Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.

Nytt turism- och transportpaket i kölvattnet av coronaviruset

Den 13 maj presenterade EU-kommissionen ett paket med riktlinjer och rekommendationer för turism- och transportsektorerna som ska bistå medlemsländerna i samband med att reserestriktioner börjar lättas. En av förhoppningarna är bland annat att turistföretag så småningom ska kunna öppnas.

Turism- och transportpaketet innehåller initiativ som ska hjälpa EU-länder att succesivt lätta på de reserestriktioner som införts som en effekt av spridningen av coronaviruset, samtidigt som företag åter kan starta igång sina verksamheter. Paketet motiveras också genom att EU-kommissionen framhäver vikten av att EU-medborgarna bör få möjligheten att uppleva en trygg och avkopplande sommar efter månader i isolering. Följande punkter ingår i paketet:

  • Ett övergripande meddelande om turism och transporter 2020 och åren därefter.
  • En gemensam strategi för att gradvis och på ett samordnat sätt lätta på restriktionerna för den fria rörligheten vid EU:s inre gränser.
  • En gemensam ram för att stödja ett gradvis återställande av transporter samtidigt som passagerarnas och personalens säkerhet garanteras.
  • En rekommendation om att göra resevouchrar till ett attraktivt alternativ till kontantersättning.
  • Gemensamma kriterier och principer för att gradvis återställa turismverksamheter

Kommissionen påpekar noggrant att lättnader av restriktionerna kommer att ske med stor hänsyn till hur smittspridningen och säkerhetsläget ser ut inom medlemsländerna. Länderna ska dock ges möjlighet att på ett samordnat sätt häva sina restriktioner gemensamt, förutsatt att säkerhetsläget beträffande smittspridningen anses vara under kontroll. För att undvika att länder enbart öppnar upp för vissa utvalda EU-medborgare införs även en princip för icke-diskriminering.

Utöver detta har EU sedan tidigare dessutom vidtagit en rad andra åtgärder som ska stimulera den ekonomiska återhämtningen från krisen vi befinner oss i. För att små och medelstora företag inom turism ska kunna överleva krisen har statsstödsreglerna tillfälligt luckrats upp för att möjliggöra statliga stöd till krisande branscher. Andra exempel är ett nytt investeringsinitiativ som kan användas för att öka företagens likviditet samt Sure-initiativet som frigör 100 miljarder euro tillägnade bevarandet av jobb och arbetstillfällen.

Läs mer om hela turism- och transportpaketet här.

För att ta del av frågor och svar kring paketet går det att läsa mer här.

Ny industristrategi ska säkra konkurrenskraft och grön omställning

Den 10 mars offentliggjordes EU-kommissionens förslag till ny industristrategi. En övergripande prioritering för strategin är att förbereda näringslivet och industrisektorn för målet om ett konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa.

De tre huvudprioriteringarna som är vägledande inom strategin är målet om ett klimatneutralt EU år 2050, ett fortsatt konkurrenskraftigt Europa och målet om att rusta Europa för en ny digital tidsålder. Strategin riktar sig till både små som stora aktörer inom näringslivet och den europeiska industrin, med syfte att säkerställa dess fortsatta konkurrenskraft samtidigt som de stöttas i den gröna omställningen.

Strategin är omfattande med en stor mängd åtgärder. Bland annat utformas en specifik strategi för små och medelstora företag som ska stödja dem i den dubbla omställning som klimatförändringarna och ny teknologi innebär. Dessutom ska arbetet med att säkra företagens tillgång på rätt kompetens främjas. Genom en ny handlingsplan avser kommissionen även se över de handelshinder som idag hämmar delar av EU:s inre handel. Andra åtgärder som strategin inkluderar är:

  • Åtgärder som moderniserar energiintensiva industrier och minskar deras utsläpp
  • Handlingsplan för att säkerställa tillgången på viktiga råvaror
  • Allians för vätgas som kan skynda på utfasning av fossila bränslen
  • Underlätta för miljöanpassad offentlig upphandling
  • Vitbok som kartlägger snedvridande effekter på den inre marknaden

Inför att industristrategin presenterades har även regionnätverket Vanguardinitiativet, där Region Värmland är medlem, gjort inspel beträffande strategins innehåll. Nätverket framhäver att strategin borde präglas av en tydligare regional dimension som prioriterar interregionalt samarbete, smart specialisering och en ambitiös klusterpolicy. Även vikten av infrastruktur som möjliggör innovationer och utveckling av testmiljöer kopplat till befintlig infrastruktur betonas starkt.

Industristrategin i sin helhet finns här och för att ta del av frågor och svar kopplat till industristrategin går det att läsa mer här.

För att läsa mer om Vanguardinitiativets inspel finns mer information här.

 

FLYTTAS TILL SENARE DATUM – Ny möjlighet att söka medfinansiering via WiFi4EU

Med bakgrund i coronavirusets effekter på många regioner och kommuner runtom i Europa har EU-kommissionen valt att skjuta upp ansökningsomgången via WiFi4EU. Bedömningen är att det i nuläget inte är möjligt att söka medel på lika villkor. Nytt datum för ansökan kommer presenteras vid ett senare tillfälle när situationen anses vara under kontroll. Läs mer om beslutet här.

Nu finns åter möjligheten att som kommun söka medfinansiering till att införa gratis wifi på allmänna platser. 

WiFi4EU är ett initiativ vars syfte är att stödja utbyggnaden av gratis wifi-uppkoppling på allmänna platser såsom parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdcentraler och museum runtom i hela Europa. Det är kommuner som är förbehållna rätten att söka medfinansiering till att installera wifi-nätverken på platser där det idag inte redan finns gratis tillgång på internetuppkoppling.

I denna ansökningsomgång, som är den fjärde i raden av omgångar, finns en pott motsvarande 14,2 miljoner euro som ska delas ut mellan de kommuner som söker om medel. Vartefter ansökningarna kommer in ska de med hänsyn till geografisk spridning delas ut till 947 kommuner runtom i Europa.

För att söka medfinansiering måste kommunen vara registrerad i WiFi4EU-portalen. Intresset för att söka pengar har tidigare varit mycket stort, under föregående ansökningsomgång fick man in 1780 ansökningar inom loppet av de två första sekunderna som ansökan var öppen. Det är därför bra att ansöka så snart som möjligt efter att ansökningsomgången öppnar.

Årjäng, Sunne, Hammarö och Torsby är värmländska kommuner som sedan tidigare beviljats medel genom WiFi4EU.

2021 kan bli järnvägens år

I linje med de mål som presenterats på transportområdet inom ramen för den gröna given, presenterar EU-kommissionen nu ett förslag om att 2021 ska bli Europaåret tillägnat järnvägen.

Genom att utse 2021 till Europaåret för järnvägen vill kommissionen uppmärksamma tågtransporter som ett hållbart alternativ för både människor, ekonomi och klimat. Via kampanjer, evenemang och olika initiativ avser kommissionen att under 2021 framhålla de innovativa och säkerhetsmässiga fördelar som ökad tågtrafik kan innebära.

Järnvägen beskrivs även som en viktig del i EU:s arbete med framtida transporter och mobilitet. I dagsläget sker 75 % av EU:s inre transporter på väg, vilket kommissionen vill ändra på genom att jobba för att mer av transporterna förs över till just järnväg och sjövägar. EU:s kommissionär med ansvar för transporter, Adina Vălean, betonar också att järnvägen fyller en viktig funktion i att föra samman människor, regioner och företag i hela EU.

Att förslaget presenteras just nu kan ses i ljuset av den gröna given som kommissionen lade fram i december, och som inkluderar målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Av EU:s totala utsläpp står transporterna för en fjärdedel av utsläppen, vilket sammantaget innebär att transporter på järnväg kommer bli centralt för att uppnå klimatmålet 2050.

Förslaget ska enligt sedvana godkännas av EU-parlamentet och Ministerrådet innan det kan bli verklighet.

Läs mer om EU-kommissionens initiativ och bakgrunden till Europaåret för järnvägen här.

Värmlandsbesök i EU-parlamentet

Den 19 februari deltog Mattias Landin, samhällsutvecklare på Region Värmland, i en expertpanel inför Europaparlamentets transportutskott (TRAN). Temat för dagen var kollektivtrafik i glest befolkade områden.

Hearingen i transportutskottet syftade till att adressera och diskutera utmaningar och möjligheter som finns när det gäller kollektivtrafik i glesbefolkade områden av Europa. Utöver Mattias Landin deltog tre andra experter från Portugal, Tjeckien och Belgien som alla fick chansen att berätta och presentera exempel från sina hemländer.

Landin berättade hur Region Värmland jobbar med dessa frågor på hemmaplan, bland annat genom att nämna ett pilotprojekt i Fagerås som startar under året. Tanken är att projektet ska kunna användas för att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för användandet av anropsstyrd kollektivtrafik via skolbussar.

Parlamentarikerna i utskottet fick efter experternas presentationer möjligheten att ställa frågor. En av Sveriges EU-parlamentariker, Johan Danielsson (S), ställde frågan om vilka åtgärder och verktyg experterna ansåg att EU och parlamentarikerna behöver bidra med i arbetet med kollektivtrafiken. Några slutsatser som drogs var att det redan idag finns gått om innovativa och kreativa idéer på området, men att det finns ett behov av ökad reglering och finansiering till åtgärder och pilotprojekt.

Se webbsändningen från hearingen här.

Om du prenumererar på Värmlands Folkblad kan du läsa mer om hearingen och Mattias Landins deltagande i artikeln här.

Bildkälla: © European Union 2020 – Source : EP
Fotograf: Vincent VAN DOORNICK