EU-kommissionen lanserar ett nytt initiativ för en hälsosammare Europa

EU-kommissionen har nu lanserat en kampanj för att främja ett hälsosammare livsstil för EU-invånarna. Kampanjen, HealthyLifeStyle4All, är ett initiativ med syfte att främja en hälsosammare kost och involvera fler idrottsaktiviteter på nationell, europeisk och internationell nivå.

Den två-åriga kampanjen HealthyLifeStyle4All (HL4A) är ett nytt initiativ från kommissionen som ska koppla en aktiv livsstil till hälso- och livsmedelspolitiken. EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov av en hälsosammare livsstil bland EU:s medborgare. Den senaste Eurobarometerundersökningen från 2018 visar att nästan hälften av alla invånare i EU aldrig ägnar sig åt idrottsaktiviteter, en siffra som gradvis har ökat under de senaste åren. Undersökningen visar även att endast en av sju européer äldre än 15 år äter minst fem portioner frukt och grönsaker dagligen.

Kampanjen har tre mål:

  • Öka medvetenheten kring en hälsosam livsstil över generationsgränserna
  • Göra det lättare för underrepresenterade grupper i samhället att ta del av idrottsaktiviteter och en hälsosam kost som ett sätt att öka inkludering och minska diskriminering
  • Främja en övergripande strategi för alla politikområden som kopplar samman livsmedel, hälsa, välbefinnande och idrott.

Kommissionen ska ta fram flera åtgärder som ska stödja kampanjen. EU-kommissionen ska bland annat öka finansiering som går till projekt som stödjer en hälsosammare livsstil, exempelvis inom Erasmus+. Horisont Europa och EU4Health. Kommissionen vill även lansera en ny app för cancerprevention med syfte att öka medvetenheten och för att förebygga cancer genom en hälsosammare livsstil.

Initiativet HealthyLifeStyle4All (HL4A) riktar sig till både offentliga och privata aktörer, bland annat kommuner, regioner och myndigheter.

Läs mer om EU-kommissionens kampanj HealthyLifeStyle4All här.

EU-kommissionen presenterar en ny hälsomyndighet

I samband med EU-kommissionens State of the European Union-tal (SOTEU) inrättades en ny europeisk myndighet – Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA).  Den nya myndigheten har till uppgift att förutse hot och förbereda EU på kriser inom hälsoområdet. EU-kommissionen menar att HERA kommer att vara en viktig pelare för den europeiska hälsounionen och kommer att fylla en lucka i EU:s beredskap vid hälsokriser.

De senaste årtiondena har ett flertal olika virus brutit ut i världen. EU-kommissionen beräknar att befolkningstillväxten och klimatförändringar kommer att leda till fler och mer frekventa virusutbrott med sociala och ekonomiska konsekvenser. Covid-19 pandemin har visat på att EU behöver en bättre koordinering vid hälsokriser. Pandemin har avslöjat flera brister i EU:s arbete, medlemsländernas koordinering och den övergripande krisplaneringen. Syftet med HERA är att fylla de luckor som identifierats under pandemin och komplettera EU:s befintliga hälsomyndigheter. HERA ska förbättra EU:s insatser före, under och efter en eventuell gränsöverskridande hälsokris.

Under beredskapsfasen kommer HERA samarbeta med andra hälsomyndigheter på EU-nivå, nationell nivå samt internationell nivå för att stärka arbetet inom virusförebyggande och genomföra hotbedömningar. Informationen ska sedan användas för att utveckla modeller för att förutse ett framtida virusutbrott. EU-kommissionen menar att det bästa sättet att bekämpa hälsokriser i framtiden är genom att förbereda sig innan de förverkligas.

När en gränsöverskridande hälsokris uppstår kan HERA snabbt övergå till nödläge där myndigheten har möjlighet att vidta krisåtgärder som till exempel en snabbare beslutsprocess och krisfinansiering till länder genom krisnödsinstrumentet (ESI). I samband med detta kommer HERA även bidra med processer som riktar sig inom utveckling samt öka produktionen av medicinska motåtgärder som till exempel vaccin, skyddsutrustning och antibiotika. EU-kommissionen menar även att en inventering av medicinska motåtgärder bidrar till en bättre överblick över EU:s förmåga att hantera hälsokriser.

HERA inrättas som en egen avdelning inom kommissionen som en gemensam resurs för både medlemsstaterna och EU. HERA kommer vara fullt operativ i början av 2022. Myndigheten finansieras av EU:s pågående långtidsbudget för perioden 2022–2027 och beräknas ha en budget på 6 miljarder euro.

Läs mer om Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) här.

Tio lärdomar från pandemin

18 månader efter Covid-19 bröt ut i Europa så presentar EU-kommissionen en rapport med 10 lärdomar från pandemin. Generellt så menar EU-kommissionen att EU går stärkt ur krisen genom de erfarenheter från hälsosektorn, europeiskt samarbete och beredskapsplanering som krisen tvingat fram. Rapporten innehållande lärdomar är ett första steg i ett längre arbete i att utvärdera EU:s agerande innan, under och efter pandemin.  EU-kommissionen hoppas också att lärdomarna från krisen kan stärka det förebyggande arbetet mot folkhälsokriser i EU och i medlemsländerna så att de samlade insatserna blir mer effektiva om en ny kris uppstår i framtiden.  

EU-kommissionens tio lärdomar från pandemin är:

  1. Det behövs ett globalt övervakningssystem för pandemiinformation.
  2. EU bör utse en europeisk chefsepidemiolog.
  3. EU-kommissionen bör ta fram en årlig rapport över medlemsstaternas beredskapsnivå.
  4. Det bör inrättas en ram för ett europeiskt undantagstillstånd.
  5. Den Europeiska hälsounionen bör antas snabbt.
  6. Europa behöver en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.
  7. Mer klinisk forskning bör främjas genom en europeisk plattform för kliniska multicenterprövningar.
  8. Mer stöd bör ges till medlemsländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens.
  9.  Pandemiförebyggande, pandemiberedskap och pandemiinsatser bör främjas genom att stärka det globala samarbetet och WHO.
  10. EU behöver en mer samordnad strategi som motverkar desinformation.  

Rapporten kommer ligga till grund för Europeiska rådets möte i juni. EU-kommissionen kommer också att presentera konkreta förslag utifrån lärdomarna under hösten.

Läs mer om EU-kommissionens tio lärdomar från Covid-19 pandemin här.

EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

EU lanserar en ny plan mot cancer

I samband med Världscancerdagen presenterade EU en ny plan mot cancer. Planen är ett politiskt åtagande för att minska cancersjukdomarna i EU och en viktig byggsten i arbetet att främja en hälsounion. EU kommer att öronmärka 4 miljarder euro för arbetet med den nya planen mot cancer, varav 1,25 miljarder euro kommer att komma från EU4Health som är det nya sektorsprogrammet för insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Under 2020 drabbades 2,7 miljoner människor i EU av cancer och antalet cancerfall beräknas öka med 24% fram till 2035, för att bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Detta är en utveckling som EU vill förhindra och därför lanseras nu den nya planen mot cancer. Planen tar sin utgångspunkt i forskning, innovation och ny teknik och är en strategi för att främja förebyggande åtgärder, behandling och vård av cancer. För att främja forskning och innovation kommer ett nytt europeiska kunskapscentrum om cancer att inrättas, med syfte att samordna cancerrelaterade initiativ på EU-nivå. 

Planen mot cancer ämnar hantera hela sjukdomsförloppet, från förebyggande åtgärder till att öka livskvaliteten för både patienter och de som överlever en cancerdiagnos. Planen bygger på fyra åtgärdsområden vilka inkluderar totalt tio flaggskepsinitiativ och tillhörande kompletterande åtgärder. De fyra åtgärdsområden är:

  1. Förebyggande åtgärder för att motverka de främsta riskfaktorerna, till exempel tobak- och alkoholkonsumtion samt miljöföroreningar.
  2. Förbättra tidig upptäckt och diagnos av cancer. EU ämnar bland annat stödja medlemsländerna för att öka screeningen av bröst-, livmoderhals-, tjock- och ändtarmscancer genom att presentera ett nytt EU-program för cancerscreening. 
  3. Främja diagnos och behandling genom att motverka ojämlik cancervård och förbättra tillgången till läkemedel. Ett jämlikhetsregister för cancer kommer att inrättas för att identifiera skillnader och ojämlikheter i cancervård mellan medlemsländer och regioner. 
  4. Förbättrad livskvalitet för patienter och canceröverlevare. För att åstadkomma detta kommer EU bland annat att lansera initiativet ”Bättre liv för cancerpatienter”. 

Mer information om EU:s nya cancerplan finns här

Besök hemsidan för EU:s plan mot cancer här.