Ny industristrategi ska säkra konkurrenskraft och grön omställning

Den 10 mars offentliggjordes EU-kommissionens förslag till ny industristrategi. En övergripande prioritering för strategin är att förbereda näringslivet och industrisektorn för målet om ett konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa.

De tre huvudprioriteringarna som är vägledande inom strategin är målet om ett klimatneutralt EU år 2050, ett fortsatt konkurrenskraftigt Europa och målet om att rusta Europa för en ny digital tidsålder. Strategin riktar sig till både små som stora aktörer inom näringslivet och den europeiska industrin, med syfte att säkerställa dess fortsatta konkurrenskraft samtidigt som de stöttas i den gröna omställningen.

Strategin är omfattande med en stor mängd åtgärder. Bland annat utformas en specifik strategi för små och medelstora företag som ska stödja dem i den dubbla omställning som klimatförändringarna och ny teknologi innebär. Dessutom ska arbetet med att säkra företagens tillgång på rätt kompetens främjas. Genom en ny handlingsplan avser kommissionen även se över de handelshinder som idag hämmar delar av EU:s inre handel. Andra åtgärder som strategin inkluderar är:

  • Åtgärder som moderniserar energiintensiva industrier och minskar deras utsläpp
  • Handlingsplan för att säkerställa tillgången på viktiga råvaror
  • Allians för vätgas som kan skynda på utfasning av fossila bränslen
  • Underlätta för miljöanpassad offentlig upphandling
  • Vitbok som kartlägger snedvridande effekter på den inre marknaden

Inför att industristrategin presenterades har även regionnätverket Vanguardinitiativet, där Region Värmland är medlem, gjort inspel beträffande strategins innehåll. Nätverket framhäver att strategin borde präglas av en tydligare regional dimension som prioriterar interregionalt samarbete, smart specialisering och en ambitiös klusterpolicy. Även vikten av infrastruktur som möjliggör innovationer och utveckling av testmiljöer kopplat till befintlig infrastruktur betonas starkt.

Industristrategin i sin helhet finns här och för att ta del av frågor och svar kopplat till industristrategin går det att läsa mer här.

För att läsa mer om Vanguardinitiativets inspel finns mer information här.

 

Svensk ekonomi granskas i årets landrapport

EU-kommissionen har släppt 2020 års landrapporter. För Sveriges del betonas bland annat en god men avtagande ekonomisk utveckling, behovet av strukturreformer på bostadsmarknaden samt problem med kompetensbrist i ett flertal branscher.

Landrapporterna för respektive land analyserar och utvärderar ländernas ekonomiska läge och utveckling. Dessutom återfinns en utvärdering av de rekommendationer föregående landrapport presenterade, där Sverige bland annat vidtagit åtgärder för ökade anslag till hållbara transporter, nya riktlinjer för kompetensutveckling och utbildning, nya regler för penningtvätt samt en viss framgång när det gäller stimulans av bostadsbyggandet.

Rapporten betonar att Sverige har en stark banksektor som kan komma att bli sårbar vid en ekonomisk nedgång eller vid förändrade räntevillkor. Vidare påpekas hushållens höga skuldsättning i förhållande till BNP, som är bland de högsta inom EU, och de fortsatt höga bostadspriserna. På sikt anses dessa två faktorer utgöra en risk för den svenska ekonomin i sin helhet men också för banksektorn i händelse av oordnade korrigeringar i ekonomin.

Landrapporten identifierar även ett antal strukturella problem. Anklagelser om penningtvätt hos svenska banker, svårigheten i att integrera och sysselsätta lågutbildade och invandrare från utanför EU trots hög ekonomisk tillväxt, växande skillnader i skolresultat mellan skolor, avstannad produktivitetstillväxt samt behovet av omfattande investeringar inom området klimat- och miljö är några av de politiska områden som bedöms kräva strukturella åtgärder.

Kommissionen presenterar även vilka regioner som betraktas vara aktuella för att omfattas av de investeringar som ryms inom den nya Fonden för rättvis omställning. Fonden ska säkerställa att de regioner och delar av näringslivet som har svårast att bli klimatneutrala stöttas och inte hamnar på efterkälken. I Sverige pekas Norrbotten och Västerbotten ut som de regioner med störst behov av fondens medel, baserat på industrins fossilberoende och därmed höga utsläpp.

Hela rapporten går att läsa i sin helhet här.

Nytt arbetsprogram från EU-kommissionen

EU-kommissionen har lagt fram sitt arbetsprogram avsett för år 2020. Med avstamp i den gröna omställningen och digitaliseringens möjligheter, avser kommissionen att skapa politiska incitament för åtgärder där EU:s medborgare, företag och samhällen står i fokus.

Arbetsprogrammet behandlar sex stycken områden som tillsammans ska prägla kommissionens arbete under mandatperioden. Dessa prioriterade områden utgörs av:

  • Den europeiska gröna given
  • Ett rustat Europa för den digitala tidsåldern
  • En ekonomi för människor
  • Ett starkare Europa i världen
  • Främjandet av vår europeiska livsstil
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Den europeiska gröna given, eller European Green Deal som den också kallas, tar stor plats i arbetsprogrammet. Den beskrivs, utöver att vara ett politiskt ramverk för ett klimatneutralt Europa år 2050, också som EU:s nya strategi för ökad tillväxt och sysselsättning. Inom ramen för den gröna given kommer kommissionen under 2020 att presentera en strategi för en ökad biologisk mångfald, en ny skogsstrategi samt en ”jord till bord”-strategi.

Prioriteringen kopplat till digitalisering är även den tongivande för arbetsprogrammet. Den innefattar initiativ som ska underlätta för näringslivet och industrisektorn i synnerhet, bland annat genom en industristrategi som läggs fram senare i vår. Den kommer vara viktig i samband med industrins anpassning till den gröna given. Därtill understryks vikten av fortsatta investeringar inom innovation och forskning.

Förarbetet med arbetsprogrammet har föregåtts av en rad förhandlingar och överläggningar som genererat en lång rad av lagförslag. I tillägg till nya initiativ kommer den nya EU-kommissionen att återkalla 34 lagförslag som presenterats av den tidigare kommissionen då de inte stämmer överens med den nya kommissionens prioriteringar. Istället avser kommissionen att rådfråga parlamentet och medlemsstaterna om bättre och effektivare åtgärder och förslag, vilket ska ske innan de 34 lagförslagen formellt dras tillbaka.

Läs mer här.

Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning

Tisdagen den 14 januari presenteras investeringsplanen som ligger till grund för den europeiska gröna given. Investeringsplanen inkluderar mekanismen för rättvis omställning som tar hänsyn till de regioner som påverkas mest av omställningen.

EU har satt ambitionen om att bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Detta kommer att innebära omfattande investeringar i både EU:s och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. Nu har investeringsplanen för den gröna given presenterats, underlaget som ska samla offentliga investeringar och frigöra privata medel.

Utmaningen är gemensam men dess påverkan förväntas variera, eftersom vissa regioner förväntas påverkas särskilt då de behöver genomgå en social och ekonomisk omvandling. Därför har mekanismen för rättvis omställning instiftats och den ska anpassa det ekonomiska samt praktiska stödet och ordna nödvändiga investeringar i dessa regioner.

Investeringsplanen för den gröna given ska uppmuntra och underlätta för de offentliga och privata investeringarna som avser omställningen till en klimatneutral, grön, konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi. Fokus ligger på särskilt tre aspekter:

  • Finansiera: 1 biljon euro i hållbara investeringar ska mobiliseras under kommande decennium. EU:s omfattande satsningar på klimat- och miljöåtgärder ska inspirera privata investerare och en central roll återfinns hos den europeiska investeringsbanken.
  • Möjliggöra: Incitament för att fastställa och styra om offentliga och privata investeringar. EU ska tillhandahålla verktyg för att hållbar finansiering blir en central punkt inom det finansiella systemet. Även myndigheters hållbara investeringar ska främjas genom grön budgetering.
  • Praktiskt stöd: EU-kommissionens ska stödja offentliga förvaltningar och projektansvariga med planering, utformning och genomförandet av hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning (Just Transition Fund) ska ge riktat stöd till de regioner som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi, för att lindra socioekonomiska konsekvenser. Finansieringen utgår från tre huvudkällor:

  • En fond för rättvis omställning.
  • Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för InvestEU.
  • En lånefacilitet för offentlig sektor hos europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten.

Läs hela artikeln här.

#CohesionAlliance varnar för nedskärningar i sammanhållningspolitiken

Efter att det finska ordförandeskapet föreslagit nedskärningar i sammanhållningspolitiken har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande, Charles Michel. Brevet betonar de olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna i sammanhållningspolitikens budget som presenterats.

Sammanhållningspolitiken är ett viktigt investeringsverktyg för EU och har en nyckelroll i att rusta regionala och lokala aktörer för att hantera utmaningar inom bland annat omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, klimatanpassning, digitalisering och integration. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget pågår för fullt i Bryssel och i ett dokument som presenterats av det finska ordförandeskapet föreslås fördelningen av medel till sammanhållningspolitiken minska med 44,6 miljarder euro jämfört med den nuvarande perioden, vilket motsvarar en minskning på 12 %.

Mot den bakgrunden har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel, där olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna presenteras. Alliansen betonar även sin oro för att förhandlingarna mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och rådet riskerar att undergräva de regionala och lokala myndigheternas engagemang i fondförvaltningen. Vidare framhåller alliansen att alla medlemsstater även fortsättningsvis bör vara skyldiga att utveckla partnerskapsavtal som fastställer fördelningen av uppgifter och ansvar vid förvaltningen av fonder och program inom sammanhållningspolitiken.

Alliansen framhäver också riskerna som kan uppstå om avtalet om den nya långsiktiga EU-budgeten försenas. Därför uppmanar #CohesionAlliance det Europeiska rådet att snabbt slutföra förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen för att partnerskapsavtal och program ska kunna upprättas i god tid och därigenom främja en smidig övergång till den kommande finansieringsperioden. De som står bakom alliansen är bland annat Regionkommittén (ReK), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR).

Läs hela artikeln här.

Cellcomb i Säffle får EU-medel från Europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen implementerar sedan 2017 pilotfasen av europeiska innovationsrådet (European Innovation Council – EIC). Den 5 december presenterade kommissionen nyheten att 75 små- och medelstora företag i EU tilldelas €278 miljoner genom EIC. Ett av företagen som erhåller finansiering är Cellcomb från Säffle.

Europeiska innovationsrådet syftar till att stödja innovation, entreprenörer, små och medelstora företag samt forskare i deras arbete med att skala upp nya, banbrytande innovationer. Detta görs genom att samla finansiering, strategisk rådgivning samt möjligheter att skapa nätverk inom ett samlat ramverk. EIC ska bidra till att identifiera och snabbt finansiera riskfyllda innovationer med stor potential för att skapa helt nya marknader. Det ska ge direkt stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument:

    1. Ett för tidiga stadier i processen (Pathfinder), och
    2. Ett för utveckling och marknadslansering (Accelerator).

I den största finansieringsrundan hittills för Europeiska innovationsrådets instrument Accelerator har 75 nystartade företag och små och medelstora företag valts ut. På listan över företag som valts ut för finansiering finns det värmländska företaget Cellcomb från Säffle. Detta är första finansieringsrundan där ”blandad finansiering” erbjuds, där en mycket högre finansieringsnivå tillåts och sträcker sig upp till 17,5 miljoner euro per företag. Den blandade finansieringen innebär att företagen kan få både ett bidrag och en direkt kapitalinvestering.

Företagen som valts ut för stöd från EIC Accelarator-piloten kommer från 15 medlemsländer och ytterligare fem associerade länder. De länder som erhållit det mest omfattande stödet är Frankrike, Israel, Schweiz och Tyskland. Efterfrågan på blandad finansiering har visat sig stark och indikerar att den nya finansieringsmodellen och samarbetet med EU är attraktivt för företag.

Bortom det ekonomiska stödet kommer det även finnas coaching, nätverk och accelerationstjänster för företagen att tillgå inom initiativet. EU-kommissionen har dessutom föreslagit att upprätta ett permanent EIC som en del av nästa forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Ta del av listan över företag som valts ut för finansiering här.

Läs mer om EIC-piloten här.

Läs hela artikeln här.

Slutsatser om välfärdsekonomi har antagits av Rådet

Välfärdsekonomi har varit en viktig punkt under Finlands rådsordförandeskap. Ministerrådet antar nu slutsatser om välfärdsekonomi och uppmanar medlemsstaterna och EU-kommissionen att implementera ett välfärdsekonomiskt perspektiv på olika politiska nivåer och olika politiska initiativ samt främja sektorsövergripande samarbeten.

Under mötet den 24 oktober antog Rådet (medlemsländernas ministrar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om välfärdsekonomin där medlemsländerna och EU-kommissionen uppmanas att inkludera ett övergripande välfärdsekonomiperspektiv i både den nationella politiken och EU-politiken, för att sätta människor och deras välfärd i centrum.

Välfärdsekonomi som koncept är en av de främsta prioriteringarna under Finlands rådsordförandeskap. Konceptets kärna baseras på att människors välfärd inte enbart är ett värde i sig, men att det även är av stor vikt för unionens ekonomiska tillväxt, produktivitet, långsiktiga finanspolitiska hållbarhet och samhälleliga stabilitet.

I utkastet till slutsatserna uppmanar Rådet medlemsstaterna och Europeiska kommissionen till bland annat följande:

  • Genomföra evidensbaserade och effektiva politiska insatser på nationell nivå och EU-nivå för att ta itu med gemensamma välfärdsutmaningar.
  • Främja sektorsövergripande samarbete och fortsätta stärka den betydelse som sysselsättningspolitiken, socialpolitiken, hälsopolitiken och utbildningspolitiken har inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
  • Säkerställa fördelarna med digitalisering för människors välfärd genom att till exempel skynda på arbetet med innovativa digitala lösningar med inbyggd säkerhet i hälsofrämjandet hälso- och sjukvårdspolitiken och socialpolitiken.

Läs mer om slutsatserna här.

Ta del av slutsatserna i sin helhet här.

Kommissionen presenterar vad Sverige tjänar på EU:s inre marknad

EU-kommissionen har publicerat ett dokument som redogör för vad respektive medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad. Sverige beräknas tjäna 29 miljarder euro, motsvarande 300 miljarder kronor årligen, enligt kommissionen.

Diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget pågår just nu i Bryssel och i medlemsländerna. Eftersom EU-kommissionen vill höja budgeten har dokument publicerats för att visa på vad medlemsländerna tjänar på medlemskapet. Ett av dokumenten redogör för vad varje medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och människor. Sverige beräknas tjäna 300 miljarder på EU:s inre marknad, vilket är nästan sju gånger så mycket som den föreslagna svenska medlemsavgiften på 47 miljarder kronor för perioden 2021-2027, enligt kommissionen.

Till skillnad mot tidigare förhandlingar om långtidsbudgeten har kommissionen ännu inte presenterat beräkningar på nettoavgiften, det vill säga skillnaden mellan avgiften och erhållet stöd. Mätningen av nettoavgiften tar inte hänsyn till de fördelar som genereras av medlemsstaternas tillgång till den inre marknaden.

Läs mer om EU-budgeten här