Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Svensk vattenkraft och bioenergi riskerar att inte klassas som hållbar

EU-kommissionen har som en del i arbetet med den gröna given lanserat en lista över miljömässigt hållbara investeringar. Listan får nu omfattande kritik då den riskerar att definiera stora delar av det svenska energisystemet som icke hållbart.

EU:s lista över miljömässigt hållbara investeringar, som även går under namnet ”Taxonomin”, är en förordning vars syfte är att skapa en gemensam europeisk definition och ett ramverk för vad som betraktas som hållbara bolag och verksamheter. Förhoppningen är att detta ska underlätta och stimulera för gröna investeringar inom sektorer med stor betydelse för miljön och klimatet. Taxonomiförordningens innehåll kan sammanfattas i dessa punkter:

  • Ett klassificeringssystem som bedömer den miljömässiga hållbarheten i ett bolag eller en investering
  • En ny standard för gröna obligationer
  • Riktlinjer för investeringar tillägnade lägre utsläpp
  • Bättre vägledning till företag när det gäller att redovisa klimatpåverkan

Ministerrådet och EU-parlamentet gav grönt ljus till förordningen redan i våras, varpå EU-kommissionen under hösten fortsatt med att formulera de sista detaljerna i förslaget. Sedan den 20 november är förordningen ute på remiss vilket bidragit till stor debatt och kritik från många svenska politiker och branscher. Detta beror på kommissionens beslut att inte inkludera vattenkraft och biobaserad energi som förnybara energikällor, vilket i förlängningen innebär att stora delar av det svenska energisystemet kan komma att betraktas som icke hållbart och därmed undgå viktiga investeringar.

Finansmarkandsminister Per Bolund (MP), liksom en mängd andra svenska politiker, riktar skarp kritik gentemot förslaget då det riskerar att motverka gröna investeringar i för Sverige viktiga energislag. Branschen, i form av både olika energibolag liksom skogssektorn, har även gått ut med hård kritik och uppmanar nu regeringen att agera och stoppa kommissionens förslag till kriterier. Specifikt inom skogssektorn uttrycks en oro över de konsekvenser som de nya kriterierna kan tänkas ha när det gäller synen på svenskt skogsbruk, samtidigt som viktiga investeringar och tillväxtpotential riskerar att gå om intet.

Förordningen är ute på remiss fram till och med den 18 december. Finansmarknadsministern uppmanar alla berörda aktörer till att ta chansen och påverka den slutgiltiga utformningen av förordningen genom att lämna remissvar, samtidigt som regeringen avser att påverka kommissionen i en riktning där dessa kriterier även inkluderar vattenkraft och bioenergi. Under våren 2021 kommer ett formellt beslut att fattas om den nya taxonomiförordningen.

Mer information om taxonomiförordningen och kritiken kring den går bland annat att läsa hos Sveriges Radio och Dagens Industri.

Länk till remissrundan finns här.

Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.

Nya initiativ tillägnade förbättrad integration och inkludering

För att främja integration av personer med migrantbakgrund har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för integration och inkludering för perioden 2021–2027. Det övergripande syftet är att undanröja hinder som försvårar nyanländas integration i det europeiska samhället.

Den nya handlingsplanen bygger vidare på utvärderingar av en liknande handlingsplan som presenterades under 2016. I det nya förslaget till handlingsplan formuleras en grundprincip som bygger på att en inkluderande integration förutsätter ansträngningar från både individens och samhällets sida, vilket i sin tur påverkat utformningen av de förslag som nu presenteras. Bland annat läggs stor vikt vid att nyanlända får rätt verktyg och stöd för att kunna bidra till samhället.

En lyckad integration och inkludering betonas även som viktigt när det gäller att skapa sammanhållning kombinerat med en stark ekonomisk utveckling för Europas lokalsamhällen, liksom för Europa i sin helhet. EU-kommisionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, beskriver den nya handlingsplanen som en viktig del i de förslag till migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade i september.

Några av de viktigaste insatserna i handlingsplanen berör utbildning och nyanländas möjligheter att få ett arbete. Exempelvis ska EU-medel kunna bidra till insatser som underlättar för att identifiera nyanlända med färdigheter som har stor nytta för samhället, kombinerat med en tidig språkundervisning. Särskilt ses integreringen av nyanlända kvinnor som en extra viktig fråga för integrationen och alla människors möjligheter att nå sin fulla potential.

Ytterligare exempel på insatser är ett ökat fokus på att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård, både i form av psykisk och fysisk hälsa, för nya medborgare med migrantbakgrund. Exempelvis genom att medlemsländerna blir bättre på att erbjuda information om de rättigheter varje person har till vård. Dessutom vill EU-kommissionen se ett främjande av lämpliga boenden till rimliga priser, där medel via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyl- och migrationsfonden och InvestEU ska kunna användas. Medlen ska även förebygga segregation och diskriminering på bostadsmarknaden.

För att förverkliga målen inom ramen för den nya handlingsplanen vill EU-kommissionen se att EU-medel kombineras med partnerskap mellan EU, migranter, näringsliv och arbetsmarknadens parter, civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter. Tanken är även att detta sammantaget ska stärka och stödja medlemsländerna i sitt arbete med att utforma nationella planer för integration och inkludering.

Läs mer om den nya handlingsplanen här.

Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

Ny strategi ska säkra konsumenters roll i den gröna och digitala omställningen

För att underlätta för en grön och digital omställning har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi som ska underlätta för hållbar konsumtion. Strategin riktar in sig på att underlätta för hållbara val, utökat konsumentskydd och större konsumentmakt.

Den nya strategin för konsumentpolitik innehåller flera åtgärder och prioriteringar som ska genomföras i samarbete mellan medlemsländerna på nationell och europeisk nivå. Målet är bland annat att skapa incitament för en grön och digital omställning i linje med den gröna given, men också att ge konsumenterna i EU större makt, bättre konsumentskydd och utökade rättigheter.

Coronapandemin har uppmärksammat behovet av bättre konsumenträttigheter, inte minst när det gäller avbokningar av resor och förekomsten av ”nätbluffar” och bedrägerier. Enligt den nya strategin ska därför EU-kommissionen använda pandemins effekter som underlag för framtida politiska beslut, samtidigt som samarbete och dialog främjas när det gäller konsumenters rättigheter. Dessutom ska aktörers roll och ansvar kopplat till konsumtion bli tydligare. Strategin innehåller även fem områden som pekar ut en vision för EU:s konsumentpolitik mellan åren 2020 – 2025. Dessa är:

  • Grön omställning
  • Digital omställning
  • Upprätthållande av konsumenträttigheter
  • Vissa konsumenters (t.ex. barn, äldre och personer med funktionsnedsättning) särskilda behov
  • Internationellt samarbete

Inom ramen för grön omställning finns flera förslag som ska underlätta för konsumenters hållbara val. Bland annat ska konsumenter få tillgång till mer information som berör produkter och tjänsters hållbarhet, exempelvis genom bättre märkningar kring produkters möjligheter att repareras, fler åtgärder som förebygger grönmålning samt initiativ som förlänger produkters livslängd. EU-kommissionen ska också främja konsumtion av cirkulära varor och produkter, samtidigt som Europas företag ska uppmuntras till att gå längre än vad lagen säger beträffande hållbar konsumtion.

För att underlätta en digital omställning innehåller strategin förslag som ska skydda konsumenter från illegala affärsmetoder på nätet, där dold reklam och snedvridande mönster som påverkar konsumenters beslut ska motverkas. I och med att vi allt mer använder fler digitala och uppkopplade produkter vill kommissionen även göra förändringar i direktivet om produktsäkerhet, samtidigt som regelverken för finansiella tjänster och konsumentkrediter ses över.

Läs mer om den nya strategin för konsumentpolitiken här.

EU-kommissionen presenterar historisk jämlikhetsstrategi för hbtqi-personers rättigheter

För första gången någonsin har EU-kommissionen lagt fram en ny jämlikhetsstrategi tillägnad hbtqi-personers rättigheter. Syftet med strategin är att motverka diskriminering och stärka hbtqi-personers rättigheter i hela EU.

I det tal som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i september om tillståndet i unionen klargjorde hon att inskränkningar som sker gentemot homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoners (hbtqi) rättigheter inte hör hemma i den europeiska unionen. För att säkra dessa personers möjligheter att leva sina liv utan diskriminering tillkännagav von der Leyen under sitt tal att EU-kommissionen inom kort skulle presentera en ny jämlikhetsstrategi avsedd för hbtqi-personers rättigheter. Strategin, som är den först i sitt slag, presenterades av kommissionen i torsdags, den 12 november.

Strategin uppmärksammar det faktum att ungefär 43 % av EU:s hbtqi-personer upplever diskriminering. För att motverka detta innehåller strategin en rad av politiska förslag och rättsliga åtgärder som riktar in sig på att bekämpa den ojämlikhet och de problem som hbtqi-personer möter i sin vardag. I strategin föreslås bland annat att EU-listan över brott även ska omfatta hatbrott, inklusive homofobisk hatpropaganda, och att lagstiftningen om ömsesidigt erkännande av föräldraskap i gränsöverskridande situationer påskyndas.

Strategin är indelad efter fyra pelare: åtgärder mot diskriminering, sörja för trygghet, skydda regnbågsfamiljers rättigheter samt lika möjligheter för hbtqi-personer i världen. Sammantaget innehåller dessa pelare bland annat rättsliga förslag som ska skydda individer från diskriminering i olika sammanhang, exempelvis inom ramen för arbetsliv och sysselsättning. EU-kommissionen planerar även att lägga fram ett ramverk som ska förebygga fördomar och diskriminering kopplat till användandet av artificiell intelligens.

Fler åtgärder som strategin innehåller är förslag om ökad trygghet. Här vill kommissionen, utöver att inkludera hatbrott och hatpropaganda i EU-listan för brott, skapa finansieringsmöjligheter som tillägnas initiativ var syfte är att förebygga hatbrott, hatpropaganda och våld. Man vill även genom ny EU-lagstiftning se till att regnbågsfamiljer erkänns och ingår i det som kallas ömsesidigt föräldraskap, vilket skulle underlätta för dessa familjers rörelse över EU:s inre gränser.

Strategin ska också ses som en grund för att uppdatera de nationella handlingsplaner och program som respektive medlemsland har beträffande hbtqi-personers rättigheter. Tanken är att detta ska skapa incitament för att målen för strategin uppfylls, samtidigt som länderna själva tar till egna åtgärder som stärker hbtqi-personers rätt att leva sina liv utan diskriminering.

Läs mer om den nya jämlikhetsstrategin för hbtqi-personers rättigheter här.

EU-kommissionen presenterar förslag som lägger grunden för en ny europeisk hälsounion

I linje med de prioriteringar som presenterades av Ursula von der Leyen under hennes State of the Union-tal i september, påbörjas nu arbetet med att bygga upp en ny europeisk hälsounion som ska skydda och främja EU-medborgarnas hälsa.

De första stegen som EU-kommissionen presenterar för att förverkliga förslaget om en ny europiska hälsounion kretsar till stor del kring erfarenheterna från coronapandemin. Exempelvis vill man förstärka de EU-ramverk som är avsedda för hälsosäkerhet samtidigt som myndigheter får en starkare och betonad roll i att hantera och mobilisera insatser vid hälsokriser. Tanken är även att samordningen av hälsoinsatser ska förbättras mellan EU:s olika instanser och myndigheter.  

I förslaget till ny hälsounion föreslås en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Inom ramen för detta finns förslag för stärkt beredskap där EU-kommissionen tillsammans med medlemsländerna bör arbeta fram och presentera en ny plan för EU:s beredskap mot hälsokriser och pandemier, vilken i sin tur ska lägga grunden för rekommendationer som varje medlemsland kan inkludera i nationella planer för hälsosäkerhet.

Den nya förordningen innehåller även åtgärder som ska förbättra insamlingen av hälsodata från respektive medlemsland. Förslaget innebär att medlemsländerna i högre utsträckning måste dela med sig av information kopplat till exempelvis antalet sjukvårdsplatser, tillgången till specialiserad behandling och intensivvårdskapacitet samt andelen medicinskt utbildad personal inom hälso- och sjukvårdssystemen. Förordningen ska göra det enklare att utlysa ett EU-omfattande hälsonödläge, vilket kan tas i bruk för att påskynda samordningen av insatser i händelse av kris.

Under krisen har EU-kommissionen identifierat betydelsen av det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och den Europeiska läkemedelsmyndigheten och deras roller i att hantera pandemin. Därför innehåller den nya förordningen även förslag som stärker dessa myndigheter, bland annat genom utökade mandat för epidemiologisk övervakning, bättre kapacitet för mobilisering av specialistgrupper som kan placeras lokalt för att stödja lokala hälsoinsatser, fler möjligheter för att förebygga brist på läkemedel och medicinska produkter samt bättre övervakning i processer för framtagande av vaccin.  

Läs mer om EU-kommissionens förslag till ny hälsounion här.

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

European Green Deal Goes Local synliggör positiva exempel av lokalt klimatarbete

Via samarbetet ”European Green Deal Goes Local” har EU-kommissionen och Regionkommittén intensifierat arbetet med att implementera den gröna given på lokal nivå, bland annat genom att lansera en ny interaktiv karta som lyfter hur den gröna given genomförs på lokal och regional nivå.

European Green Deal Goes Local är ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och Regionkommittén. Initiativet utgörs av en arbetsgrupp med 13 lokala och regionala representanter från Regionkommittén, vars syfte är att säkerställa att den lokala och regionala nivån utgör kärnan i implementeringen av den gröna given. Arbetsgruppen ska även vara drivande i arbetet med att säkerställa den gröna givens funktion i att vara en grön tillväxtstrategi och en del av återhämtningen efter coronakrisen.

Under arbetsgruppens senaste möte diskuterades en lång rad områden som är viktiga i arbetet med att implementera den gröna given som tillväxtstrategi. Mötet avhandlade bland annat frågor kopplat till omställningen i industrin, på transportområdet och i jordbruket. En viktig fråga som också diskuterades var behovet av ett socialt starkt Europa. Mötet skedde precis efter att EU-kommissionen förbundit sig till en ny samarbetsfas som ska intensifiera arbetet med att säkerställa den regionala och lokala nivåns del i genomförandet av den gröna gCiven.

Inom ramen för European Green Deal Goes Local har det nyligen lanserats en interaktiv karta som lyfter positiva exempel på regioners och städers arbete med att minska koldioxidutsläppen och hur detta bidrar till de klimat- och miljöambitioner som ryms inom den gröna given. Bland exemplen återfinns ett antal från Sverige, från Kungsbacka och Östersund, i form av projekt inom allt från elektriska flygplan, grön mobilitet och hållbara livsmedelssystem.

För de regioner, kommuner och städer som vill dela med sig av positiva exempel på lokala och regionala projekt eller initiativ som minskar klimatutsläppen finns det ett formulär som kan skickas in till Regionkommittén. I formuläret ska det finnas en beskrivning över det valda exemplet, inom vilket området det ryms samt hur det bidrar till minskande klimatutsläpp. Formuläret nås genom att klicka här.

Information om arbetsgruppens senaste möte finns här.  

Kartan med positiva exempel nås genom länken här.

Information om European Green Deal Goes Local finns här.