkter och förslag till åtgärder inom ramen för respektive område, liksom hur organisationen ska verka framåt för sina medlemmars intressen.

Ett av de tio områden som SKR väljer att belysa i höstens rapport berör regionalpolitik och samarbete. Här presenteras bland annat hur det nya initiativet React-EU kommer att tillföras nästan 50 miljarder euro extra till sammanhållningspolitiken fram till 2022, via återhämtningsfonden Next Generation EU. Även innebörden av den nya Fonden för en rättvis omställning samt pågående programmeringsarbete inför kommande programperiod gällande ERUF, Interreg och ESF+ diskuteras. SKR bedömer bland annat att ESF+ 2021-2027 kommer vara av stort intresse för organisationens medlemmar, främst då den tillför medel till kompetensutveckling, omställning och därmed även regional utveckling.  

Miljö, energi och transporter är ytterligare ett område där SKR redogör för aktuella insatser. Här nämns EU:s nya klimatpakt, där SKR bland annat betonar vikten av synergier till redan existerade initiativ, exempelvis regioners pågående arbete med energi- och klimatstrategier. Vidare går det att läsa om EU:s nya livsmedelsstrategi, liksom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi där SKR genom den Europeiska Regionkommittén avser att komma med inspel och synpunkter gällande kommissionens förslag av förändringar i lagstiftningen beträffande avfallshantering. 

Inom ramen för asyl- och migrationspolitik, vilket utgör ett av SKR:s prioriterade områden för 2020, vill SKR verka för att regeringen bidrar till att EU-länderna kommer överens om en ny migrations- och asylpakt, en jämnare fördelning av flyktingmottagandet i EU samt att ett regionalt och lokalt inflytande säkras när EU fattar beslut om asyl- och migrationsfrågor. Rapporten redogör även för några av de låsningar som finns när det gäller EU:s möjligheter att komma överens om en ny och gemensam migrations- och asylpolitik. 

Rapporten belyser även andra områden som är prioriterade av SKR under 2020, till exempel den social dimensionen i EU, översyn av statsstödsregler, EU:s avloppsdirektiv, EU:s mål om klimatneutralitet vid 2050, mobilitet och infrastruktur, EU:s forskningspolitik med det nya sektorsprogrammet Horisont Europa samt kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Läs rapporten i sin helhet här.

Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.

COTER Buletin – ny tidskrift från Regionkommittén

Regionkommittén och utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) har tagit initiativ till en ny tidskrift – COTER Buletin. Tanken är att läsaren ska uppdateras kring initiativ kopplat till COVID-19 och hur krisen påverkar kommitténs och utskottets politikområden.

Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget är ett utskott vars ansvarsområden och intressen inkluderar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU, strukturfonderna, stadspolitik och bostadsfrågor, transporter, interregionalt samarbete samt frågor relaterade till EU-budgeten. För att belysa hur dessa politikområden påverkas av pandemin har utskottet valt att ta initiativ till den nya tidskriften – COTER Buletin.

I COTER Buletin kan läsaren ta del av nyheter och uppdateringar kring ny forskning som är relevant för hanteringen av krisen, men också diskussioner om hur krisen påverkar EU och dess många regioner och städer ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det går också att ta del av initiativ och exempel på åtgärder som implementeras från EU:s sida, liksom från nationell, regional och lokal nivå för att hantera krisen.

I det senaste numret går det bland annat att läsa om två yttranden som utskottet har gjort kopplat till den nya återhämtningsfonden och React-EU-initiativet, vars syfte är att tillföra 55 miljarder euro till EU-programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken under kommande programperiod. Vidare går det även att läsa om överenskommelsen som Europeiska rådet slöt under senaste toppmötet beträffande långtidsbudgeten, samt hur Regionkommittén resonerar kring Fonden för rättvis omställning.

I COTER-utskottet sitter fyra svenska representanter varav två med anknytning till Värmland – Tomas Riste från Region Värmland och Anders Knape från Karlstads Kommun. Utskottet ger ut COTER Buletin kontinuerligt och har hittills gett ut tre nummer av tidskriften.

Läs mer om tidskriften och de olika numren här.

Tredje och senaste numret hittar du här.

European Week of Regions and Cities organiseras online 2020 under tre veckor

Givet de exceptionella omständigheterna som orskas av COVID-19 pandemin så har EU-kommissionen och Regionkommittén beslutat att årets European Week of Regions and Cities (EWRC) kommer att organiseras online, under 3 veckor i oktober ( 5 – 22 oktober).

Totalt kommer mer än 500 seminarier och workshops att organiseras under oktober månad. Den stora majoriteten av events kommer att organiseras online, med undantag för vissa event som kräver översättning. Dessa kommer att organiseras på plats i Bryssel, men det kommer fortfarande vara möjligt att följa även dessa online.

Varje vecka kommer att ha ett specifikt tema enligt följande:

5-9 oktober: Stärka medborgarna (Empowering Citizens)
12-16 oktober: sammanhållning och samarbeten
19-22 oktober: Grön omställning och ett Grönt Europa (i samarbete med European Green Week).

Anmälningen till seminarierna öppnar den 27 augusti.

Mer information finns här.