Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

State of the Union 2020 – vägen ut ur krisen och in i framtiden

Idag, den 16 september, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt första State of the Union-tal. Stor vikt lades vid pandemin och hur Europa hittills tacklat krisen, men också hur Europa och EU framåt ska återhämta sig och möta framtiden genom Next Generation EU.

Von der Leyen började sitt tal med att tacka all sjukvårdspersonal för deras mod, empati och pliktkänsla när det gäller att skydda och ta hand om den europeiska befolkningen i en tid av svår kris. Hon betonade hur krisen tydliggjort den medmänsklighet som finns i Europa, samtidigt som samhällets sårbarhet blivit uppenbar och där vi som medborgare för stunden förlorat en del av vår frihet. Genom Next Generation EU (NGEU) ska starten av återhämtningen från krisen även ses som starten till ett mer samlat EU som möter framtidens utmaningar.

Den viktigaste prioriteringen framåt, enligt von der Leyen, är att stilla den oro som många EU-medborgare känner över sin hälsa och försörjning. I talet fanns därför en uttalad ambition om att EU ska utöka samarbetet inom hälsa och bli en hälsounion. Här presenterades även nya satsningar för att stärka EU:s medicinska myndighet EMA och smittforskningsenheten ECDC. För att skydda företag och arbetstillfällen uppmärksammades även det nya SURE- initiativet samt ett kommande förslag som ska främja arbetet med att ta fram ett ramverk för minimilöner i medlemsländerna.

En av de viktigaste nyheterna som von der Leyen kunde presentera var kommissionens uppdaterade förslag till utsläppsmål om en 55-procentig minskning av koldioxid i EU fram till år 2030. Dessutom underströks det att 37 % av medlen inom ramen för NGEU är tillägnade miljö- och klimatåtgärder, däribland nya hållbara sätt för byggnation och renovering, nya gröna framväxande sektorer, industrins övergång till klimatsmart teknik samt energieffektiviseringar och grön energi, vilka alla kommer utgöra viktiga delar i EU:s omställning och återhämtning.

I talet nämnes också betydelsen av digitalisering och digital teknik under pandemin och hur detta kommer vara fortsatt viktigt framöver. För att stötta en sådan utveckling nämndes återigen NGEU och de medel som finns tillgängliga för digitalisering, cybersäkerhet samt hanteringen och skyddandet av privat data. Inom ramen för detta presenterades det även under talet ett nytt europeiskt ”moln” där industridata ska kunna samlas och användas för forskning och innovation. 

Avslutningsvis talade Ursula von der Leyen om Europas roll som global aktör i världen. Här nämndes bland annat att EU måste verka för en rättvis globalisering inom ramen för de internationella plattformar, avtal och samarbeten som EU ingår i. Ett annat viktigt besked var att kommissionen under nästkommande vecka kommer att presentera sitt förslag till migrationspakt för att hantera migrationsfrågan, och där kommissionens ordförande uppmanade medlemsländerna till solidaritet och samarbete.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Talet i sin helhet finns här.  

EU-kommissionen presenterar initiativ för ökad ekologisk produktion

Inom ramen för den gröna given avser EU-kommissionen att sjösätta en handlingsplan för ekologiskt jordbruk. Genom att stimulera ekologisk produktion inom jordbrukssektorn vill kommissionen skapa förutsättningar för att nå målet om 25 % ekologiskt odlad jordbruksmark i EU 2030.

Handlingsplanen för ekologiskt jordbruk är en del av den gröna given och målet om ett klimatneutralt EU till år 2050. Den syftar också till att uppnå specifika mål som är satta genom EU:s nya Från-jord-till-bord-strategi samt den nya handlingsplanen för biologisk mångfald – två strategier som också är en del av den gröna given och som Brysselkontoret även rapporterat om sedan tidigare.

I handlingsplanen för ekologiskt jordbruk återfinns tre prioriterade områden: stimulans av utbud och efterfrågan kopplat till ekologiskt odlade produkter, främjande av ekologiskt jordbruk i EU samt mål om att stärka det ekologiska jordbrukets roll när det gäller att förhindra klimatförändringar och förluster av biologisk mångfald. Med anledning av detta har EU-kommissionen lanserat ett 12 veckor långt samråd, med sista svarsdag den 27 november, där allmänheten har möjlighet att ge sin syn på det utkast till handlingsplan som kommissionen tagit fram.

Utöver handlingsplanen föreslås även ny lagstiftning som ska ta hänsyn till jordbrukssektorns föränderliga karaktär. Bland annat ska lagstiftningen säkerställa rättvis konkurrens för jordbrukare samtidigt som förekomsten av bedrägerier motverkas, vilket i sin tur är viktiga verktyg för att stärka och upprätthålla konsumenternas förtroende för ekologiskt odlade produkter. Genom EU:s politik för att främja jordbruk och livsmedel avser kommissionen för 2021 även att avsätta 40 miljarder euro till åtgärder som främjar medvetenhet, kvalitet och efterfrågan beträffande ekologiskt producerade produkter.

Europeiskt jordbruk kommer dessutom fortsatt att stimuleras via den nuvarande och framtida jordbrukspolitiken, exempelvis genom programmet för landsbygdsutveckling, i form av exempelvis stöd som jordbrukare kan ta del av vid en övergång till ekologisk produktion. Lagstiftningen som ska komplettera den nya handlingsplanen, i kombination med den uppdaterade gemensamma jordbrukspolitiken, kommer att träda i kraft 1 januari 2022, vilket är ett år senare än planlagt. Detta beror på att sektorn ska kunna hinna anpassa sig och ta höjd för pandemins effekter på näringen.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärder för att främja ekologiskt jordbruk här.

Frågor och svar om initiativen finns att läsa här.

Tio möjligheter efter coronapandemin – ny rapport från Europaparlamentet

I den nya rapporten ”Ten opportunities for Europe post-coronavirus” har Europaparlamentets forskningstjänst (EPRS) analyserat och tagit fram tio möjliga scenarier och politikområden där pandemin kan komma att få positiva effekter på politikutvecklingen.  

Rapporten inleds med att understryka behovet av att analysera pandemins effekter på Europa och världen för att identifiera allvarliga brister och erfarenheter som kan underlätta för strategisk planering framåt. Dock väljer rapporten i detta fall att även inkludera möjliga positiva effekter som krisen kan tänkas föra med sig inom en rad områden, med syftet att ta tillvara på lärdomar som kan vara värdefulla inför framtiden och potentiellt liknande kriser.

Rapporten identifierar tio politikområden som anses ha påverkats mycket av pandemin. Exempelvis diskuteras sjukvård och hälsa där pandemin belyst brister gällande likvärdig vård, behovet av samordnande insatser liksom vikten av beredskap. Samtidigt anses värden kopplat till god hygien, vaksamhet gentemot desinformation samt tilliten till vetenskapligt grundad information och fakta ha stärkts under krisen. Förslag till förbättringar är ökad europeisk produktion av mediciner och sjukvårdsmateriel, en ny strategi för mental hälsa samt ökad resiliens genom större anslag till medicinsk forskning.

EPRS menar även att pandemin utgör en global kris som på många sätt kan jämföras med klimatförändringarna och vilka effekter dessa kan tänkas innebära gentemot medborgarna. Pandemin har också visat att människor generellt lyckats anpassa sig snabbt efter nya vanor, exempelvis genom minskat resande och distansarbete, vilket i sin tur bidragit till lägre utsläpp av växthusgaser. Sammantaget anses detta potentiellt kunna öka människors krismedvetenhet, samtidigt som satsningar på miljö och klimat stimuleras och blir ett verktyg för att ta sig ur sviterna från pandemin. Övriga åtta politikområden som nämns i rapporten är:

  • Arbetsliv och arbetsmarknad
  • Framtidssäker utbildning
  • Grön återindustrialisering och minskat omvärldsberoende
  • E-handelns möjligheter
  • Plattformar för en ökad europeisk solidaritet
  • Gröna och smarta transporter
  • Europiska värden och multilateralism
  • Europeisk säkerhet

Rapporten i sin helhet finns att läsa här.

EU för hälsa – nytt europeiskt hälsoprogram

Som en del i återhämtningen efter coronakrisen har kommissionen presenterat ett nytt hälsoprogram för perioden 2021-2027 – EU för hälsa. Syftet är att förbättra EU-medborgarnas hälsa, stärka sjuk- och hälsovårdens resiliens samt stimulera innovation inom hälsosektorn.  

Det nya hälsoprogrammet ska utöver att förbättra folkhälsan i EU även hantera de brister som finns i hälso- och sjukvårdssystemen och som blivit uppenbara under coronakrisen. Framförallt vill man säkerställa att samordningen mellan medlemsländer under en hälsokris förbättras, att EU:s kapacitet för att hantera hälsokriser blir bättre samt att investeringarna i hälso- och sjukvårdssystemen ökar så att de blir bättre rustade för eventuella kriser i framtiden.

Andra exempel på initiativ som ryms inom programmet är investeringar i beredskapslager av medicinska förnödenheter, utbildning av personal inom sjukvården som kan arbeta i hela EU i händelse av hälsokriser, skapa en reserv av sjukvårdspersonal och experter som kan mobiliseras när en kris uppstår samt att EU i större utsträckning ska bevaka hot mot folkhälsan. Samtliga åtgärder i hälsoprogrammet syftar till att uppnå följande tre mål:

  • Skydda människor i EU mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förbättra krishanteringsförmågan.
  • Göra läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter tillgängliga och överkomliga i pris samt stödja innovation.
  • Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och vårdpersonalen, bl.a. genom att investera i folkhälsa.

Som en del av EU-kommissionens omarbetade långtidsbudget föreslås Hälsoprogrammet få en finansiering som motsvarar 9,4 miljarder euro och programmet ska även främja synergier med andra EU-program, exempelvis Horisont Europa och ESF+. Det är medlemsländerna, icke-statliga organisationer och internationella organisationer som kan ansöka om finansiering från ’EU för hälsa’, både i form av bidrag men också för finansiering av priser och upphandlingar.

Läs mer om det nya hälsoprogrammet ’EU för hälsa’ här.

Rekommendationer för europeisk forskning och innovation i ny rapport

EU-kommissionen presenterade en ny rapport den 27 maj som mäter resultaten av forskning och innovation i EU. Rapporten visar ett EU är ledande när det gäller vetenskapsproduktion men att större vikt på bör läggas vid grön omställning och teknisk kompetens.

Rapporten behandlar vetenskap, innovation och forskning i EU genom att analysera euroepiska resultat inom ramen för forskning- och innovationsområdet, liksom synergierna mellan dessa. Rapporten försöker också identifiera vilka ”motorer” som driver på innovations- och forskningsutvecklingen i syfte att skapa underlag för beslutsfattare, forskare, innovatörer och analytiker inom finanssektorn. Senast en liknande rapport gavs ut var 2018.

Innovation och forskning lyfts fram som viktiga faktorer till en jämlik och hållbar tillväxt i EU:s samtliga länder, regioner och städer. Det poängteras särskilt att mindre utvecklade regioner måste ha goda möjligheter och förutsättningar till innovationsskapande för att inte hamna på efterkälken. Framåt bör även innovations- och forskningspolitiken i EU främja en ökad kompetens hos den europeiska befolkningen när det gäller tekniska innovationer, vilket i förläningen innebär ekonomiskt värdeskapande i form av både jobb och sysselsättning.

Utöver att rusta EU för utvecklingen av digitala och tekniska innovationer anses den gröna omställningen och hållbar tillväxt ha fortsatt stor potential inom ramen för forskning och innovation. Enligt rapporten är EU redan ledande på detta område, men det behövs samtidigt mer ansträngningar som kan säkra hållbara och marknadsmässiga lösningar som kan underlätta klimatomställningen. Rapporten innehåller rekommendationer som kan fördelas på tre huvudområden:

  • Forskning och innovation för ett säkert och rättvist utrymme för mänskligheten.
  • Forskning och innovation för ett globalt ledarskap.
  • Forskning och innovation för ekonomiska och samhälleliga effekter.

Tanken är att rekommendationerna ska kunna skapa underlag för en utveckling där forskning och innovation möter upp EU:s mål om grön och hållbar utveckling, samtidigt som detta integreras med EU:s initiativ och strategier i strävan efter ett rättvist, klimatneutralt, digitalt och konkurrenskraftigt Europa.

Läs mer om rapporten och dess rekommendationer här.

Rapport belyser coronakrisens effekter på könsskillnader i EU

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum analyseras hur coronaviruset inverkar på rådande könsskillnader inom EU. Rapporten visar att krisen tycks slå hårdare mot kvinnor ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Några av de slutsatser som görs är att nedstängningen av många samhällen runtom i Europa ökat risken för att kvinnor utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i sina nära relationer. Även kvinnors fysiska och mentala arbetsbelastning bedöms öka till följd av krisen, vilket i sin tur banar väg för psykisk ohälsa liksom negativa konsekvenser för arbetslivet på både kort och lång sikt.

Genom att hänvisa till skillnader i kultur, normer och samhällsstrukturer inom Europa betonar rapportförfattarna även att krisen också slår olika beroende på var i Europa du befinner dig. När det gäller hanteringen av coronaviruset tyder dessutom det mesta på att män dominerar de plattformar, organ och institutioner som är ledande i arbetet med att bekämpa viruset, vilket förstärker bilden av kvinnors underrepresentation i beslutsprocesser. När det gäller jobbförluster tycks krisen dock slå ungefär lika hårt mot män som mot kvinnor.

Rapporten presenterar också ett antal ljusglimtar som är värda att nämna. Livet i karantän och isolering tros kunna påskynda en utveckling där män tar ett större ansvar för hushållsnära sysslor och familj, vilket i förläningen utmanar könsnormer samtidigt som det obetalda arbetet fördelas mer jämlikt mellan könen.

Rapportförfattarna uppmanar till politisk handling för att överbrygga den ojämlikhet som blir extra tydlig i kristider som nu. Inte minst lyfts behovet av att öka medvetenheten kring vad som sker inom de europeiska hushållen, där psykiskt och fysiskt våld är ett exempel samtidigt som det också finns framsteg som är värda att adresseras.

Läs gärna rapporten i sin helhet här.

EU-kommissionen presenterar en ny digital strategi

Den 19 februari presenterade EU-kommissionen ett paket med idéer och åtgärder ägnat den digitala omställningen. Paketet innefattar en digital strategi, riktlinjer för användningen av data samt en vitbok kopplat till utvecklingen av artificiell intelligens.

Det nya paketet ligger i linje med de prioriteringar som kommissionen har pekat ut för mandatperioden, särskilt med avseende på målet att ”rusta Europa för en ny digital tidsålder”. Initiativet grundas i viljan att tillvarata de möjligheter som digitaliseringen för med sig och som kan vara viktiga för exempelvis den gröna omställningen och näringslivet.

Den digitala strategin som presenteras innefattar initiativ till förändringar i lagstiftningen gällande digitala tjänster. Förändringarna syftar till att ta ett samlat grepp kring regleringarna av internetplattformar och på så vis förebygga olagligt material. Andra områden som omfattas av strategin berör bland annat cybersäkerhet, digital utbildning, digital kompetens, demokrati och media.

En ytterligare central del i paketet är vitboken om artificiell intelligens (AI). Den syftar till att skapa en ansvarsfull utveckling av tekniken där människan står i fokus för dess användningsområden. Dessutom föreslås en datastrategi som ska säkerställa att EU:s medborgare får mer kontroll över sin data i takt med att fler företag får tillgång till den.

Under mandatperioden kommer EU-kommissionens prioriteringar för det digitala området att fokusera på:

  • En teknik som fungerar för människorna
  • En rättvis och konkurrenskraftig digital ekonomi
  • Ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle

För att läsa mer om kommissionens nya digitala paket finns information här.