Ett digitalt Europa år 2030

Den 9 mars lade EU-kommissionen fram sin vision för ett digitalt Europa år 2030. Visionen innehåller mål och vägar som ska bidra till den digital omställningen i EU och stärka den digitala kompetensen bland EU:s industri, medborgare och offentliga institutioner.

Huvuddelen av visionen kallas den ”Digitala Kompassen” som innehåller fyra konkreta mål:

  • En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  • Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  • Digital omställning av företag
  • Digitalisering av offentliga tjänster

Bland annat innebär målen att minst 80 % av alla vuxna i EU ska ha grundläggande digitala färdigheter innan år 2030. Det ska finnas fler IKT-specialister inom EU och fler kvinnor ska söka sig till yrket för en mer jämlik bransch. EU:s digitala infrastruktur ska också stärkas genom utbyggnad av 5G-nät som ska täcka alla befolkade områden. EU-kommissionen vill att företag i större utsträckning ska använda AI, molntjänster och stordata i sin verksamhet. Dessutom ska alla offentliga tjänster vara tillgängliga digitalt och minst 80 % av medborgarna ska ha tillgång och använda e-identifiering.

Utöver detta vill EU-kommissionen att visionen bidrar till att stärka digitala rättigheter och principer för européer, utöka den pan-europeiska digitala infrastrukturen samt ingå i fler internationellt digitala samarbeten. Det föreslås att målen ska övervakas av en central förvaltningsmekanism till vilken medlemsländerna rapporterar deras digitala utveckling.

Den nya digitala visionen är ett komplement till EU-kommissionens tidigare strategi för att forma EU:s digitala framtid.

Läs mer om Europas digitala decennium här.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid här.

Ta chansen att bidra till den nya designrörelsen ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”!

Som en del av den gröna given vill EU-kommissionen inspirera till en ny designrörelse som omformulerar EU:s levnadsmiljöer. Desginrörelsen ska kallas ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”. Tanken med den nya europeiska Bauhaus är att introducera en ny filosofi för design, stadsplanering och arkitektur som fokuserar på hållbarhet, tilltalande estetik och inkludering i linje med målen uppsatta i den gröna given. Just nu är initiativet i designfasen och det finns stora möjligheter att påverka vad det nya europeiska Bauhaus ska innebära. 

Det nya europeiska Bauhaus är tänkt att vara en konst- och desginrörelse som ska definiera hur EU:s framtida stadsmiljöer utformas för att vara hållbara, estetiskt tilltalande och inkluderande. Initiativet kommer lanseras i tre faser: design, leverans och spridning. Just nu är projektet i designfasen och EU-kommissionen vill få in exempel och designförslag som representerar de tre dimensionerna (hållbarhet, estetik och inkludering) som den nya Bauhaus är tänkt att vara. Som ett resultat kommer fem pilotprojekt att finansieras i ”leverans-fasen”, vilket innebär att fem platser i EU kommer att väljas ut för att förverkliga den nya Bauhaus. Det går att bidra med exempel på designer, idéer, artiklar, uppsatser, problem eller andra uttryck som relaterar till hållbar, estetisk och inkluderande design. Alla kan bidra till projektet oavsett bakgrund eller yrke. För organisationer går det även att bli en partner till initiativet och ta del av nätverket kring den nya designfilosofin.

Inspirationen till det nya Bauhaus kommer från konst- och designrörelsen Bauhaus som var en designskola som grundades 1919 i den tyska staden Weimar. Tankarna som introducerades med Bauhaus var en kombination av konst med funktionell design genom tvärkulturella uttryck och metoder. Bauhaus var inte begränsad till ett designområde utan var en designstil som användes i arkitektur, stadsplanering, industri- och textildesign där form kombinerades med massproduktion. Bauhaus karaktäriseras av klass- och historielös design där funktion står i centrum.

Läs mer om den nya europeiska Bauhausrörelsen här.

Läs EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens debattinlägg om den nya Bauhausrörelsen här.

Bidra med inlägg till rörelsen här.


Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s framtida transportpolitik

Den 5 februari 2021 organiserades ett webbinarium av de svenska stads- och regionkontoren tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Webbinariet handlade om EU:s framtida transportpolitik och hur den påverkar regionerna. På webbinariet presenterades både europeiska och regionala perspektiv av representanter från bland annat EU-kommissionen, Europaparlamentet och Sveriges olika regioner. Ämnen som diskuterades var bland annat biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen, det Transeuropeiska Transportnätet TEN-T som en viktig del av regionernas konkurrenskraft och cykelinfrastruktur som en effektiv miljöinvestering i storstadsregionerna. 

Elisabeth Werner från EU-kommissionens generaldirektorat för mobilitet (DG Move) inledde genom att presentera EU-kommissionens strategi för den framtida transportpolitiken. Werner talade om att främja utvecklingen av autonoma fordon, att införa prisincitament för bränslen som viktiga åtgärder för att nå strategins mål och om Återhämtningsfonden Next Generation EU som en viktigt instrument för den gröna omställningen. Werner nämnde biobränslen som en del av EU:s transportstrategi. Från kommissionens sida ses biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen framför allt inom flyg och sjöfart där andra hållbara alternativ saknas. För vägtransporter lyfter EU-kommissionen snarare el och vätgas som framtidens drivmedel, men påpekar att kommissionen är öppen för flera tekniska lösningar som bidrar till att uppfylla transportstrategins mål.

Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) talade om revideringen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och gav sin syn på EU:s framtida transportpolitik. Danielsson påpekade att vi måste ha fullt fokus på transportsektorn om vi ska blir klimatneutralt till 2050, då det är den enda sektorn där utsläppen inte minskat. Danielsson framhöll vikten av flera typer av transportsätt genom fler terminaler för att underlätta transporter av gods. Dessutom påpekade Danielsson att den svenska synen på biobränslen skiljer sig från den europeiska. Den svenska hållningen är att biobränslen är en hållbar investering medan övriga Europa fortfarande ifrågasätter biobränslens hållbarhet. 

Representanter från regionerna framhöll vikten av transportinfrastruktur för konkurrenskraft, handelsförbindelser och möjlighet att nå den gröna givens mål. Likt Johan Danielsson ser regionerna också fördelar med att möjliggöra både gods- och persontransporter med flera olika typer av transportsätt. Storstadsregionerna lyfte också cykelinfrastruktur som ett underskattat område i EU och påpekade att ett ökat cyklande minskar utsläpp och buller samt ökar folkhälsan. 

En mer omfattande återrapportering av webbinariet går att läsa här

Se en sammanfattning av EU:s strategi för smart och hållbar mobilitet här

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s gröna giv

Den 25 januari organiserade de svenska stads- och regionkontoren (SveReg) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som också fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Över 200 personer deltog och lyssnade till presentationer av talare från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Sveriges ständiga representation vid EU, SKR och från ett flertal region- och stadskontor.

Webbinariet inleddes av Daniel Mes, företrädare för Frans Timmermans kabinett, vice-ordförande i EU-kommissionen och huvudansvarig för den gröna given. EU är mycket angeläget om att genomföra den gröna given och att bli den första klimatneutrala kontinenten. Pandemin och krisen som orsakas av COVID-19 visar att samhällen i framkanten av den gröna omställningen också är mer resilienta. EU har nu ett gyllene tillfälle att använda den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten för att skynda på den gröna omställningen, vilket även kommer öka EU:s resiliens och motståndskraft mot framtida kriser. Mes betonade också att den gröna given kommer att genomföras i praktiken av EU:s regioner och kommuner och att utan samverkan med lokal och regional nivå kommer inte EU att lyckas genomföra den gröna omställningen. 

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel fokuserade sin presentation på EU:s nya klimatlag. För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste vi ställa om från en stål- och kolunion till en klimatunion. Den nya klimatlagen är en inspiration för andra länder och kontinenter och det är viktigt att EU levererar en stark klimatlag. Europaparlamentets ambition är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och här har kommunerna och regionerna en mycket viktig roll att spela. 

En paneldiskussion med representanter för flera av region- och stadskontoren, där Region Värmlands Brysselkontor var representerat, diskuterade också hur den gröna given påverkar regionkontorens arbete och vilka frågor kontoren prioriterar inom ramen för den gröna given. 

Över 200 personer deltog i det mycket lyckade webbinariet. En längre återrapportering går att läsa här.  

 

Europaåret för järnvägen får egen hemsida

Vi har tidigare rapporterat om att 2021 har blivit utsett till Europaåret för järnvägen. Med detta initiativ vill EU-kommissionen uppmärksamma fördelarna som tågtransporter och järnvägen erbjuder som ett hållbart alternativ för både människor, ekonomi och klimat. 

Nu har EU-kommissionen även lanserat en hemsida för initiativet för att samla information om kampanjer, evenemang och olika initiativ som organiseras under 2021 för att sätta järnvägen i fokus i hela Europa. 

I EU representerar järnvägen mindre än 0,5% av transportsektorns växthusgasutsläpp, vilket gör den till den mest hållbara formen av person- och godstransport. Det är dock enbart 7% av persontransporter och 11% av godstransporter i EU som genomförs med järnväg. Ett syfte med Europaåret för järnväg är uppmärksamma klimatfördelarna med järnvägen för att öka järnvägens andel av person- och godstransporter i EU. Detta ses som en viktig del i genomförandet av den Gröna given och för att EU ska nå det uppsatta målet att bli klimatneutralt 2050. 

Under 2021 kommer EU-kommissionen även att presentera flera lagstiftningsinitiativ med koppling till järnvägen, bl.a. ett förslag om ett nytt industriellt partnerskap inom järnvägsindustrin. Det kommer också organiseras flera intressanta webbinarier och konferenser för att uppmärksamma Europaåret för järnvägen, bl.a. den 28 januari när ett seminarium organiseras om hur EU:s långtidsbudget 2021 – 2027 kan stödja investeringar i järnvägen. 

Mer information finns på hemsidan för Europaåret för järnvägen

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.

Nytt turism- och transportpaket i kölvattnet av coronaviruset

Den 13 maj presenterade EU-kommissionen ett paket med riktlinjer och rekommendationer för turism- och transportsektorerna som ska bistå medlemsländerna i samband med att reserestriktioner börjar lättas. En av förhoppningarna är bland annat att turistföretag så småningom ska kunna öppnas.

Turism- och transportpaketet innehåller initiativ som ska hjälpa EU-länder att succesivt lätta på de reserestriktioner som införts som en effekt av spridningen av coronaviruset, samtidigt som företag åter kan starta igång sina verksamheter. Paketet motiveras också genom att EU-kommissionen framhäver vikten av att EU-medborgarna bör få möjligheten att uppleva en trygg och avkopplande sommar efter månader i isolering. Följande punkter ingår i paketet:

  • Ett övergripande meddelande om turism och transporter 2020 och åren därefter.
  • En gemensam strategi för att gradvis och på ett samordnat sätt lätta på restriktionerna för den fria rörligheten vid EU:s inre gränser.
  • En gemensam ram för att stödja ett gradvis återställande av transporter samtidigt som passagerarnas och personalens säkerhet garanteras.
  • En rekommendation om att göra resevouchrar till ett attraktivt alternativ till kontantersättning.
  • Gemensamma kriterier och principer för att gradvis återställa turismverksamheter

Kommissionen påpekar noggrant att lättnader av restriktionerna kommer att ske med stor hänsyn till hur smittspridningen och säkerhetsläget ser ut inom medlemsländerna. Länderna ska dock ges möjlighet att på ett samordnat sätt häva sina restriktioner gemensamt, förutsatt att säkerhetsläget beträffande smittspridningen anses vara under kontroll. För att undvika att länder enbart öppnar upp för vissa utvalda EU-medborgare införs även en princip för icke-diskriminering.

Utöver detta har EU sedan tidigare dessutom vidtagit en rad andra åtgärder som ska stimulera den ekonomiska återhämtningen från krisen vi befinner oss i. För att små och medelstora företag inom turism ska kunna överleva krisen har statsstödsreglerna tillfälligt luckrats upp för att möjliggöra statliga stöd till krisande branscher. Andra exempel är ett nytt investeringsinitiativ som kan användas för att öka företagens likviditet samt Sure-initiativet som frigör 100 miljarder euro tillägnade bevarandet av jobb och arbetstillfällen.

Läs mer om hela turism- och transportpaketet här.

För att ta del av frågor och svar kring paketet går det att läsa mer här.

Ny industristrategi ska säkra konkurrenskraft och grön omställning

Den 10 mars offentliggjordes EU-kommissionens förslag till ny industristrategi. En övergripande prioritering för strategin är att förbereda näringslivet och industrisektorn för målet om ett konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa.

De tre huvudprioriteringarna som är vägledande inom strategin är målet om ett klimatneutralt EU år 2050, ett fortsatt konkurrenskraftigt Europa och målet om att rusta Europa för en ny digital tidsålder. Strategin riktar sig till både små som stora aktörer inom näringslivet och den europeiska industrin, med syfte att säkerställa dess fortsatta konkurrenskraft samtidigt som de stöttas i den gröna omställningen.

Strategin är omfattande med en stor mängd åtgärder. Bland annat utformas en specifik strategi för små och medelstora företag som ska stödja dem i den dubbla omställning som klimatförändringarna och ny teknologi innebär. Dessutom ska arbetet med att säkra företagens tillgång på rätt kompetens främjas. Genom en ny handlingsplan avser kommissionen även se över de handelshinder som idag hämmar delar av EU:s inre handel. Andra åtgärder som strategin inkluderar är:

  • Åtgärder som moderniserar energiintensiva industrier och minskar deras utsläpp
  • Handlingsplan för att säkerställa tillgången på viktiga råvaror
  • Allians för vätgas som kan skynda på utfasning av fossila bränslen
  • Underlätta för miljöanpassad offentlig upphandling
  • Vitbok som kartlägger snedvridande effekter på den inre marknaden

Inför att industristrategin presenterades har även regionnätverket Vanguardinitiativet, där Region Värmland är medlem, gjort inspel beträffande strategins innehåll. Nätverket framhäver att strategin borde präglas av en tydligare regional dimension som prioriterar interregionalt samarbete, smart specialisering och en ambitiös klusterpolicy. Även vikten av infrastruktur som möjliggör innovationer och utveckling av testmiljöer kopplat till befintlig infrastruktur betonas starkt.

Industristrategin i sin helhet finns här och för att ta del av frågor och svar kopplat till industristrategin går det att läsa mer här.

För att läsa mer om Vanguardinitiativets inspel finns mer information här.