Nya regler för el-marknaden: De sista pusselbitarna om paketet ”Ren energi för alla européer” är på plats

Konsumenten i fokus när Europaparlamentet antog nya regler om el-marknadens design, vilka fullbordar förhandlingarna om energipaketet: Clean Energy for All Europeans.

Den 26 mars antog Europaparlamentet nya regler gällande el-marknadens utformning, ett beslut som välkomnas av EU-kommissionen. Reglerna är ett viktigt steg för både EU och medlemsstaterna för att uppnå en konkurrenskraftig övergång till ren energi i Europa. ”Ren energi för alla européer” följer upp EU:s åtaganden om 2030-strategin och parisavtalet.

Europaparlamentets beslut rör; nya regler och direktiv till el-marknaden, bestämmelser om riskberedskap inom elsektorn, och en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER). EU är genom antagandet av dessa regler på god väg att fullborda ren-energipaketet, och på rätt spår när det gäller utfasningen av fossila bränslen i vår ekonomi.

Konkret innebär Europaparlamentets godkännande av reglerna att EU:s energimarknad blir mer anpassad och lämplig för framtiden. Konsumenterna placeras i centrum av den nya marknadsdesignen, vilken beskrivs som mindre centraliserad och mer inkluderande. EU har som ambition att elektricitet ska kunna röra sig fritt, och på så sätt nå de områden där det behövs som mest.

Enligt kommissionären för energi och klimat, Miguel Arias Cañete är ”Ren energi för alla européer” ett stort kliv mot att skapa en energiunion, där Europas medborgare står i centrum. Den nya designen visar på EU:s ambitioner att vara världsledande inom ramen för hållbar energiproduktion.

Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att ministerrådet godkänner det nya bestämmelserna, och om så är fallet träder de nya reglerna i kraft från och med 1 januari 2020.

Läs mer om ”Clean Energy for All Europeans” här.

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Omställningen till en cirkulär ekonomi på god väg: EU-kommissionen har sjösatt samtliga åtgärder på bara tre år

Inför EU-kommissionen årliga konferens om cirkulär ekonomi presenterades en ”framstegsrapport” om hur implementeringen av paketet om cirkulär ekonomi fortgår. Enligt kommission är ”den cirkulära ekonomin nu en global trend som inte går att vända”.

EU-kommissionen offentliggjorde den 4 mars sin rapport om genomförandet av åtgärder inom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Samtliga 54 åtgärder, vilka antogs i december 2015, har genomförts eller är på god väg att genomföras i skrivande stund. Framstegsrapporten presenterades i samband med EU-kommissionens årliga konferens för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som organiserades i Bryssel 6-7 mars.

Rapporten presenterar de resultat som har uppnått hittills och vilka åtgärder som EU-kommissionen identifierar som väsentliga för en framtida klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Framstegsrapporten visar att kommissionens handlingsplan har påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi i EU. Antalet sysselsatta i ”cirkulära sektorer” har t.ex. ökat. 2016 var antalet sysselsatta 6% högre inom dessa sektorer jämfört med 2012. Andra framsteg är att satsningarna på cirkulär ekonomi har bidragit till att skapa nya affärsmöjligheter och utvecklat nya marknader. Rapporten visar bland annat att cirkulära verksamheter generade 147 miljarder euro i mervärde under 2016.

Några av de åtgärder som EU-kommissionen har genomfört, och som kommissionen poängterar som centrala för den cirkulära ekonomin är:

  • EU:s strategi för plast, som är världens första heltäckande plaststrategi, och som innehåller förslag om hur EU bl.a. ska minska förbrukningen av engångsartiklar i plast
  • Satsningar på forskning- och innovation, samt stöd till industrin för anpassning till en cirkulär ekonomi. Under 2016 – 2020 har EU mobiliserat ca 10 miljarder euro till omställningen mot en cirkulär ekonomi
  • Moderniserade avfallshanteringssystem med nya mål för återvinning, som ska förbättra omvandling av avfall till resurser.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, investeringar, tillväxt och konkurrenskraft, menar att Europa besitter en enorm potential för en företagsam omställning inom ramen för hållbar utveckling. Det är dock viktigt att se till att det arbete som har inletts på EU-nivå påskyndas, för att Europa ska kunna dra så stor nytta som möjligt av omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

Skogsorganisationer publicerar svar på EU-kommissionens utvärdering av skogsstrategin

I kölvattnet av EU-kommissionens utvärdering av EU:s skogsstrategi påpekar europeiska skogsorganisationerna att EU:s policys och strategier måste bli mer samstämmiga.

Ett flertal intresseorganisationer som arbetar för att främja skogsindustriernas intressen på EU-nivå publicerade den 4:e februari ett svar på EU-kommissionens utvärdering av skogsstrategin. Utvärderingen av EU:s skogsstrategi presenterades av EU-kommissionen i december. Några av de undertecknade intresseorganisationerna är bland andra CEPF, CEPI, UEF och FECOF.

EU:s policy- och strategiramverk har utvecklats i rask fart sedan den nuvarande skogsstrategin antogs 2013. Samtidigt har EU under de senaste åren riktat stort fokus på hållbar utveckling och EU argumenterar ofta för att den skogsbaserade sektorn har en avgörande roll för att uppnå EU:s och FN:s hållbara utvecklingsmål. Därför argumenterar skogsintressenterna för att den nästkommande skogsstrategin behöver vara starkare för att kunna uppfylla EU:s hållbara utvecklingsmål.

En uppdatering av strategin anses, av de undertecknade organisationerna, som avgörande för att säkerställa att utvecklingen av skogsrelaterad EU-politik i framtiden är bättre koordinerad, sammanhängande och effektiv. Exempelvis benämns EU:s strategi om ett klimatneutralt EU 2050, den uppdaterade bioekonomistrategin och direktivet om förnybar energi som strategier och lagförslag där skogsstrategin inkluderas och refereras till, vilket innebär att en framtida skogsstrategi bör utformas på ett horisontell och mångfacetterat sätt, så att synergier mellan samtliga strategier skapas.

Läs skogsorganisationernas yttrande här.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.

 

EU-kommissionen presenterar diskussionsunderlag för ett hållbart EU 2030

EU tar tätposition för en hållbarare värld. I ett omfattande diskussionsunderlag framförs vilka utmaningar EU står inför, vad som gjorts och möjliga framtidsscenarier.

Den 30:e januari offentliggjorde EU-kommissionen ett diskussionsunderlag för ett hållbart EU 2030. Syftet med diskussionsunderlaget är att tillhandahålla information om allvarligheten av de utmaningar som EU och resten av världen står inför. Underlaget knyter an till EU:s avsikt att följa upp FN:s mål för hållbar utveckling och därtill även Parisavtalet angående klimatförändringar.

Innehållsmässigt berörs ett flertal horisontella områden såsom forskning, digitalisering och utbildning utifrån den pågående strukturomvandlingen i EU, där en övergång från linjär till cirkulär ekonomi är den centrala politiska utgångspunkten för diskussionen. Dessa områden betraktas som avgörande för övergången till ett hållbart samhälle, och vad för planet vi lämnar till nästföljande generationer.

I underlaget framförs också tre realistiska framtidsscenarier vilka syftar till att stimulera diskussionen om hur EU ska följa upp målen för hållbar utveckling. Scenarierna som presenteras är rent illustrativa, då de avser att entusiasmera samtalen och tänkandet kring ett hållbart EU 2030.

Scenarierna är:

  • EU formulerar en övergripande strategi för hållbar utveckling som ska vägleda EU och medlemsstaterna. Samtidigt utvecklar medlemsländerna nationella strategier för hållbar utveckling och framsteg mäts på EU-nivå.
  • EU-kommissionen fortsätter att integrera hållbar utveckling i samtliga politiska initiativ, men tvingar inte medlemsstaterna till åtgärder.
  • Ett ökat fokus på hållbar utveckling i EU:s ”yttre åtgärder”, t.ex. utvecklingsbistånd och EU:s handelspolitik, men begränsade åtgärder internt.

Diskussionsunderlaget är en uppföljning till Jean-Claude Junckers tal angående tillståndet i unionen år 2017 och visar på EU:s fokus på hållbar utveckling, som numera är inkluderat i samtliga politiska initiativ.

Läs diskussionsunderlaget här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

 

EU-kommissionen presenterar strategi för ett klimatneutralt Europa till 2050

EU-kommissionen presenterade den 28 november sin strategi för ett klimatneutralt Europa. Strategin börjar gälla 2030 och visionen är att Europas ekonomi ska vara blomstrande, modern och konkurrenskraftig och samtidigt klimatneutral till 2050.  

Strategin syftar till att Europa ska leda utvecklingen för en hållbar utveckling genom investeringar i ny teknik samt att stimulera omställningen av Europas finansmarknad och industri. Kommissionen betonar även att den nya strategin ska vara rättvis. Ingen människa eller region ska lämnas på efterkälken. EU kommer att stödja dem som påverkas mest av omställningen så att alla klarar att anpassa sig till de nya kraven i en klimatneutral ekonomi, skriver kommissionen i sitt pressmeddelande.

Strategin är en intensifiering av ansträngningarna för att Europa ska kunna bli världens första större ekonomi som blir klimatneutral till 2050. Klimatneutralitet är nödvändigt, möjligt och i Europas intresse. Det är nödvändigt om vi ska klara de långsiktiga temperaturmålen från Parisavtalet, säger Arias Cañete, EU:s kommissionär med ansvar för klimatåtgärder och energi.

För att nå målet om ett klimatneutralt Europa till 2050 har kommissionen i sin strategi pekat ut sju strategiska områden där det behovs gemensamma åtgärder. Områdena är energieffektivitet, användning av förnybar energi, ren och uppkopplad mobilitet, konkurrenskraftigt näringsliv och cirkulär ekonomi, infrastruktur och sammanlänkningar, bioekonomi och naturliga koldioxidsänkor samt ingång och lagring av koldioxid för att hantera återstående utsläpp.

Strategin är en uppmaning till Europeiska rådet, EU-parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att beakta målet om ett klimatneutralt Europa 2050 i sitt arbete. Hur strategin kan uppnås vill kommissionen att EU:s stats- och regeringschefer, och alla ministrar i berörda rådskonstellationer, har diskuterat inför EU-toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019. Strategin är även en uppmaning till nationella parlament, näringsliv, NGO:s, kommuner och regioner och medborgarna att se till att EU förblir ledande angående att verka för en hållbar utveckling.

Läs hela EU-kommissionens pressmeddelande här