”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Nya initiativ tillägnade förbättrad integration och inkludering

För att främja integration av personer med migrantbakgrund har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för integration och inkludering för perioden 2021–2027. Det övergripande syftet är att undanröja hinder som försvårar nyanländas integration i det europeiska samhället.

Den nya handlingsplanen bygger vidare på utvärderingar av en liknande handlingsplan som presenterades under 2016. I det nya förslaget till handlingsplan formuleras en grundprincip som bygger på att en inkluderande integration förutsätter ansträngningar från både individens och samhällets sida, vilket i sin tur påverkat utformningen av de förslag som nu presenteras. Bland annat läggs stor vikt vid att nyanlända får rätt verktyg och stöd för att kunna bidra till samhället.

En lyckad integration och inkludering betonas även som viktigt när det gäller att skapa sammanhållning kombinerat med en stark ekonomisk utveckling för Europas lokalsamhällen, liksom för Europa i sin helhet. EU-kommisionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, beskriver den nya handlingsplanen som en viktig del i de förslag till migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade i september.

Några av de viktigaste insatserna i handlingsplanen berör utbildning och nyanländas möjligheter att få ett arbete. Exempelvis ska EU-medel kunna bidra till insatser som underlättar för att identifiera nyanlända med färdigheter som har stor nytta för samhället, kombinerat med en tidig språkundervisning. Särskilt ses integreringen av nyanlända kvinnor som en extra viktig fråga för integrationen och alla människors möjligheter att nå sin fulla potential.

Ytterligare exempel på insatser är ett ökat fokus på att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård, både i form av psykisk och fysisk hälsa, för nya medborgare med migrantbakgrund. Exempelvis genom att medlemsländerna blir bättre på att erbjuda information om de rättigheter varje person har till vård. Dessutom vill EU-kommissionen se ett främjande av lämpliga boenden till rimliga priser, där medel via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyl- och migrationsfonden och InvestEU ska kunna användas. Medlen ska även förebygga segregation och diskriminering på bostadsmarknaden.

För att förverkliga målen inom ramen för den nya handlingsplanen vill EU-kommissionen se att EU-medel kombineras med partnerskap mellan EU, migranter, näringsliv och arbetsmarknadens parter, civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter. Tanken är även att detta sammantaget ska stärka och stödja medlemsländerna i sitt arbete med att utforma nationella planer för integration och inkludering.

Läs mer om den nya handlingsplanen här.

Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

European Green Deal Goes Local synliggör positiva exempel av lokalt klimatarbete

Via samarbetet ”European Green Deal Goes Local” har EU-kommissionen och Regionkommittén intensifierat arbetet med att implementera den gröna given på lokal nivå, bland annat genom att lansera en ny interaktiv karta som lyfter hur den gröna given genomförs på lokal och regional nivå.

European Green Deal Goes Local är ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och Regionkommittén. Initiativet utgörs av en arbetsgrupp med 13 lokala och regionala representanter från Regionkommittén, vars syfte är att säkerställa att den lokala och regionala nivån utgör kärnan i implementeringen av den gröna given. Arbetsgruppen ska även vara drivande i arbetet med att säkerställa den gröna givens funktion i att vara en grön tillväxtstrategi och en del av återhämtningen efter coronakrisen.

Under arbetsgruppens senaste möte diskuterades en lång rad områden som är viktiga i arbetet med att implementera den gröna given som tillväxtstrategi. Mötet avhandlade bland annat frågor kopplat till omställningen i industrin, på transportområdet och i jordbruket. En viktig fråga som också diskuterades var behovet av ett socialt starkt Europa. Mötet skedde precis efter att EU-kommissionen förbundit sig till en ny samarbetsfas som ska intensifiera arbetet med att säkerställa den regionala och lokala nivåns del i genomförandet av den gröna gCiven.

Inom ramen för European Green Deal Goes Local har det nyligen lanserats en interaktiv karta som lyfter positiva exempel på regioners och städers arbete med att minska koldioxidutsläppen och hur detta bidrar till de klimat- och miljöambitioner som ryms inom den gröna given. Bland exemplen återfinns ett antal från Sverige, från Kungsbacka och Östersund, i form av projekt inom allt från elektriska flygplan, grön mobilitet och hållbara livsmedelssystem.

För de regioner, kommuner och städer som vill dela med sig av positiva exempel på lokala och regionala projekt eller initiativ som minskar klimatutsläppen finns det ett formulär som kan skickas in till Regionkommittén. I formuläret ska det finnas en beskrivning över det valda exemplet, inom vilket området det ryms samt hur det bidrar till minskande klimatutsläpp. Formuläret nås genom att klicka här.

Information om arbetsgruppens senaste möte finns här.  

Kartan med positiva exempel nås genom länken här.

Information om European Green Deal Goes Local finns här.

Fokus på gränsöverskridande samarbeten i höstens nummer av Panorama

Nu finns höstens upplaga av Panorama att läsa. I detta nummer uppmärksammas hur hållbarhet översätts i praktiken inom ramen för bland annat Interreg-projekt. Därtill går det att läsa om företags finansiering av en grön omställning, liksom synen på gränsöverskridande regionala samarbeten.

I år fyller Interreg 30 år, vilket uppmärksammas i Panoramas höstnummer på flera sätt. I en av artiklarna presenteras en ny undersökning som genomförts för att kartlägga hur Interregprogram kommunicerar och arbetar kring mål om hållbarhet och grön omställning. Inom ramen för dessa program och projekt identifieras bland annat papperslös kommunikation, digitala möten och konferenser, minskat användande av plast samt färre ”giveaways” som viktiga faktorer att utveckla och jobba vidare med för att matcha målen om hållbarhet och omställning.

Interreg uppmärksammas även i en annan artikel där resultaten av en ny undersökning om gränsöverskridande samarbete presenteras. Undersökningen har genomförts av Gallup, på beställning av EU-kommissionen, och är en uppföljning av en liknande undersökning som genomfördes 2015. Undersökningen visar att samarbetet mellan många gränsregioner är mycket gott samtidigt som tilliten mellan dessa regioner och samhällen också är hög. Den sociala tilliten är allra högst mellan regionerna som omfattas av Interreg-programmen längs gränserna Sverige-Norge följt av Sverige-Danmark-Norge och Sverige-Finland-Norge. Undersökningen visar också att den gränsöverskridande mobiliteten har förbättrats sedan 2015, där de främsta anledningarna för mobilitet över gränsen är turism och handel. Undersökningen presenterar även de största hindren för gränsöverskridande samarbeten där bland annat skillnader i språk och administrativa system och regler är de största hindren.

Höstens nummer av Panorama bjuder även på en djupdykning i vilka åtgärder som EU som helhet planerar för att stödja små- och medelstora företag under coronakrisen. Dessutom bjuds det på reportage från Litauen, där sammanhållningspolitikens betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet uppmärksammas. Avslutningsvis går det även att läsa om hur sammanhållningspolitiken under nuvarande programperiod underlättat arbetet med att minska luftföroreningar.

Det nya numret av Panorama hittar du här.

EU:s årliga regionala och lokala barometer 2020

Regionkommittén har tagit initiativ till en ny årlig rapport vars syfte är att belysa regionala och lokala behov runtom i EU och hur dessa kan skapa underlag för politiska beslut på EU-nivå. I den första utgåvan ligger fokus på coronapandemins effekter på Europas regioner och städer. 

Rapporten, som går under namnet ”EU:s regionala och lokala barometer”, betonar i sitt första nummer de sociala och ekonomiska konsekvenser som pandemin fört med sig. Bland annat uppmärksammas ”saxeffekten”, det vill säga att regionernas utgifter under pandemin har ökat samtidigt som intäkterna minskar. Detta kompletteras även med en överblick av de europeiska regioner som drabbats hårdast av krisen, där Västsverige, delar av Skåne och Stockholmsområdet utgör några exempel.

Sysselsättning och sociala konsekvenser är ytterligare ett avsnitt i rapporten. Exempelvis lyfts ungas situation fram, dels utifrån hur pandemin påverkat arbetsmarknaden, men också utifrån EU:s skiftande möjligheter till distansundervisning och likvärdig utbildning. Man identifierar även att kvinnor, som utgör ungefär 80 % av arbetskraften i EU:s sjuk- och hälsovårdsyrken, drabbas hårdare av pandemin på grund av dess hårda press på välfärdssystemen. En annan sårbar sektor är turismen, vilken betonas som en särskilt viktig näring för perifera och rurala regioner i EU. 

Coronapandemin har enligt rapporten även synliggjort regionala och lokala skillnader gällande sjukhusvård runtom i Europa. I ljuset av detta har en opinionsundersökning genomförts under september månad i alla medlemsstater, där 26 300 personer fått ge uttryck för en större önskan om att lokala och regionala myndigheter bör få ett större inflytande över EU:s politik för vård och hälsa.

Inom ramen för demokrati och inflytande går det även att läsa om hur förtroendet för de regionala och lokala myndigheterna är förhållandevis stort i EU. Även här har Regionkommittén, tillsammans med OECD, genomfört en ny opinionsundersökning som bekräftar detta samt att européerna som svarat på undersökningen vill se att lokala och regionala myndigheter och instanser får ett större inflytande över EU-politiken. Detta lyfts också fram som ett sätt att stärka demokratin och förtroendet i sin helhet för EU-samarbetet.

Läs en kortare sammanfattning av den nya barometern här.

Barometern i sin helhet finns att läsa här.

Viktiga förändringar i flera sektorsprogram nästa programperiod

Från och med den 1 januari 2021 påbörjas en ny programperiod i EU som ska gälla fram till och med slutet av 2027. I och med detta presenteras nu förändringar inom ramen för EU-programmen Erasmus+, Europiska solidaritetskåren och Europa för medborgarna.

I ett nytt programförslag från EU-kommissionen framgår det att Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren ska följa principer om inkludering, hållbar internationalisering, digitalisering samt särskilda mål inom Agenda 2030. Detta innebär bland annat ett större fokus på att inkludera unga med olika förutsättningar i projekt som finansieras av programmen, att det ska bli enklare för små och nya aktörer att delta, prioriteringar om minskade klimatavtryck i samband med resor, virtuellt lärande samt harmonisering med Agendas 2030:s mål om livslångt lärande.

I förslaget kommer Erasmus+ i likhet men nuvarande programperiod att omfatta utbildningssektorn, ungdomsområdet och idrottssektorn. Programmets struktur förblir densamma indelat efter mobilitet, strategiska partnerskap och stöd för policyförändring. Några exempel på föreslagna förändringar i programmet är organisationers möjligheter att ansöka om Erasmus+-ackreditering redan från och med hösten 2020, sänkt gräns för antalet deltagare i vissa projekt för att locka mindre organisationer samt att DiscoverEU-initiativet, som syftar till att ge 18-åringar möjligheten att upptäcka Europa, integreras med Erasmus+.

Europeiska solidaritetskåren är ett relativt nytt program (som lanserades 2018) och syftar till att skapa möjligheter för unga som vill utföra volontärarbete eller delta i projekt som gör nytta för människor i det egna hemlandet eller i andra europeiska länder. Programmet kommer att bibehålla sin struktur med undantag för några mindre förändringar när det gäller kvalitetsmärkning av de organisationer som vill omfattas av programmet, liksom smärre förändringar i handläggningen av ansökningar.

Europa för medborgarna kommer att slås samman med programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för att bilda ett helt nytt program med namnet ”Kultur, jämlikhet, rättigheter och värderingar” (Culture, Equality, Rights and Values – CERV). Det nya programmet ska skydda och främja olika typer av rättigheter och värden som sker inom ramen för civilsamhällets organisationer, med det långsiktiga syftet att värna öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som är kontaktpunkt för Europa för medborgarna kommer organisera informationsmöten om CERV under hösten, mer information om seminarierna kommer att publiceras inom kort på MUCF:s hemsida.

Läs mer om förändringarna inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren här.

På gång inom EU hösten 2020 är publicerad

Två gånger om året släpper Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport där aktuella ämnen inom ramen för EU-samarbetet presenteras. I höstens nummer får läsaren ta del av förhandlingarna kring den nya långtidsbudgeten, skapandet av en ny gemensam migrationspolitik och åtgärder i kölvattnet av pandemin.

I rapporten, som publiceras en gång i halvåret, belyser SKR ett tiotal EU-politiska områden som anses påverka och vara av intresse för svenska kommuner och regioner och deras arbete. Dessutom presenterar SKR sina synpunkter och förslag till åtgärder inom ramen för respektive område, liksom hur organisationen ska verka framåt för sina medlemmars intressen.

Ett av de tio områden som SKR väljer att belysa i höstens rapport berör regionalpolitik och samarbete. Här presenteras bland annat hur det nya initiativet React-EU kommer att tillföras nästan 50 miljarder euro extra till sammanhållningspolitiken fram till 2022, via återhämtningsfonden Next Generation EU. Även innebörden av den nya Fonden för en rättvis omställning samt pågående programmeringsarbete inför kommande programperiod gällande ERUF, Interreg och ESF+ diskuteras. SKR bedömer bland annat att ESF+ 2021-2027 kommer vara av stort intresse för organisationens medlemmar, främst då den tillför medel till kompetensutveckling, omställning och därmed även regional utveckling.  

Miljö, energi och transporter är ytterligare ett område där SKR redogör för aktuella insatser. Här nämns EU:s nya klimatpakt, där SKR bland annat betonar vikten av synergier till redan existerade initiativ, exempelvis regioners pågående arbete med energi- och klimatstrategier. Vidare går det att läsa om EU:s nya livsmedelsstrategi, liksom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi där SKR genom den Europeiska Regionkommittén avser att komma med inspel och synpunkter gällande kommissionens förslag av förändringar i lagstiftningen beträffande avfallshantering. 

Inom ramen för asyl- och migrationspolitik, vilket utgör ett av SKR:s prioriterade områden för 2020, vill SKR verka för att regeringen bidrar till att EU-länderna kommer överens om en ny migrations- och asylpakt, en jämnare fördelning av flyktingmottagandet i EU samt att ett regionalt och lokalt inflytande säkras när EU fattar beslut om asyl- och migrationsfrågor. Rapporten redogör även för några av de låsningar som finns när det gäller EU:s möjligheter att komma överens om en ny och gemensam migrations- och asylpolitik. 

Rapporten belyser även andra områden som är prioriterade av SKR under 2020, till exempel den social dimensionen i EU, översyn av statsstödsregler, EU:s avloppsdirektiv, EU:s mål om klimatneutralitet vid 2050, mobilitet och infrastruktur, EU:s forskningspolitik med det nya sektorsprogrammet Horisont Europa samt kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Läs rapporten i sin helhet här.