Totalt 18 städer har skrivit på ”Green City Accord” för grönare städer

Nu har totalt 18 europeiska städer anslutit sig till EU-kommissionens initiativ Green City Accord som ska göra alla EU:s städer och tätorter grönare, renare och hälsosammare. Initiativet lanserades i oktober förra året och har fem fokusområden: luft, vatten, grönområden, cirkulär ekonomi och buller.

Initiativet ska förbättra livskvalitén i EU:s städer genom att göra dem grönare och tystare. De städer som ansluter sig till Green City Accord förbinder sig att ta itu med de mest brådskande miljö- och klimatförändringarna innan 2030, till exempel att förbättra städernas luft- och vattenkvalité, öka den biologiska mångfalden i städernas grönområden, övergå till en cirkulär ekonomi och minska stadsbullret. Förutom att förbättra livskvalitén för städernas invånare är initiativet en plattform för ökat kunskapsutbyte, nätverkande och transparens.

Cirka 70 % av EU:s befolkning bor i ett stadsområde och därför menar EU-kommissionen att en riktad åtgärd mot städer som Green City Accord är ett sätt för EU att snabbare implementera miljö- och klimatlagstiftning, inklusive målen inom den gröna given, samt nå FN:s hållbarhetsmål.

Alla städer och tätorter i EU, stora som små, kan ansluta sig till initiativet. Kravet är att staden styrs av ett stads- eller kommunfullmäktige. Flera mindre tätorter har redan anslutit sig, till exempel den portugisiska kommunen Penafiel med 21 000 invånare och den grekiska staden Argostoli med 10 600 invånare. Från Skandinavien är det fyra städer som har anslutit sig: Oslo, Helsingfors, Åbo och Lahtis.

Mer information om initiativet Green City Accord finns här.

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s framtida transportpolitik

Den 5 februari 2021 organiserades ett webbinarium av de svenska stads- och regionkontoren tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Webbinariet handlade om EU:s framtida transportpolitik och hur den påverkar regionerna. På webbinariet presenterades både europeiska och regionala perspektiv av representanter från bland annat EU-kommissionen, Europaparlamentet och Sveriges olika regioner. Ämnen som diskuterades var bland annat biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen, det Transeuropeiska Transportnätet TEN-T som en viktig del av regionernas konkurrenskraft och cykelinfrastruktur som en effektiv miljöinvestering i storstadsregionerna. 

Elisabeth Werner från EU-kommissionens generaldirektorat för mobilitet (DG Move) inledde genom att presentera EU-kommissionens strategi för den framtida transportpolitiken. Werner talade om att främja utvecklingen av autonoma fordon, att införa prisincitament för bränslen som viktiga åtgärder för att nå strategins mål och om Återhämtningsfonden Next Generation EU som en viktigt instrument för den gröna omställningen. Werner nämnde biobränslen som en del av EU:s transportstrategi. Från kommissionens sida ses biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen framför allt inom flyg och sjöfart där andra hållbara alternativ saknas. För vägtransporter lyfter EU-kommissionen snarare el och vätgas som framtidens drivmedel, men påpekar att kommissionen är öppen för flera tekniska lösningar som bidrar till att uppfylla transportstrategins mål.

Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) talade om revideringen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och gav sin syn på EU:s framtida transportpolitik. Danielsson påpekade att vi måste ha fullt fokus på transportsektorn om vi ska blir klimatneutralt till 2050, då det är den enda sektorn där utsläppen inte minskat. Danielsson framhöll vikten av flera typer av transportsätt genom fler terminaler för att underlätta transporter av gods. Dessutom påpekade Danielsson att den svenska synen på biobränslen skiljer sig från den europeiska. Den svenska hållningen är att biobränslen är en hållbar investering medan övriga Europa fortfarande ifrågasätter biobränslens hållbarhet. 

Representanter från regionerna framhöll vikten av transportinfrastruktur för konkurrenskraft, handelsförbindelser och möjlighet att nå den gröna givens mål. Likt Johan Danielsson ser regionerna också fördelar med att möjliggöra både gods- och persontransporter med flera olika typer av transportsätt. Storstadsregionerna lyfte också cykelinfrastruktur som ett underskattat område i EU och påpekade att ett ökat cyklande minskar utsläpp och buller samt ökar folkhälsan. 

En mer omfattande återrapportering av webbinariet går att läsa här

Se en sammanfattning av EU:s strategi för smart och hållbar mobilitet här

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s gröna giv

Den 25 januari organiserade de svenska stads- och regionkontoren (SveReg) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som också fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Över 200 personer deltog och lyssnade till presentationer av talare från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Sveriges ständiga representation vid EU, SKR och från ett flertal region- och stadskontor.

Webbinariet inleddes av Daniel Mes, företrädare för Frans Timmermans kabinett, vice-ordförande i EU-kommissionen och huvudansvarig för den gröna given. EU är mycket angeläget om att genomföra den gröna given och att bli den första klimatneutrala kontinenten. Pandemin och krisen som orsakas av COVID-19 visar att samhällen i framkanten av den gröna omställningen också är mer resilienta. EU har nu ett gyllene tillfälle att använda den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten för att skynda på den gröna omställningen, vilket även kommer öka EU:s resiliens och motståndskraft mot framtida kriser. Mes betonade också att den gröna given kommer att genomföras i praktiken av EU:s regioner och kommuner och att utan samverkan med lokal och regional nivå kommer inte EU att lyckas genomföra den gröna omställningen. 

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel fokuserade sin presentation på EU:s nya klimatlag. För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste vi ställa om från en stål- och kolunion till en klimatunion. Den nya klimatlagen är en inspiration för andra länder och kontinenter och det är viktigt att EU levererar en stark klimatlag. Europaparlamentets ambition är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och här har kommunerna och regionerna en mycket viktig roll att spela. 

En paneldiskussion med representanter för flera av region- och stadskontoren, där Region Värmlands Brysselkontor var representerat, diskuterade också hur den gröna given påverkar regionkontorens arbete och vilka frågor kontoren prioriterar inom ramen för den gröna given. 

Över 200 personer deltog i det mycket lyckade webbinariet. En längre återrapportering går att läsa här.  

 

EU gör framsteg gällande andelen förnybar el

En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att EU gör framsteg gällande andelen förnybar el. Produktionen av förnybar el har nämligen fördubblats sedan 2005 och förnybar el representerar nu 34% av all el som produceras i EU. 

Den ökade andelen förnybar el har haft flera positiva effekter på miljön, bl.a. minskade växthusgasutsläpp samt minskad övergödning och försurning. Trots den positiva utvecklingen varnar Europeiska miljöbyrån för att en snabbare omställning av elsektorn krävs framöver. 

Elsektorn orsakar ungefär en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp i EU och den största delen av elektriciteten i EU, ungefär 38%, produceras fortfarande av fossila bränslen.

Den gröna given slår fast att EU ska vara klimatneutralt 2050 och förhandlingar pågår mellan Ministerrådet och EU-parlamentet om den nya klimatlagen som innehåller skärpta klimatmål för 2030. Ministerrådet har enats om att växthusgasutsläppen måste minska med 55% till år 2030 (jämfört med 1990-års nivår) men EU-parlamentet vill att minskningen ska vara 60%. 

Europeiska miljöbyrån slår fast att en förstärkning av klimatmålen kräver en ännu snabbare övergången till förnybar el. Andelen förnybar el i EU behöver öka från dagens 34% till 70% 2030 och till mer än 80% 2050 för att målen ska nås. Så trots den positiva utvecklingen sedan 2005 måste den förnybara elens andel av EU:s elproduktion fördubblas ytterligare en gång, på bara tio år, för att EU ska nå de nya klimatmålen. 

Läs hela rapporten här

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

SveReg webbinarium om den gröna given 25 januari 2021

De svenska stads- och regionkontoren (SveReg), och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel bjuder in till ett webbinarium om den europeiska gröna given den 25 januari kl. 13.30.  Webbinariet har titeln ”Den europeiska gröna given – EU:s nya ledstjärna?”

I seminariets första del deltar Daniel Mes, från kommissionär Frans Timmermans kabinett, Europaparlamentariker Jytte Guteland (S) samt Arvid Palmkvist, klimatråd vid Sveriges ständiga representation vid EU. I seminariets andra del diskuterar SKR och representanter för de svenska stad-. och regionkontoren i Bryssel vilka delar av den gröna given som är mest relevanta för kommuner och regioner.

Syftet med seminariet är att belysa: 

  • Hur påverkar EU:s ambitiösare klimatpolitik Sveriges kommuner och regioner? 
  • Hur samverkar den gröna given med Parisavtalet samt Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen? 
  • Hur fungerar den gröna given som en hållbar tillväxtstrategi och vilka områden omfattas? 

För mer information och registrering, se här. 

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Svensk vattenkraft och bioenergi riskerar att inte klassas som hållbar

EU-kommissionen har som en del i arbetet med den gröna given lanserat en lista över miljömässigt hållbara investeringar. Listan får nu omfattande kritik då den riskerar att definiera stora delar av det svenska energisystemet som icke hållbart.

EU:s lista över miljömässigt hållbara investeringar, som även går under namnet ”Taxonomin”, är en förordning vars syfte är att skapa en gemensam europeisk definition och ett ramverk för vad som betraktas som hållbara bolag och verksamheter. Förhoppningen är att detta ska underlätta och stimulera för gröna investeringar inom sektorer med stor betydelse för miljön och klimatet. Taxonomiförordningens innehåll kan sammanfattas i dessa punkter:

  • Ett klassificeringssystem som bedömer den miljömässiga hållbarheten i ett bolag eller en investering
  • En ny standard för gröna obligationer
  • Riktlinjer för investeringar tillägnade lägre utsläpp
  • Bättre vägledning till företag när det gäller att redovisa klimatpåverkan

Ministerrådet och EU-parlamentet gav grönt ljus till förordningen redan i våras, varpå EU-kommissionen under hösten fortsatt med att formulera de sista detaljerna i förslaget. Sedan den 20 november är förordningen ute på remiss vilket bidragit till stor debatt och kritik från många svenska politiker och branscher. Detta beror på kommissionens beslut att inte inkludera vattenkraft och biobaserad energi som förnybara energikällor, vilket i förlängningen innebär att stora delar av det svenska energisystemet kan komma att betraktas som icke hållbart och därmed undgå viktiga investeringar.

Finansmarkandsminister Per Bolund (MP), liksom en mängd andra svenska politiker, riktar skarp kritik gentemot förslaget då det riskerar att motverka gröna investeringar i för Sverige viktiga energislag. Branschen, i form av både olika energibolag liksom skogssektorn, har även gått ut med hård kritik och uppmanar nu regeringen att agera och stoppa kommissionens förslag till kriterier. Specifikt inom skogssektorn uttrycks en oro över de konsekvenser som de nya kriterierna kan tänkas ha när det gäller synen på svenskt skogsbruk, samtidigt som viktiga investeringar och tillväxtpotential riskerar att gå om intet.

Förordningen är ute på remiss fram till och med den 18 december. Finansmarknadsministern uppmanar alla berörda aktörer till att ta chansen och påverka den slutgiltiga utformningen av förordningen genom att lämna remissvar, samtidigt som regeringen avser att påverka kommissionen i en riktning där dessa kriterier även inkluderar vattenkraft och bioenergi. Under våren 2021 kommer ett formellt beslut att fattas om den nya taxonomiförordningen.

Mer information om taxonomiförordningen och kritiken kring den går bland annat att läsa hos Sveriges Radio och Dagens Industri.

Länk till remissrundan finns här.