Bäst i klassen: Sverige i topp när EU publicerar Transport Scoreboard

Ny rapport visar att Sverige är bäst i EU på förnybar energi inom transportområdet.

EU-kommissionen har publicerat 2019 års utvärdering av transport inom EU, ”Transport Scoreboard”. I utvärderingen undersöks 30 områden, bland annat järnvägars kvalité, vägsäkerhet och förnybar energi inom transportsektorn. Målet är att hjälpa medlemsstaterna genom att identifiera transport-områden som behöver prioriteras eller omfamnas av ytterligare åtgärder.

Rapporten visar att Sverige toppar resultattavlan före Holland och Österrike. Enligt undersökningen är den gemensamma nämnaren för de tre ländernas framgångar ett stadigt regelverk för investeringar, höga transportsäkerhetsnivåer och god förmåga att förhålla sig till och tolka EU-lagstiftning.

Gällande den inre marknaden presterar Sverige tillsammans med Rumänien och Bulgarien mycket bra när det gäller järnvägssektorns tillgänglighet. Sverige får även toppbetyg när det gäller energiunionen och innovationsområdet. Elbilsmarknadens andel av den totala marknaden, och marknaden för förnybar energi inom ramen för transport, är högst i hela EU.

Men Sverige präglas inte bara av framgångar på transportområden, rapporten identifierar även flera utmaningar. Gällande implementeringen av det så kallade stomnätet inom ramen för transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) halkar Sverige dessvärre efter och ligger under genomsnittet när det gäller vägar och järnvägar. Därtill har Sverige en hel del att förbättra när det gäller kundnöjdhet inom offentliga transporter, där kategorierna järnvägstransport och urban transport visar på en nivå som är under EU:s genomsnitt.

Slutligen så belyser EU-kommissionens rapport, trots goda resultat för Sverige, att transportsektorn fortfarande är tydligt beroende av fossila bränslen, vilket ger upphov till ett behov av ytterligare investeringar inom ramen för hållbara transporter.

Läs EU-kommissionens rapport om transport här.

Läs DG-MOVE:s pressmeddelande här.

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

EU ökar takten gällande innovation: Två miljarder euro till europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen storsatsar med en ökad finansieringsnivå för innovationsrådet, för att placera Europa i framkant när det gäller avancerad teknik och konkurrenskraftiga innovationer.

Inrättandet av det europeiska innovationsrådet är på god väg. Sedan 2017 implementeras europeiska innovationsrådet i en pilotfas och hittills har 1276 innovativa projekt delfinansierats med 730 miljoner euro. EU-kommissionen ökar nu takten kring initiativet och den 18 mars presenterades en intensifierad plan för dess finansiering och aktiviteter för 2019-2020. Innovationsrådet ska vara helt realiserat inför nästkommande programperiod 2021-2027, där det kommer att integreras inom ramen för EU:s nästkommande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Innovationsrådet syftar till att skapa ett europeiskt innovationssystem som ska göra EU:s företagare konkurrenskraftigare på marknaden. Tekniken blir alltjämt mer avancerad och EU-kommissionen ämnar se till att europeiska vetenskapliga upptäckter stimuleras och omvandlas till företag, vilket gör att de kan expandera i en högre grad och placera EU i framkant när det gäller innovation.

I kommissionens pressmeddelande poängteras ett antal viktiga steg för de två återstående åren för innovationsrådets pilotfas:

  • Ytterligare två miljarder euro för att stimulera innovationskedjan, däribland nämns två delprojekt: Pathfinder-projektet – vilket avser att stödja avancerad teknik från forskning. Och Accelerator-finansiering – för att stödja nystartade små- och medelstora företag att ta sina affärsidéerna till nya nivåer.
  • Inrätta en rådgivande nämnd med 15-20 innovationsledare, rådet ska övervaka projekt och verka för att det framtida innovationsrådet kan arbeta globalt.
  • Inrätta en enhet med programansvariga experter, vilka kommer att ge projektsupport på heltid.
  • En presentation av ytterligare 68 innovativa små- och medelstora företag som har valts ut, vilka kommer få ta del av 120 miljoner euro inom ramen för pilotfasen.

EU-kommissionen har föreslagit att det europeiska innovationsrådet tillges 10 miljarder euro inom Horisont Europas nästa programperiod 2021-2027.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Faktablad om innovationsrådet här.

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Omställningen till en cirkulär ekonomi på god väg: EU-kommissionen har sjösatt samtliga åtgärder på bara tre år

Inför EU-kommissionen årliga konferens om cirkulär ekonomi presenterades en ”framstegsrapport” om hur implementeringen av paketet om cirkulär ekonomi fortgår. Enligt kommission är ”den cirkulära ekonomin nu en global trend som inte går att vända”.

EU-kommissionen offentliggjorde den 4 mars sin rapport om genomförandet av åtgärder inom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Samtliga 54 åtgärder, vilka antogs i december 2015, har genomförts eller är på god väg att genomföras i skrivande stund. Framstegsrapporten presenterades i samband med EU-kommissionens årliga konferens för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som organiserades i Bryssel 6-7 mars.

Rapporten presenterar de resultat som har uppnått hittills och vilka åtgärder som EU-kommissionen identifierar som väsentliga för en framtida klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Framstegsrapporten visar att kommissionens handlingsplan har påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi i EU. Antalet sysselsatta i ”cirkulära sektorer” har t.ex. ökat. 2016 var antalet sysselsatta 6% högre inom dessa sektorer jämfört med 2012. Andra framsteg är att satsningarna på cirkulär ekonomi har bidragit till att skapa nya affärsmöjligheter och utvecklat nya marknader. Rapporten visar bland annat att cirkulära verksamheter generade 147 miljarder euro i mervärde under 2016.

Några av de åtgärder som EU-kommissionen har genomfört, och som kommissionen poängterar som centrala för den cirkulära ekonomin är:

  • EU:s strategi för plast, som är världens första heltäckande plaststrategi, och som innehåller förslag om hur EU bl.a. ska minska förbrukningen av engångsartiklar i plast
  • Satsningar på forskning- och innovation, samt stöd till industrin för anpassning till en cirkulär ekonomi. Under 2016 – 2020 har EU mobiliserat ca 10 miljarder euro till omställningen mot en cirkulär ekonomi
  • Moderniserade avfallshanteringssystem med nya mål för återvinning, som ska förbättra omvandling av avfall till resurser.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, investeringar, tillväxt och konkurrenskraft, menar att Europa besitter en enorm potential för en företagsam omställning inom ramen för hållbar utveckling. Det är dock viktigt att se till att det arbete som har inletts på EU-nivå påskyndas, för att Europa ska kunna dra så stor nytta som möjligt av omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

EU-kommissionen har publicerat riktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och investeringar för Sverige 2021-2027

Enligt kommissionen bör Sverige prioritera skräddarsydda smarta specialiseringsstrategier samt stöd till medelinkomstregioner för att öka deras konkurrenskraft.

Den 27 februari presenterade EU-kommissionen den landspecifika rapporten för Sverige.  I rapportens ”Bilaga D” presenteras även ”Investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 för Sverige”. Bilagan avser att vara utgångspunkt i dialogen mellan kommissionen och Sverige inför programplaneringen av den kommande sammanhållningspolitiken.

Bilagan, som i hög grad riktar fokus mot Sveriges medelinkomstregioner, inklusive Norra Mellansverige (där Region Värmland inbegrips), understryker att det finns distinkta regionala skillnader i fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat, och därmed ett starkt behov att uppmuntra utveckling i medelinkomstregioner. Bland annat, så kallar EU-kommissionen på än mer skräddarsydda system för smart specialisering, fler regionala samarbeten, stöd till befintliga kluster och en alltjämt mer avancerad användning av konkurrenskraftig teknik.

Sverige behöver öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och EU-kommissionen understryker att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Sverige behöver aktivt ta fram fler innovativa produkter, marknaden behöver utvecklas och Sverige bör anpassa sig till utvecklingen. Därutöver placeras landet som ett av de OECD-länder med lägst andel kvinnliga entreprenörer, vilket behöver åtgärdas för att nå ekonomins fulla potential.

EU-kommissionen poängterar också Norra Mellansveriges roll i hur sammanhållningspolitiken ska genomföras framöver. Pilotprojektet beträffande industriell omvandlingen framhävs som central, särskilt gällande arbetet som görs inom pilotprojektet om utfasningen av fossila bränslen, effekterna av ny teknik och en inkluderande tillväxt i regionen.

Den 6 mars anordnar EU-kommissionen i Stockholm ett lanseringsevenemang med ett tillhörande seminarie för att behandla rapporten. Eventet kommer också att websändas.

Läs EU-kommissionens landspecifika rapport här.

Läs mer om lanseringsevenemanget här.

Regionkommittén: Regionala forsknings- och innovationsekosystem är vitala för ett innovativt Europa

I ett yttrande från Regionkommittén understryks behovet av att bättre koordinera EU:s sammanhållningspolitik med forskning- och innovationspolitiken.

Den 6:e februari antog Regionkommittén ett yttrande som argumenterar för att EU måste erkänna den viktiga roll som regionala ekosystem och innovationspunkter (eng. ”innovation hubs”) spelar för att stärka forskning och innovation i Europa. Yttrandet är framtaget av Birgitta Sacrédeus (KD) som är regionråd från Region Dalarna och ledamot i Regionkommittén.

Yttrandet argumenterar för att det behövs bättre koordinering mellan sammanhållningspolitiken och EU:s forsknings- och innovationspolicy, samt att det behövs en exakt definition av ”regionala forsknings- och innovationsekosystem” för att öka samstämmigheten mellan Horisont Europa, EU:s nästkommande sektorsprogram för forskning och innovation, och de regionala smarta specialiseringsstrategierna.

Sacrédeus menar även att EU måste bli bättre på att ta hänsyn till regionala skillnader, gällande investeringar i forskning och innovation, eftersom risken för dessa skillnader ökar då prognosen för den kommande budgeten tyder på att sammanhållningspolitiken kommer att få en minskad budget.

Yttrandet diskuterar också andra utmaningar kopplat till forskning- och innovation. Bland annat vikten av att strategiskt utnyttja lokala och regionala resurser såsom universitet, industri och samhälle för både implementering av forskningsresultat och av kunskap i samhället. Behovet av regelförenklingar för att underlätta för synergier mellan program som Regionalfonden, Horisont Europa, InvestEU och Erasmus+ är en annan diskussionspunkt i yttrandet.

Läs Regionkommitténs yttrande här.

Läs Regionkommitténs pressmeddelande här.